Dr Jekyll eller Mr Hyde?

Jag talade med någon om lärarrollens komplexitet, och hur det faktum att läraren också är Bedömaren, den vars uppgift det är att avgöra om eleven nått målet eller inte, ligger som en skugga över inlärandet.

Som lärare kan man hantera detta på olika sätt. Man kan t ex försöka bortse från detta i klassrummet och fokusera på att bemöta eleverna som jämlikar, jobba tillsammans med eleverna och hjälpas åt att finna vägen fram mot målet. Det är den metod som får utbildningsminister Björklund att tugga fradga.

Högst personligen finner jag den metoden lite oärlig, som om man som lärare försökte låtsas att någon annan vore Bedömaren. Jag har ett tydligt intryck av att eleverna, de allra flesta elever, är ständigt medvetna om att läraren faktiskt är Bedömaren. Det skymtar i deras strävan att anpassa sina uppgifter efter hur de tror att läraren vill ha svaren, det glimtar fram i frågor som ‘är det här viktigt? Kommer det på provet?’ och det märks tydligt i utvecklingssamtalets vanligaste fråga: ‘Hur ligger jag till?’ Och detta i sin tur leder mig till slutsatsen att om jag, som lärare, försöker agera som om jag inte vore Bedömaren riskerar jag att göra mina elever osäkra och otrygga eftersom de inte vet från dag till dag vilket ben jag står på, om de har Dr Jekyll eller Mr Hyde framför sig.

Men vem vet, jag kanske har helt fel?

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s