Läraravtalet

Läraravtalet har slutits – lärarna får behålla sin 45 timmars arbetsvecka, och får precis som läkare och kommunaltjänstemän generösa 3,5 % lönepåslag under den kommande tvåårsperiod. Eftersom läkare och kommunaltjänstemän generellt utgår från högre löner än generella lärare innebär det visserligen att de får mer pengar i lönepåslag, men procentsatsen är densamma. Men den stora striden denna gång har inte gällt pengarna, utan arbetstiden:

Lärarna jobbar i dag 45 timmar i veckan under terminerna men får i gengäld längre ledighet under loven — så kallade ferietjänster. Arbetsgivarna ville ha en annan modell, ett krav som facken vägrat gå med på.

Advertisements

28 thoughts on “Läraravtalet

  1. och ett fåtal förskolor arbetar redan nu med att låta förskollärarna arbeta i ”barngrupp” under den pedagogiskt tunga delen av dagen, 9-14, och låta barnskötarna sköta öppningar och stängningar medan förskollärarna planerar.

    Fast det är väldigt kontroversiellt och väcker många känslor inom barnskötargruppen. De tycker ofta att de ju gör ”samma” jobb som förskollärarna…

    • Problemet är att den svenska modellen inte delar upp omsorg och lärande. Slagordet educare syftar till att väva samman de här delarna och de bör alltså inte ställas emot varandra. De förskollärare som försöker monopolisera ”edu” och överlåtit ”care” menar jag har missförstått förskolans läroplan och tappat den helhetssyn som vi försöker sprida över världen.

      Men begreppet ”undervisning” tror jag inte är glasklart definierat i texterna och det finns svårigheter med att använda skolans terminologi i förskolan. Det finns utrymme för olika tolkningar och idag råder en kamp om leken – vilken status ska den ha i framtidens förskola. Mål eller metod?

      • Mig tycks det som om förskollärarna som grupp skulle behöva mötas i någon form och faktiskt komma fram till vad ni menar med slagord och begrepp, diskutera hur och vad och varför, och försöka nå fram till någon slags samsyn. Kanske samtidigt fundera över om det faktiskt är så att förskollärare och fritidspedagoger borde gå under samma arbetstidsavtal som lärarna, med ferietjänster, planeringstid etc eller om det bör förbli som det är idag med ett arbetstidsavtal som, om jag förstått saken rätt, snarare är att likna vid sjukvårdsbiträdens avtal.

      • Jo det är mycket retorik och ett tungt arv av omsorg. Glädjen över Läroplanen och stoltheten över att få tillhöra skolan berusar en del som skäms över sina rötter i det sociala.

        Fackligt finns det säkert mycket att fundera vidare över. För fritidspedagogerna är det mer akut eftersom de går sida vid sida med lärarna. med lika långa utbildningar blir det väldigt konstig situation avtalsmässigt.

        • Vad har utbildningens längd med saken att göra? De går sida vid sida, men fyller olika funktioner och har olika ansvar, inte sant? Vad är då det konstiga i att de tecknar olika avtal, eller menar du att de tecknar samma avtal?

  2. Om de utför samma uppgifter bör de ha samma avtal. På många skolor finns det en stark arbetslagstanke och då blir olika avtal ett hinder.

    Vi utbildar studenter med dubbel inriktning GT/Fp. Jag menar att det är synd om någon ska välja bort Fp för det dåliga avtalets skull. Att ge en grupp planeringstid och förtroendetid tycks vara starkt motiverande och statushöjand.

    • Om de gör exakt samma jobb, med exakt samma ansvar för planering på både kort och lång sikt, uppföljning, bedömning, kursmål etc funderar jag över vad vitsen är med att ha två olika yrkeskategorier. Om de de facto fullt ut arbetar som lärare ska de givetvis ha läraravtal, men poängen med arbetslag är väl inte att alla i arbetslaget gör samma sak?

      • I ett bra arbetslag sker ansvarsfördelning efter kompetens – inte mekaniskt efter utbildning. I framtiden kommer fp att få inriktning mot idrott, bild och musik. Vågar vi gissa att dessa ämnen inte står i regeringens fokus när det gäller den nya skolan? Det blir en rätt torftig snabbutbildning på en terimns specialinriktning.

        • Oavsett hur den dagliga ansvarsfördelningen sköts så har läraren ansvar för vissa områden, formellt och faktiskt, och fritidspedagogen för andra. Om det är så att fritidspedagoger överlag i första hand tjänstgör som lärare kan jag inte låta bli att undra över vem som tar hand om det som fritidspedagoger tidigare hade ansvar för? Eller har man rationaliserat bort det i någon slags statushöjariver?

        • Bra fråga! Det finns en tendens att trycka in barn på fritidshem där pedagogerna, när den ordinariefritidshemsverksamheten börjar, redan har gjort full dag i skolan.

          Här finns en skriande orättvisa som naturligtvis drabbar barnen. Studenterna som har dubbel behörighet upptäcker det här snabbt och väljer ibland skolan av fel anledningar (status och bekvämlighet???). Det underlättar i alla fall inte rekryteringen av lämpliga personer.

        • Skriande orättvisa? Gentemot vem? Om fritidspedagogerna redan gjort full dag går de väl hem när dagen är över, eller har de gått med på arbetsvillkor som säger att de ska jobba två fulla dagar efter varandra? Det verkar inte alls genomtänkt om så är fallet.

        • Jag är inte fritidspedagog men det kanske går att beskriva som deras eget fel. Jag möter ofta en viss bitterhet och underdogmentalitet i gruppen (”Ingen förstår oss och det är vi som håller uppe verksamheten”). Till en del menar jag nog att de har rätt. Lärarfacket har fokuserat på den stora gruppen lärare och försummat den lilla gruppen ”lärare med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet”.

        • Så är vi tillbaka där – det finns mycket bitterhet i den svenska skolan, ett vårdande av underdogpositionen som nästan slår över i ett martyrskap ibland. Jag är inte alldeles säker på att det är bra för någon, varken på lång eller kort sikt.

          Vad är vitsen med att kalla sig ‘lärare med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet’? Är det ett nyord för fritidspedagoger eller en helt ny yrkeskategori, som står med ena foten på bryggan och den andra i båten? (en vansklig position vet alla som kan sin Saltkråka)

        • Varför är det så?

          Ansvaret för lokala avtal torde väl i första hand ligga på lokalavdelningarna, om de inte känner att de klarar av att ta det ansvaret är det väl deras ansvar att be om stöd och hjälp från högre instans?

          Är lokalavdelningarna ointresserade av fritidspedagogernas situation? Är fritidspedagogerna ointresserade av fackligt arbete? Har lokalavdelningarna svårt att få stöd från distrikten? Eller den förbjudna frågan: väntar man på att någon annan ska ta tag i frågan?

          Eller beror det på något helt annat?

          Det avtal som precis slutits påminner mig mest av allt om den beige mannen i Macken, minns du honom? Han som var så försynt och beige att han dag efter dag blev inlåst, eftersom inte ens hans fru lade märke till honom. Trots att skolan debatterats på ledarsidor och i media så harklar vi lärare oss som försynta möss och kliver åt sidan in i städskrubben för att inte vara till besvär. Då får vi sådana avtal som vi får.

          Om fritidspedagogerna vill ha bättre avtal får de spotta upp sig, kliva ut ur städskrubben och strida för sin sak. Ingen kommer att göra det åt dem.

  3. Författaren till artikeln är dåligt påläst!!!

    Reflektion över dåligt läraravtal

    Vi lärare kan varken räkna lr läsa, för när vi lurats att tro att vi fått mer än andra då är vi inte värda mer!Flera avtal ger 3,2% på 22mån vilket är MER än (>) 3,5% på 25mån (0,14%/månad). Elektriker 3,64% på 24 mån (0,152%/mån), Pappers 0,15% per månad,SKTF, SSR, Ledarna (rektorer),Läkarna, Sjuksköterskorna, och träffande nog Teaterförbundet 3,5% på 24mån ett ca. 4% bättre avtal än läraravtalet som är ett spel för galleriet! KENT

  4. Mats, det finns fler fritidspedagoger, förskolärare, småskolelärare (lärare med inriktning mot tidigareår) än det finns högstadie och gymnasielärare i förbundet. Räkna bara antalet år på var ”plats” så ser du.

    Och avtalet är skämmande farligt för Sverige!
    Det kommer att driva bort de duktigaste mest ambitösa lärarna och lämna kvar dem som har moral att sätta betyg i kurser som eleverna haft en enda timmes undervisning i! Tro mig det är redan ett faktum på många skolor! Projektarbetena samkörs med tex Multimedia A och man får betyg för 200p istället för 100p! Vissa datakurser körs in i andra kurser och man får betyg för alla. Jag tänker aldrig sänka mig så lågt! Men jag har besökt flera skolor där det fungerar exakt så… REDAN! Det vore som om jag körde Lokala Nätverk A och B och sedan gav betyg i Operativsystem Win7 och Windows 2008 samt IT-samordning! 400 extrapoäng gratis som DU och Jag betalar via våra skatter!
    Och för att inte tala om oseriösa lärares allt lägre kunskapskrav. Kommunerna och SKL ser inget annat än antalet godkända kurser!!!

    • Kent, jag hänger inte med i tankekedjan när du skriver om antalet lärare på olika nivåer, hur menar du?

      Det du skriver om kurser, däremot, är oerhört viktigt! Visst kan man samköra kurser och ge behörighet i samtliga inblandade ämnen, förutsatt att samtliga moment i samtliga kurser ingår i undervisningen, men det du pratar om tycks vara något annat, förstår jag dig rätt?

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s