”jag är bara ärlig…”

Det finns vuxna människor som oombedda tar sig rätten att kläcka ur sig såväl nedlåtande, ohövliga som rent ut oförskämda kommentarer med motiveringar som ”jag är bara ärlig”, ”jag beskriver bara vad jag ser” eller ”ja, men det är ju sanningen”. Ofta levereras dessa förment överslätande kommentarer med en förklaring om att människan i fråga bara inte kaaaaan ljuga eller ”bara menar väl” eller är så ”känslig” att h*n inte alls kan hållas ansvarig för andras känslor i sammanhanget.

Det stämmer givetvis inte, men för den som då och då finner sig rättfärdiga sina uttalanden efter att ha fått kommentarer om att det som sades var plumpt, ohövligt, sårande, manschauvenistiskt eller nedlåtande kanske den här lilla filmen kan vara till hjälp:

.

.

Att avstå från den där nedlåtande kommentaren, trots att man själv känner sig så mycket präktigare och klokare och bättre på alla vis när man säger den, är inte att hyckla. Det är inte oärligt. Det är inte ens fjolligt. Det är moget och klokt, och nog kan en vuxen människa vara lika mogen och klok som en liten tecknad kanin?

Tänkte väl det.

About these ads

20 thoughts on “”jag är bara ärlig…”

  1. Samtidigt lever språket genom generaliseringar och de flesta av oss talar ogenerat om snåla politiker, giriga bankdirektörer och underbetald vårdpersonal.

    Det blir mer riskabelt när vi pekar ut smalare yrkesgrupper och försöker beskriva någon egenskap och det blir ett direkt att tala om kön – hur kvinnor egentligen är.

    Det finns ingen anledning att pråla med sin fördomsfullhet men rekommenderar särskild försiktighet när det gäller personer. Där finns det all anledning att varken vara föraktfull eller nedlåtande.

    Men jag vågar inte lova att sluta generalisera utifrån mina erfarenheter. Det är liksom det vi människor gör.
    Men jag tycker ändå à

    • Två amerikanska forskare befann sig i en fransk stad, Maten var suberb. Den ene forskaren sade till den andre: ”Vilka fantastiska krogar den här lilla stan har.” Efter detta blev de tyst. De tänkte och sedan publicerade de en teori om att människor är benägna att snabbt generealisera utifrån tillgänglig information.
      Sann historia.

    • Att beskriva ett kön – det fattas ett ord ovan – ville jag kalla ”kamikazeprojekt”.

      Det kan inte gå bra. Aldrig för piloten , sällan för båten.

      • Utfallet beror ofta på huruvida beskrivningen är värderande, nedlåtande eller mer eller mindre neutralt generaliserande. I synnerhet i de fall då någon väljer att spela könskortet i ett samtal där genus egentligen inte är särskilt betydelsefullt blir intrycket ofta att det handlar om att värdera ett kön i relation till andra.

      • Vad som är nedlåtande eller inte ligger ofta i betraktarens öga:
        välklädd – snobbig
        välmålad – välspacklad

        Men jag ser din poäng – vi behöver inte fler skyttegravar i könskriget och det hjälper inte att skrika:
        – Det var ni som började!

  2. Bloggerskan Lady Dahmer, som jag tycker ibland tycker är briljant och ibland inte, har myntat det fantastiska uttrycket ¨åsikts-tourettes” Ganska träffande.

    • Jag brukar ålägga mig en åsiktsfri dag i veckan – och tackar gudarna att jag inte arbetar på en ledarredaktion.

      Det verkar som om en del personer lider av ett inre tvång att sätta betyg på omvärlden.

      • Det var en intressant idé med en åsiktsfri dag, Mats, jag skulle gärna höra mer om den-antingen här eller i ett blogginlägg.

        Sista stycket är en klockren iakttagelse.

        • Intressant är att fråga sig varför de har detta behov. Vad ger det dem? Vid en hastig blick tycks det röra sig om en känsla av präktighet, en känsla av att de själva vid en jämförelse framstår som det bättre alternativet, men vem vet?

          En åsiktsfri dag? Det skulle jag aldrig klara! Jag går omkring och tycker saker hela tiden, det skulle förmodligen pysa ut åsikter genom öronen framåt eftermiddagen sådär. En åsiktsfri kvart. Kanske. Om jag håller mig lite i utkanten av världen, sådär =)

        • Jag brukar tänka på Kay Pollack som sa ungefär:
          – En del personer har gud sänt ut för att vi ska få träna vårt tålamod.

        • Nåväl, men bara omutifallatt det skulle förhålla sig så att det faktiskt är den fria viljan som styr vårt handlande i högre grad än den gudomliga planen så kan man ju alltid försöka att reflektera över omgivningens reaktioner på det man kläcker ur sig? Jag tror inte någon gudom skulle kunna ha något att invända mot ett sådant agerande?

        • Logiken blir då att vi döms efter våra handlingar – inte efter våra känslor? Det verkar rimligt.

          Jag kan gå omkring och hata omgivningen så länge jag inte sårar någon med elaka kommentarer.

          I princip håler jag med. Det finns tillräckligt med elände ändå. Vi behöver inte tynga ner varandra våra frustrationer över att omvärlden inte lever upp till våra förväntningar:
          – De borde faktiskt skärpa sig!

  3. Ping: Ibland « You're no different to me

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s