År 1961 hoppade den då 23-årige Rudolf Nureyev av från Sovjetunionen. Det var inte bara hans dans som gjorde honom omtalad, hans charm och hans umgängesvanor bidrog i minst lika hög grad.
Men här handlar det om söndagsdans, så låt oss lämna hans privatliv därhän och istället njuta av honom i en scen från den klassiska Svinsjön:
Tack! Underbart.
Som tonåring jobbade jag på Malmö stadsteater som scenarbetare och Svansjön har jag nog sett 20 gånger från kulisserna. Det var en väldigt romantisk upplevelse och nu är eteriska känslan av vita oskuldsfulla svanflickor borta för alltid.
Det kanske är lika bra – jag förstod aldrig riktigt historien ändå!
Det är en ruskigt romantisk historia, sorglig och vacker på alla sätt och vis.
Svinsjön tycks sträva i något annan riktning.
Jag minns nog mest talkdoften spänningen mellan perfektionism och uttryck. Ballet är en underlig konstart.
Det är rätt fantastiskt ändå så mycket som kan uttryckas med kroppen! Utan att yttra ett ord berättar dansarna sin historia och publiken hänger med, om inte i berättelsen så i känslorna.
Mitt balettintresse var nog av det aningen tonårsmässigt trånande slaget.
Man ska inte underskatta kraften i tonårstrånande!
Jag är mer än operaperson och tycker balett är tråkigt, men din Svinsjön rockar fett! 🙂 Tack!
*ler*