Ni vet hur det kan vara när det börjar gå snett

inte sant? När allt bara verkar bli värre och värre, nästan som om tingen, tekniken och världen gaddat ihop sig mot en.

.

.

Ateistiska ritualer

Mats brukar framhålla värdet av ritualer och ceremonier. Jag tror han kommer att nicka instämmande åt Alain de Bottons argument om religiösa ritualers värde för ateister, skolan, resebranschen… ja de flesta områden i världen:

.

NB: Han argumenterar inte för den ena religiösa doktrinen eller den andra, utan för religioner som fenomen, för värdet i det storslagna, i ceremonier, ritualer, stämning, andlighet, gemenskap, kunskapsdelande, lärande, retorik och holism.

Pappersklipparen

Historier kan berättas på så många olika sätt, och rätt som det är påminnas man om att där finns minst ett sätt till:

”Jag tar ett papper. Jag visualiserar min historia. Ibland skissar jag. Ibland inte. Och eftersom min bild redan finns i papperet behöver jag bara ta bort det som inte hör till historian”

.

.

Notera särskilt stavningsspindeln

Hur man upptäcker en lögnare

Rätt som det är hamnar man i en situation där kunskapen i frågan är användbar:

.

Ge uppmärksamhet till den fridsamme också

Det blir lätt så att den som lever om, den som är högljudd och stökig får uppmärksamheten, inte sällan på bekostnad av den som fridsamt strävar på utan att göra väsen av sig. Det gäller i världen, det gäller i media och det gäller i klassrummet. Vi har mycket att vinna på att ge en del av uppmärksamheten även till den fridsamme. Den högljudde har faktiskt också en del att vinna på att dela med sig av uppmärksamheten. Julia Bacha berättar om fridsamma rörelser som arbetar i mediaskugga för en långsiktig, hållbar fred i konflikten mellan Israel och Palestina. Hon pekar på hur de fridsammas strävan förblir osynlig och obemärkt om vi inte aktivt ger dem uppmärksamhet, men om vi gör det mångdubblas resultatet av deras strävan. Det finns en del för många av oss att tänka på i den tanken:

.

Internationella läskunnighetsdagen

Det är idag. Det borde ge återklang i media och samhället, högtidlighållas med högläsning och jubel, men av någon anledning är det märkligt tyst om saken. Är det verkligen bara på Twitter man firar denna dag? Det kan jag inte tro!

På UNESCOs hemsida skriver man om betydelsen av läskunnighet, hur det är grunden för all utbildning, och en viktig del av det arbete som tarvas för att få ordning på det här med fattigdom och svält här i världen. Och det är ju sant, i och för sig, men det är något annat jag letar efter. Jag vill bli inspirerad, och jag vill att andra också ska bli inspirerade. Läskunnighet är viktig, absolut, politiskt viktigt, ekonomiskt viktigt, och det är en allvarlig fråga, visst, definitivt.

Men det är mer, mycket mycket mer än så!

Inspiration var ordet:

.

För varmt för att tänka!

Jag avskyr värme, jag avskyr hur den saktar ner min hjärna så att jag bara kan tänka en knippe tankar på samma gång. Det känns som att vada genom klibbig gröt!

I natt, när det var lite svalare, tänkte jag skriva om en del av lärarjobbet det talas ganska lite om, dumt nog, eftersom det är en betydelsefull del. Jag tänkte skriva om hur fantastiskt det är med ett jobb där det faktiskt INGÅR som en del av jobbet att lära sig en rasande massa saker, varenda år, varenda månad, varenda dag, får man möjlighet att lära sig mer, att utvecklas intellektuellt, att möta och få del av andra människors kunskap. Det är alldeles fantastiskt!

Men den bortflugna ön kom emellan, och jag tänkte att jag skriver om lärares lärande under dagen, när jag inte är trött.

Jag borde ha tagit värmen med i beräkningen!

En svalare dag ska jag skriva mer om saken, till dess bjuder jag på lite kunskap om diverse spännande saker från TED.com:

.

.

.

En folkhögskollärares sommarlov X

I språkundervisning finns en essentiell aspekt som ofta kallas ”hörförståelse”. Skolverket beskriver det såhär:

Listening

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Eleven skall

förstå tydligt, även något regionalt färgat, tal i instruktioner, berättelser och beskrivningar som rör kända förhållanden och egna intresseområden

[...]

Bedömningens inriktning

Vad beträffar elevens receptiva färdigheter skall bedömningen inriktas på elevens förmåga att förstå talad och skriven engelska. Hänsyn skall tas till elevens förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser om en framställnings syfte. I vilken utsträckning eleven vid avlyssning kan följa med i naturligt taltempo och förstå de viktigaste regionala varianterna av engelska är andra delar i bedömningen. I denna förståelse ingår också elevens förmåga att uppfatta skillnader och nyanser i fråga om språkljud, betoning och intonation.

Det låter väl tämligen rakt på sak, gör det inte? Eleven ska förstå talad engelska (franska, spanska, kantonesiska, japanska, klingon, svenska eller vilket språk det nu är man studerar). Det är relativt enkelt att testa huruvida eleven kan eller inte, hörförståelseprov såväl som hörförståelseövningar finns i de flesta läromedel (läromedel kallar man läroboken och de kringmaterial som erbjuds, det kan vara extra texter, CD-skivor med texter och interaktiva avsnitt, onlinematerial i form av filmsnuttar, interaktiva avsnitt, förklaringar och inte minst lärarhandledningen)

Det är tämligen rakt på sak. Målet står där, skinande klart. Eleven ska förstå talad engelska (franska, spanska, kantonesiska, japanska, klingon, svenska etc) när den talande talar om ämnen som eleven känner till. Utmaningens tyngdpunkt ska alltså ligga på den språkliga nivån, snarare än på faktainhämtande eller nyorientering inom något ämne.

Mindre rakt på sak är vägen dit, kan tyckas. Läromedlens hörförståelseövningar i all ära, men de räcker inte hela vägen för alla elever, om ens för några. Så man behöver något mer. Trevligt är t ex att söka samarbete med lärare i andra ämnen, och anknyta till de områden man fokuserar på där. Samarbete över ämnesgränser är ofta givande och roligt för lärare såväl som för elever. Man kan ägna en stund åt att söka efter föreläsningar om ämnesområdet på nätet och lyssna på tillsammans i klassrummet. YouTube är en guldgruva, TED en annan. Man kan diskutera kring ämnesområdet även på engelska (franska, spanska, kantonesiska etc), kanske rentav tillsammans med ämnesläraren i fråga. Att besöka varandras lektioner och klassrum är alltid berikande och ofta väldigt roligt.

Men det räcker inte med att presentera lyssningstillfällen – eleverna måste lyssna också. Och för att nå dithän måste vi känna till något om hur lyssnandet faktiskt fungerar. Julian Tresure studerar ljud och hur de påverkar oss, hur vi hör och hur vi lyssnar. Föredraget har tyvärr ingen svensk textremsa.

.

Jag översätter inte föredraget, jag tror de flesta förstår det mesta, utan sammanfattar bara några av de punkter jag fastnat för:

Vi kan definiera lyssnande som ”skapa mening utifrån ljud”. När vi lyssnar identifierar vi mönster, signalord och namn framförallt, och sorterar bort monotona bakgrundsljud i det vi hör. Vi filtrerar det vi hör, genom kultur, språk, värderingar, trosföreställningar, attityder, förväntningar och avsikter. I de flesta fall är vi helt omedvetna om dessa filter, men på sätt och vis är det dessa filter som skapar vår verklighet, eftersom de talar om för oss vad det är vi fäster vår uppmärksamhet på i just den stunden.

Och inte nog med det – ljuden vi hör talar om för oss var vi befinner oss, i tid och rum. Utan att titta är vi medvetna om storleken på rummet vi befinner oss i, och om människorna omkring oss utifrån alla de små ljuden. Och eftersom ljud alltid har en tidsaspekt inbäddad gör ljuden oss ständigt medvetna om att tiden går.

Allt ljud som ständigt omger oss gör oss otåliga, och har förändrat våra kommunikationsvanor – vi skickar ut, men vi lyssnar mycket lite. För att få vår uppmärksamhet måste media (och lärare) ta till stora ord och dramatiska effekter för att få uppmärksamhet. En värld där vi inte lyssnar på varandra är en skrämmande plats.

Han ger oss fem övningar för att öva upp vårt lyssnande:

1. Tystnad. 3 minuters tystnad om dagen rekalibrerar öronen.

2. Mixern. I en stimmig ljudmiljö lyssnar man noga för att särskilja de olika ”kanalerna”, samtalen, trafiken, den eventuella bakgrundsmusiken osv.

3. Avnjut. Lyssna uppmärksamt till ett vardagligt ljud och finn det sköna i ljudet – torktumlaren är kanske en vals, kaffemaskinens lovande skrammel som rör sig mot cresendot av det färdiga kaffet i koppen.

4. Positionera lyssnandet. Den viktigaste övningen av alla som gör oss uppmärksam på hur vi använder de filter han nämnde tidigare. Jämför t ex aktivt lyssnande med passivt lyssnande; återhållsamt lyssnande med vidsträckt lyssnande eller kritiskt lyssnande med empatiskt lyssnande, och fundera över vilken skillnad de olika positionerna gör i olika sammanhang.

5. RASA – akronymen han använder är också sanskrit för essens. Bokstäverna i akronymen står för Receive, Appreciate, Summarise, Ask. Dvs Ta emot och lyssna uppmärksamt på den som talar, visa att du Uppskattar det som sägs genom de små hummande ljud vi ofta omedvetet gör när vi lyssnar uppmärksamt, Sammanfatta det du hört och slutligen Fråga om du uppfattat rätt och/eller för att få något förtydligat.

Vi behöver undervisa i konsten att lyssna, avslutar han. Om vi undervisar i konsten att lyssna bidrar vi till att skapa en medvetet lyssnande värld, en värld där vi har kontakt med varandra, och en värld där vi börjar förstå varandra.

Om vi avser att undervisa i det som ofta kallas hörförståelse, det som skolverket träffande benämner Listening, dvs lyssnande, behöver vi i någon utsträckning sätta oss in i just det område Treasure pratar om – hur vi gör när vi lyssnar. Och vi behöver undervisa inte bara i förståelsen av språket som sådant, utan också i konsten att lyssna. Visst är det lite spännande?

Som avslutning, lite överkurs i konsten att lyssna, mest för att jag blir glad av att kunna dela en av mina absoluta favoritperkussionister, skotskan Evelyn Glennie, med er igen. Här pratar hon om och demonstrerar hur lyssnandet är en aktivitet som sker med hela kroppen, inte bara med öronen:

.

Skollyftet Ed Camp

Vi har ibland pratat lite om det här med behovet av att lärare kompetensutvecklar sig, fortbildar sig, tar del av den modernaste forskningen, inom sitt ämnesområde såväl som inom pedagogik och skolutveckling, och vi har pratat lite då och då om vems ansvar det är att det faktiskt sker, kontinuerligt, och huruvida det är i sin ordning att använda förtroendetiden till detta eller om man istället bör kräva att arbetsgivaren avsätter speciell fortbildningstid.

Vi har väl inte alltid haft samma syn på saken, och diskussionerna i kommentarsfältet har ofta blivit långa. Detta är ett ämne som engagerar.

På blogget Skollyftet funderar Anna Kaya över om det inte vore en god idé att lärare träffas och kompetensutvecklar och fortbildar sig tillsammans. Inspirationen är fantastiska TED och minst lika fantastiska Ed Camp.

Läs vad hon har att säga om saken, detta kan bli något fantastiskt för skolsverige.

En teori om allt

Du kan inte förneka den andra personens verklighet. Du kan bara bygga vidare på den.

.

Det finns svensk textremsa till detta talk, klicka på ’15 languages [off]” i nedre delen av fönstret och välj svenska så kommer den upp.