#skolchatt och skönlitteraturen

Denna torsdag möts vi som varje torsdag i #skolchatt på Twitter. Sommarlovet är nästan över, det nya läsåret står för dörren.

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light;
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

Ring out the old, ring in the new,
Ring, happy bells, across the snow:
The year is going, let him go;
Ring out the false, ring in the true.

Läsande spelar stor roll för elevers kunskapsutveckling, det är de flesta överens om, så vad kan vara lämpligare såhär på nyårsdagens eftermiddag än ett samtal om elever och skönlitteratur. Hur arbetar vi med skönlitteratur i skolan? I vilka ämnen spelar skönlitteratur roll? Gör det någon som helst skillnad i t ex fysik om en elev rekreationsläser skönlitteratur eller inte? Om det, och givetvis om våra egna tankar om och erfarenheter av att läsa skönlitteratur pratar vi i #skolchatt i kväll.

Välkomna att vara med, vet ja!

Fusk i #skolchatt

Det är inte bara Lucia, det är torsdag också, och som traditionen bjuder innebär torsdagar #skolchatt klockan 20.00. Denna vecka kommer vi att gripa oss an det stora och viktiga problemet med fusk. För ett problem är det… egentligen många olika problem. Fusk är en utväg man väljer när man av en eller annan anledning upplever att det av någon anledning inte finns utrymme för den investering det innebär att göra arbetet för egen maskin och med egen kognition.

Och jag tror att det kan vara fruktsamt att börja i den änden. Vad är det som får fuskaren att göra bedömningen att det är klokt eller nödvändigt att försöka ta den snabba lösningen fusk framför att ta den mer långsiktiga lösningen. Beror det på att fuskaren var tvungen att prioritera bland alltför många uppgifter för att hinna göra dem allesammans? På att fuskaren inte hade nödvändiga förkunskaper för att bedöma att uppgiften skulle hinna göras på en nöjaktig nivå? På ett fuskaren prioriterat annat än skolarbetet, eller kanske annat än just det aktuella ämnet?

Om detta, och om andra aspektera av hur vi hantera och förhåller oss till fusk, och en hel del om vad som faktaiskt är fusk och vad som i själva verket är lärande eller studieteknik eller rationaliserande eller samarbete, kommer vi prata om i #skolchatt i kväll.

Välkomna!

#Skolchatt om skolstartsstruktur

Det är torsdag igen, vilket innebär att klockan 20.00 drar #skolchatt igång. Denna vecka anknyter vi helt elegant till förra veckans ämne och pratar om hur, rent konkret och handgripligt, gör man för att det ska bli en strukturerad, organiserad och harmonisk start på skolåret?

Hur behöver klassrummet vara förberett för att ta emot den nya gruppen människor? Vilken information behöver man få första dagen, och vilken behöver man snarare få andra eller tredje dagen så att man inte blir helt överlastad och glömmer hälften första dagen? Hur är det med scheman? När bör lärarna få nästa lärårs schema för att kunna förbereda sig optimalt, och när behöver elevena få det? Litteraturlistor, när bör de finnas tillgängliga?

Hur hälsar man på varandra sådär första dagen, så att man får den information man behöver ha om varandra utan att någon behöver känna sig alldeles utlämnad eller rent av utelämnad?

Det pratar vi om idag, på twitter klockan 20.00.

Välkomna!

 

#skolchatt i skolstartsmånad

Det första torsdagen i augusti, skolstartsmånaden.

För många är det den första skolstarten någonsin, och det är pirrande spännande upphetsande att tänka på att snart, snart! Föräldrar ser på de barn som snart, genom de där första ivriga, magiska stegen över klassrumströskeln, kommer att förvandlas från att vara bara små barn till skolelever.

För andra är det den sista, stegen över tröskeln leder in i examensårets eller pensionsåret eller uppsägningsårets sista skälvande nio månader. Vemod, lättnad, spurtstress blandas redan nu.

De allra flesta som nu förbereder sig inför skolstarten på olika sätt befinner sig någonstans mitt emellan, och förberedelserna innehåller olika känslor. Lättnad vid tanken på att äntligen, äntligen få struktur i tillvaron igen, förväntan vid tanken på att återigen få träda in ett socialt sammanhang där man känner sig sedd, glädje inför att träffa vänner och kompisar man inte sett på många långa sommarmånader. Stress inför en arbetsbörda man inte vet om man kommer kunna hantera. Oro inför smärta, hån och plågor man kanske redan fått förvarningar om via Facebook eller andra sociala sammanhang. Rädsla inför ett nytt sammanhang. Isande insikt om att man kommer gå ensam i en värld där alla andra tycks ha någon att åtminstone gå tillsammans med.

Och så är det allt det där praktiska – vid uppropet skall alla lärare ha läsåret förberett och klart för eleverna att träda in i. Eleverna skall ha allt de behöver ha med sig i ordning. Böcker ska vara beställda och redo att tas i bruk. Öppna eller lösenordsskyddade nätverk skall fungera och vara dimensionerade för att hantera att alla kopplar upp sig samtidigt. Blyertspennor skall vara vässade. Papper finnas till hands.

Om detta pratar vi i augusti månads första #skolchatt i kväll, på Twitter klockan 20.00. Välkomna!

#skolchatt

Jag har precis kommit hem från en mysig utflykt till Skånes Djurpark. Jag och en kollega var där tillsammans med den klass jag är klassföreståndare för, vi klappade älg, tittade på sälar, förundrades över hur stora björnar och örnar är på nära håll men lyckades varken få korn på järven eller grävlingen, trots att vi försökte.

Sånt kan man ha stort utbyte av en solig torsdag i maj. En annan tordagssak jag har stort utbyte av är #skolchatt. I dag kommer vi att prata om ett ämne som känns extra aktuellt såhär i maj, betygssättningstider och examenstider: bedömning och lärande. Lärande bedömning är ett uttryck som studsar omkring i skoldebatten, vad menar man med det? Man talar om formativ och summativ bedömning, man använder uttryck som återkoppling och feedback, självbedömning och utvärdering. Om det, och sannolikt en del annat, kommer vi att prata i kväll. Välkomna!

Den övervakade skolan

I kväll, 20.00 på tvåan, ser vi det sista avsnittet av den brittiska serien Den Övervakade Skolan, och tystnaden i media är lika rungande som den varit alla dessa sju veckor.

I kvällens avsnitt är det examensdags, med allt vad det innebär av nervositet, glädje, fest och tårar. Vi får möta Ryan, som inte varit elev på skolan så länge men känner sig trygg och hemma i skolan och rutinerna och känner oro inför hur tillvaron kommer att te sig efter skolan. Aspergers syndrom gör inte saken lättare för honom, men lärarna och personlen gör allt de kan för att förbereda och stötta honom.

Vinnie, minns ni honom? Charmerande, begåvad elev med en hemsituation som till slut blev totalt ohållbar, hans mamma kastade ut honom och han lämnade skolan tillsammans med socialtjänsten (motsv) för en plats i ett stödboende. Han kommer tillbaka, men har inte riktigt fått balans i sitt uppförande ännu, och det är osäkert om skolan bedömer att det är lämpligt att låta honom delta i avslutningsfesten.

Ses vi på Twitter hashtag #educatingessex klockan åtta i kväll?

 

Fortbildning #folkbildning ja ja ja!

I dag har ännu ett spännande fortbildningsprojekt dragit i gång på allvar. Jag vet, jag är fruktansvärt priviligierad den här terminen, idel spännande, givande, inspirerande fortbildningar slår ut i blom omkring mig!

Dagens projekt, som kommer fortgå under våren och vidare in i nästa läsår, handlar om att kommunicera matematik – hur uttrycker man sig, hur skriver man, hur skriver man på tavlan, vad delger man i förväg, hur visar man, vad visar man, använder man bokens exempel eller egenkomponerade, och inte minst: hur uppfattar den som lyssnar, läser, ser, följer det man kommunicerar?

Sänder man det man tror sig sända?

Och hur kan man göra för att förtydliga? Laborationer? Tillämpad matematik? Vardagsförankra? Framtidsförankra? Berätta om hur man kom på att man kunde räkna sig fram till just detta just såhär?

Och så det mest fantastiska (för mig personligen) i det nätverk som börjar vävas finns en hel hög intressanta, spännande människor att lära känna och samverka med.

Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiih! (<— glädjetjut!)