Tag Archive | musik

#TeamRickard i #Körslaget i kväll

Mitt populärkulturella höstprojekt utvecklas också raskt till att bli veckans höjdpunkt. Team Rickards Circle of Life med röstsånt och teckensång i förra veckan var magnifik, och fick helt rimligt flest röster. Denna vecka tar de sig an en om möjligt ännu större klassiker:


och jag ser fram mot att ta del av deras tolkning av låten om det stormiga förhållandet med den superklassiska, ettriga slingan i bakgrunden (nej, inget syftningsfel)

Än en gång, från Körledarens egen Facebooksida: Kan du inte se oss ikväll kan du ändå skicka kärlek; ring 099-40203 eller SMSa: RICKARD till 72400 runt kl 21

Spotify – we meet again

Vi kom på kant med varandra från början. Du var ny på det du gjorde, men marknadsförde dig som en stjärna och jag blev väl lite irriterad på att du inte levde upp till dina löften. Så våra vägar skildes, vi har båda träffat andra under den tid som gått sen dess. Det har berikat oss, inte sant? Vi är lite klokare, lite mer erfarna, befinner oss på en annan plats än senast.

Så vad säger du? Ska vi göra ett försök till? Jag måste säga att det klär dig bättre att komma som ett svart hål än en stjärna. Mystiken är mer tilldragande än det pråliga glitter du bar senast.

Och så är det ju så, som en klok person påpekade, jag tycker om svarta hål.

So, here we go again. Same procedure as last year?

I en svart skjorta

Slösurfande på Youtube stöter jag på en sång jag inte hört förut, men genast blir förtjust i. Artisten har ett anslag och ett sätt att framföra musiken på som tilltalar mig, och jag gläds åt att leva i en tid när det är möjigt för mig att faktiskt höra henne utan att behöva leta land och rike kring.

.

.

Jag kan inte tillräckligt mycket spanska för att av mig själv förstå dubbeltydligheten i sångens titel, och missar tveklöst varenda underförstådd nyans i texten också, trots att jag anar att de finns där när jag får en uppfattning om den som finns i titeln. Att jag anar det gör mig också glad.

Konsert för livet

Jag pratade om det härom dagen, och artikeln i Skånskan ger mig anledning att påminna igen:

Måndag den tionde september i St Petri kyrka i Malmö – , det börjar klockan 19, kom i tid, det kommer att bli fullsatt – är det dags för ett av höstens mest fantastiska arrangemang:

Konsert för livet, en konsert till förmån för Cancerfonden initierad av fantastiska Rickard Söderberg

Sångarvännerna var inte sena att svara på Rickards fråga om de kunde tänka sig att ställa upp gratis på en konsert i det goda syftet.
– Det var ingen tvekan, alla sa: Vi kommer. Vi gör det! Jag möttes av så mycket kärlek och glädje. Konserten blir en och en halv timma, så de flesta hinner bara sjunga en sång och det blir en brokig blandning. Det blev till och med så att alla inte fick plats, vi hade kunnat ha en konsert på fem timmar!

S:t Petri kyrka ställde också genast upp med att husera konserten, som bjuder på blandad musik. Det blir musikal, visa, opera och operett som framförs av bland andra Annica Edstam, Lillemor Dahlqvist, Eva Rydén, Rickard Söderberg, Joachim Bäckström, Laine Quist, Suzanne Flink, Ellika Ström Meijling, Jonas Samuelsson, Tor Lind, Alexander Einarsson, Henrik Marmén, Elisabeth Boström, Dage Jonsson och Fredrick Haglund.

Och alla ni som inte har möjlighet att ta del av detta fantastiska på plats har såklart möjlighet att bidra ändå:

SMS:a BESEGRA 6402 till 72988 för att skänka 50 kr till insamlingen

eller sätt in valfri summa på Pg: 901986-0, Bg: 901-9514, Org nummer: 802005-3370

eller, om du inte har möjlighet att skänka pengar i dagsläget, så prata om det så att andra som har råd inspireras till att bidra.

Cancerforskning är dyrt, och varje krona gör skillnad.

I Malmö: Konsert till förmån för Cancerfonden

Måndagar är inte bara den första dagen i veckan, de är också utmärkta dagar för diverse trevliga, fantastiska arrangemang. T ex måndagen den tionde september klockan nitton, då tenoren Rickard Söderberg med vänner bjuder på konsert till förmån för Cancerfonden i den vackra S:t Petri kyrka i Malmö.

Inget inträde, det är bara att gå dit (i tid, jag tror det kommer bli fullsatt) och låta sina öron och sin själ smekas av musiken. Det kommer tas upp kollekt under konserten, och vartendaste litet öre går rakt in i Cancerfonden. Den som har råd och möjlighet att bidra gör skillnad, den som inte har råd att bidra med pengar kan bidra genom att berätta för andra som kan ha möjlighet att bidra med pengar.

Cancer är en fruktansvärd sjukdom som slår till var som helst och när som helst. De flesta av oss känner någon som drabbats, och varje bidrag till forskningen för oss ett steg närmare effektiva behandlingar och bot.

Bor du i eller i närheten av Malmö – kom till S:t Petrikyrkan vetja. Bor du någon helt annanstans i landet, förtvivla inte. Du kan bidra ändå, t ex genom att SMS:a BESEGRA 6402 till 72988 för att skänka 50 kr till insamlingen, sätta in en valfri summa på Pg: 901986-0, Bg: 901-9514 eller prata om möjligheterna och betydelsen av att bidra till forskningen.

 

Morrica och #Malmöfestivalen

Morrica gillar inte Malmöfestivalen, inte alls, och jag håller mig så långt borta från den jag kan. Men i kväll har jag faktiskt varit åtminstone i utkanten av eländet, i trevligt sällskap med dyrbara människor. Min favorittenor Rickard Söderberg och pianisten Fredrick Haglund uppträdde på Klubb Krinolin med ett fantastiskt program av kärlekssånger, sånger om styrka, drömmar, hopp och mod.

En ljuvlig kväll!

.

Kläderna gör mannen

Vi kom att prata om vilken betydelse t ex konsertföreställningar med opera- och musikalhits, fenomen som tre tenorer, pianister vars kärleksliv är lika omtalat som musiken eller hårdrockare som sjunger operahits på scenen faktiskt har för operan och den klassiska musiken. Förenklar och förminskar de den totala upplevelsen, när de lyfter ut det som faktiskt är en del av en berättelse och presenterar det mer eller mindre utan sammanhanget? Eller ger det en möjlighet för människor som lever i sammanhang där de inte kommit i kontakt med dessa delar av kulturen alls att glänta lite på draperiet till en gnistrande, spännande fantastisk värld man inte ens visste fanns, att blygt kika in och kanske rent av bli nyfiken nog att faktiskt smyga sig in och upptäcka att de människor man möter där inne är rätt vanliga människor de också?

Min erfarenhet pekar på det senare alternativet.

Se till exempel på David Garrett. Han har beskrivits som den klassiska musikens David Beckham. En söt ung man med hästsvans, mysigt rockiga kläder och ett charmigt leende, lättsam och glad i intervjuer, inte det minsta främmande eller annorlunda. Han är killen man kan möta på krogen, be om hjälp för att nå den där burken med hallonsylt på översta hyllan i butiken eller i hamna intill på pendeltåget – och just genom detta gläntar han på draperiet för människor som kanske aldrig ens skulle anat att öppningen till den klassiska musikens värld fanns där bakom.

.

Nina Hagen

Jag har då och då berättat om mitt aningen nyckfulla minne. Nu har det slagit till igen, och vägrar absolut att låta mig minnas med vem det var jag pratade om särpräglade artister. Jag minns att det var någon, och jag minns att det var ett mycket givande samtal, något jag uppskattar innerligt, så i förhoppningen att personen, vem du än är, läser min blogg:

Nina Hagen, här tillsammans med de finska cellisterna Apocalytica:

.