Hopplösa och hungriga

Den medelålders man ur medelklassen jag talade om nyss, han finns inte. Han är ett hopkok av många människor, och de åsikter han uttrycker har formulerats på många olika sätt. Men det jag vill belysa, det jag tycker är viktigt, är att Sverige är ett klassamhälle, här finns en underklass som har det förbannat kämpigt, och att det här och där, nu och då, uttrycks rent ut att detta är som det ska vara. Somliga säger synbarligen så för att de tjänar mycket pengar på det, andra för att de trivs med sin position. Somliga, tror jag, av okunskap eller naiv övertygelse om att alla, egentligen, har det ungefär som de själva. En och annan, tycks det, för att de har en bestämd känsla av att de som har det sämre än de själva på ett eller annat sätt gjort sig förtjänta av det.

Det finns vägar att ta sig upp i samhället. En väg är kriminalitet, en annan är utbildning. Att ha en hög lägstanivå i svenska skolor är bra för hela samhället eftersom det öppnar den andra vägen för fler, som då slipper välja den första; det gör mig bekymrad när jag hör människor säga, rent ut, att det är som det ska att de hopplösa, hungriga delarna av samhället också har sämre, mer slitna skolor där lärarna får lägre löner och sämre fortbildningsmöjligheter.

Det gör mig bekymrad, och arg. Och när jag blir arg uttrycker jag mig ibland inte så diplomatiskt. Om någon tagit illa upp ber jag om ursäkt, men jag hoppas att jag inte bara sårat, utan kanske retat någon tanke någonstans också.

11 tankar om “Hopplösa och hungriga

  1. Jag förstår inte ditt inledande stycke. Det är för många insinuanta ”somliga” för att jag ska ta dig på allvar.

    Däremot diskuterar jag gärna skolans funktion på ett mer allmänt plan. Du betonar möjligheterna att ”ta sig upp” i samhället och utmålar det som i stort sett det enda alternativet till kriminalitet. Jag ser fler vägar och en del mindre individualistiska. Vi befinner oss i en tid som länge romantiserat utbildningens betydelse för individens värde och idag synar marknaden det här tänkandet. En del ungdomar som har läst länge utan att få jobb känner sig även lurade. Någon har kanske invaggat dem i tron på att samhället är rättvist och om du bara sköter dig i skolan…

    • Det får vara så, somliga av dessa somliga (politiker på hög nivå, hr Hägglund, t ex) har uttalat sig offentligt och vem som helst kan ta del av deras ord när helst så önskat, andra har uttalat sig i sällskap av bekanta (man hör mycket när man åker buss, t ex) och ytterligare andra, har jag intrycket, skulle blir arga och inte stå för vad som sagts om man pekade på dem och sa ‘du, just du, sa detta just då’. Så somliga får stå kvar, och symbolisera just det det gör – en grupp människor vars identitet är luddig.

      Du har rätt, jag spetsade till det i frustration. Det finns fler vägar, men de blir allt färre ju längre tiden går. Det är destruktivt att ljuga och lova saker som inte går att hålla, men det är inte osant att den som sköter sig i skolan, och då menar jag inte bara rent betygsmässigt, ökar sina chanser.

    • Och att något inte är osant innebär inte automatiskt att det är sant i alla lägen. Det kan vara irrelevant i sammanhanget, det kan vara många andra faktorer som påverkar det.

      Det enda man kan vara säker på är att det inte är osant.

      Vilket i sammanhanget än en gång förstärker betydelsen av att den sämsta skolan i Sverige är en bra skola.

  2. Ett passionerat och bra inlägg, Morrica. Jag delar din indignation, men jag tycker inte att det räcker att ha en hög lägstanivå i skolan. Skolan ska vara LIKVÄRDIG. Det står i skollagen. Dags att vi börjar följa den, tycker jag.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s