Tag Archive | språk

Alla barn i början

Internet är inte längre en ny arena. Den har hunnit genomgå många stadier. Traditioner, sedvänjor, interna skämt och undermeningar har utvecklats, etablerats, utvecklats vidare, en del har försvunnit ner i historiens glömska, andra blivit kvar och utvecklats.

Somliga av oss har varit med ett tag, vi har sett trender komma och gå och nyttjar utan att ens reflektera över saken de kommunikativa broar som utvecklats i form av etablerade förkortningar, specialteckenbruk, emoticons etc. Ibland leder detta till välkomna frågor om vad vi egentligen menar, begrepp som t ex #ffse är inte självklart uppenbara. Andra gånger leder det till intressanta och givande diskussioner kring hur t ex VERSALER uppfattas av mottagaren, och kring huruvida det är viktigare i sammanhanget att avsändaren använder en personlig stil eller hur mottagaren uppfattar budskapet. Men vanligast, tror jag, är att vi genom vårt språkbruk modellerar etablerade fenomen, snarlikt hur vi för talspråket vidare helt enkelt genom att modellera allt mer komplexa språkliga mönster och finesser när vi kommunicerar med nya talare, små barn eller språkelever t ex.

Och precis som i huvudsakligen talspråkliga sammanhang finns även på nätet språkpoliser, ibland lustiga, lättsamma, informativa, en ständig källa till glädje. Andra gånger väl nedlåtande, överlägset förminskande nybörjarens strävan att etablera sig språkligt. Om jag tillåter mig en generalisering, väl medveten om att det myllrar av undantag, tycks de förra oftare tillhöra det äldre gardet, säkra på sin plats i sammanhanget och inte rädda att ha fel, medan de senare återfinns bland de som nyligen själva var nybörjare, ivriga att visa fram sina nya kunskaper och etablera sig bland de ”coola katterna” (visst är det ett ljuvligt uttryck?)

Min poäng med dagens rant är helt enkelt: var inte nedlåtande mot nybörjare, har du tur finner du dig själv i den positionen igen rätt som det är.

Språkstudiemotivering

Jag hör talas om en undersökning gjord vid University of Chicago där man tittar på hur tänkandet ter sig i situationer där försökspersonen tänker på sitt modersmål jämfört med när försökspersonen tänker på främmande språk. Resultaten är inget mindre än hejdundrande argument dels för att studera språk, dels för att den ämnesintegrerade språkundervisning som blir allt vanligare faktiskt är rätt väg att gå.

Det visar sig nämligen i undersökningen att den som tänker på ett annat språk än modersmålet tenderar att förlita sig på förutfattade meningar i lägre grad än den som tänker på modersmålet. Den som tänker på ett annat språk än sitt modersmål resonerar mer systematiskt och tänker mer analytiskt, och fattar beslut på ett mer rationellt sätt.

Anledningen till detta är, tycks det, att tänkande på ett annat språk än modersmålet gör det möjligt att distansera sig från alla de känslomässiga reaktioner som är förknippade med modersmålet, och som leder oss till att resonera och reagera utifrån förutfattade meningar, vilket i sin tur gör det svårare att analysera rationellt och systematiskt, eftersom de förutfattade meningarna redan pekat ut en tankeriktning som mer rimlig, oavsett om den är det eller inte.

Det tycks alltså som att när vi behöver analysera rationellt och systematiskt underlättar det om vi gör det på ett annat språk än vårt modersmål. Det innebär inte, förstås, att vi alltid bör resonera analytisk rationellt systematiskt, det finns andra slags situationer här i livet där vi behöver våra känslomässiga reaktioner, men att kunna främmande språk ger oss alltså inte bara kommunikativa och kulturella möjligheter, utan också kognitiva.

Ett tyngre argument för språkstudier än små meritpoäng, tycker jag.

Gör allt så enkelt som möjligt – men inte enklare än så

Det har varit högskoleprov i dag. På Twitter och Facebook har jag hört nödrop, framförallt gällande matematikdelen. Av någon anledning tycks det som om den svenska skolans matematikundervisning lyckats åtadkomma en allmänt förekommande och alldeles onödig matematikpanik. som jag misstänker också slår över i en slags naturvetenskapspanik. Trots allt är det mycket lättare att förstå naturvetenskapen om man har en hygglig grundläggande föreståelse för matematik.

Det kan vara så att den matematiska formeln för förståelse som presenteras här är en av de nycklar vi behöver för att komma förbi detta panikstadium, öppna dörren och gå ut i vetenskapsvärlden. Trots allt blir det mycket enklare att förstå varandra om man kan kommunicera:

.

Formeln: 

( (Vetenskap – (Jargong + Punktform) ) / Relevans) * Passion = Förståelse

I tur och ordning

När vi lär oss språk så gör vi det i ungefär samma ordning. Ett följer på ett annat, ett triggas av ett annat, ett kommer ur ett annat, det finns strukturer och mönster, former och system som svävar omkring över och under och i och kring det språk vi använder. Ständigt, alltid, oavbrutet är grammatiken närvarande, essentiell, oundgänglig.

Därför blir det, för mig, fullständigt orimligt att föreställa sig en språkundervisning där grammatiken inte är ständigt närvarande, inte lyfts i alla sammanhang. Inläraren måste få lov att experimentera med grammatiken, bända den, rådbråka den, töja, testa, vända upp och ner och ut och in på den, surfa på den. Se vad som händer om… Hantera med elegans och misslyckas med, trygg i vetskapen att läraren känner till stegen, processerna, strukturerna så väl att läraren vågar släppa loss experimenterandet.

Språklig korrekthet har betydelse. Inkorrekt språk gör kommunikationen otydlig och ökar risken för missförstånd. Graden av korrekthet påverkar hur mottagaren ser på avsändaren, och på avsändarens vederhäftighet.

Men alltför stort fokus på och respekt för korrekta formuleringar hämmar kommunikationen. Strukturerna är ständigt närvarande, ständigt betydelsebärande. De finns där, de är en del av kommunikationen, och de är i vår tjänst. Inte tvärtom.

Flaggstångsknoppsputsarlärlingsmärkesdesignerassistentsekreterare

En språklig finess som fått stor uppmärksamhet på senare år är möjligheten att koppla ihop ord till nya ord. Ni vet: tvätt + maskin blir tvättmaskin, blyerts + penna blir blyertspenna, jätte + liten blir jätteliten, etc.

Det är främst särskrivningsmissar som fått uppmärksamhet, man kluckar glada skratt åt ‘skum släckare’ och ‘en ljus hårig person’ och liknande enkla misstag, men egentligen är ju det motsatta fenomentet ännu roligare.

Svenska som språk ger oss möjlighet att koppla ihop ord som tågset, nästan hur långa och finessrika som helst. Vi har det enkla exemplet tvätt+maskin, som ju enkelt förlängs med t ex förleden industri. Vips har vi en industritvättmaskin. Vi kan gå vidare med att lägga till en person som är ansvarig för denna maskin, och har då i stället en industritvättmaskinsansvarig. Eller kanske dennes assistents sonson? En industritvättmaskinsansvarigassistensbarnbarn? Om vi nu inte rent av önskar definiera vilken slags industri det rör sig om?

Den lille gossen har nu blivit ett snabbmatsindustritvättmaskinsansvarigassitensbarnbarn. Inte illa.

Skämt å sido. Särskrivningar är problematiska. Inte för att de på något vis försvårar kommunikationen, det gör de i nästan försumbart liten grad, till skillnad från de alltför långa ihopskrivningarna som kan komplicera saker något enormt, hur lustiga den än är.

Nej, problemet är i stället att särskrivningar påverkar hur läsaren ser på skribenten. Språkstudenten Zandra Flygh vid Uppsala Universitet har undersökt just detta fenomen och redovisar sina resultat i en uppsats refererad av Språkspalten i SvD.

Studien ger inget stöd åt att särskrivning skulle påverka begripligheten. Texten med ”folkhälso argumentet” bedömdes som lika lätt (ja till och med lättare) än den med ”folkhälsoargumentet”. I stället hittar vi de stora skillnaderna i synen på författaren. De som läste den särskrivna texten uppgav lågt eller mycket lågt förtroende för avsändaren medan de som läste samma text utan särskrivningar förhöll sig neutrala.

Med andra ord – den som har en tendens att särskriva väldigt mycket har svårare att bli tagen på allvar, och måste argumentera vassare och mer stringent än den uttrycker sig mer korrekt.

Använd inte aldrig dubbla negationer

De tar liksom ut varandra, och budskapet blir luddigare och mer komplicerat än det behöver. Ibland avsiktligt, men oftare är tanken med de dubbla negationerna en annan – man vill understryka budskapet, varna, verkligen framhålla att detta är viktigt, och så råkar man ta i för mycket.

Men ibland, i undantagsfall, kan det blir tämligen ikoniskt:

.

April

Jo, jag vet, det är Mars nu, men just nu vill jag prata lite om April, ty i April händer det saker här nere i Skåne:

11 April slår EdCamp Öresund ut i full blom. Vi börjar 17.00 och håller på till 20.00. Ni har väl anmält er? Det börjar bli dags att fundera över vad vi vill prata om också. EdCamp fungerar ju nämligen så – en deltagarstyrd okonferense bygger helt på att deltagarna har med sig ämnen, och kring dessa pratar vi, delar erfarenheter, uttrycker åsikter och tankar.

12 April hälsar Hvilan alla som funderar på att börja studera välkommna till Öppet Hus. Ingen föranmälan här, det är bara att hoppa av 130 vid hållplats Lindvägen och stiga på. Vi börjar 12.00 och håller på till 17.00. Vi bjuder på kaffe, te och något att äta. I sal 21 i Språkhuset kommer det dessutom att bjudas på färgglada karameller (om ni kommer i tid, i fjol var de helt slut redan klockan två), information om engelskaundervisningen och möjligheterna att få extra stöd i språk, svenska såväl som engelska, på Hvilan, och kanske en och annan Överraskning därtill.

16 April hälsar folkbildningsnätet alla folkbildare välkomna till Nätpedagogisk Ämneskurs i Engelska. Vi kommer att prata om de öppna resurser som finns på nätet, dela erfarenheter och tips, och vi kommer att nätverka. Risken finns att man har ett Twitterkonto när kursen är över. Anmälan sker på folkbildningsnätet.

20 April kommer jag att träffa Helena von Schantz i verkliga livet och i Malmö där hon föreläser på Bedömningskonferensen 2012. Det gör mig så innerligt glad!

27 April åker jag till Sundsgården för en fortbildning kring dyslexi, kärnämnen och lärverktyg.

Vilken månad!

Förläggartrender

I DN påminns jag om att det ju faktiskt finns trender inom de flesta områden, och bokförläggarbranschen är inget undantag. Och det handlar inte i första hand om vare sig formatet eller distributionen den här gången, utan om språk:

Antalet översättningar från engelskan sjunker stadigt. Samtidigt ges det ut fler svenska böcker. För 20 år sedan var det tvärt om. Då dominerade de utländska böckerna som översatts till svenska, säger Kristina Ahlinder, vd på Förläggareföreningen.

Det är flera faktorer som samverkar till att översättningarna minskat. Kristina Ahlinder pekar bland annat på att kostnaderna för översättning ökat så mycket att en del förlag inte längre har råd att arbeta med utländsk litteratur. Ett annat skäl är att tålamodet hos läsarna minskat och att många nu för tiden vill ha nyutkomna böcker direkt. Ytterligare ett skäl är att läsarna numera är så vana vid att läsa engelska att de aktivt söker sig till böcker på originalspråket engelska.

Ett par konsekvenser av detta, berättar artikeln, är att de stora engelskspråkiga förlagen gärna väntar så länge som möjligt med att släppa svenska rättigheter till böcker för att öka försäljningen av utgåvorna på orginalspråk, Amazon planerar att öppna en egen filial för Sverige och norra Europa och bokhandlare specialiserar sig på att snabbt få hit nyheterna från den engelskspråkiga världen. Och trenden är inte unikt svensk:

Intresset för att läsa böcker på engelska sprider sig inte bara i Sverige och Europa utan är en del av en global utveckling där de engelskspråkiga böckerna dominerar. Det är också förklaringen till att en så stor del av den svenska produktionen av deckare nu översätts till engelska och säljs internationellt. Exporten av svenska böcker steg under 2010 till rekordnivån 154,4 miljoner kronor, vilket är en ökning med över 25 procent sedan 2009 och en fördubbling jämfört med år 2000. Bakom framgången står författare som Stieg Larsson, Camilla Läckberg, Mons Kallentoft, Henning Mankell och pseudonymen Lars Kepler.

Engelskan spreds en gång över världen genom kolonialisering och handel, och med dess ställning som Internets inofficiella officiella språk letar den nu sig in i ännu fler områden och regioner och in i människors vardag genom skönlitteraturen. Jag gillar den utvecklingen – ett språk som människor från alla hörn av världen kan mötas och kommunicera på, det kan jag bara se fördelar med.

Inväntar tidvattnet

För er som undrat kan jag berätta att projeket sjösatts, den hamn där jag hamnade visar sig generös och acceptabel och vi inväntar nu tidvattnet för att sätta segel och ge oss ut på de sju haven.

.

.