Att sätta betyg

Andreas Carlsson, vet ni vem det är? Ja, just han ja, i idoljuryn. Han har skrivit och gett ut en självbiografi, spolingen, där han först på de sista sidorna kommer fram till sin första Idolsäsong. Han beskriver hur allvarligt han och de övriga jurymedlemmarna såg på sin uppgift att fostra nya, unga talanger:

Vi hade tilldelats ett trollspö med kraft att förändra folks liv […] Det fick vi hålla i med vördnad och respekt.

Jag är kanske lite enkelspårig i mitt tänkande just nu eftersom jag omedelbart associerar till betygssättning, men han formulerar det väl. Betyg är minst lika viktiga för framtiden som Idolplaceringar, och vi måste sätta dem med vördnad och respekt. När vi sätter ett betyg garanterar vi, med våra namn, att den eleven vi sätter betyget på i det skedet har visat de kunskaper som anges i kriterierna för just det betyget. Inget mer, vi garanterar varken god vandel eller trevligt sätt, charm eller social kompetens hos eleven som uppnår höga betyg, men inget mindre än vad som anges i kriterierna heller.

För att detta ska vara möjlig måste betygssättningen vara helt frikopplad från alla former av belöning eller konsekvenser för läraren. Att koppla lönesättning till betyg, eller att som i bland annat Göteborg låta lärarnas popularitet bland eleverna avgöra lönesättningen öppnar dörren för en korrupt betygssättning på vid gavel. Elever är barn och ungdomar, de vill ha roligt och trevligt om dagarna. De vill ha tid och utrymme för socialt spel, de behöver tid och utrymme för sin utveckling, och de vill känna att just de är speciella. De vill också ha med sig höga betyg från skolan, helst högre än de andras. Det går inte alltid ihop, och lärarens uppgift att balansera alla dessa bitar så att en elevs vilja inte går ut över andra elevers situation gör att popularitetsnivån inte alltid är hög. Jan Björklund skriver om saken i DN:

Som argument för att eleverna ska betygsätta lärarna har även anförts att lärarna minsann sätter betyg på eleverna. Men den jämförelsen håller inte, enligt min mening. Läraren sätter betyg utifrån läroplanens krav med betygskriterier. Läraren har utbildning, yrkeserfarenhet och står framför allt under tjänsteansvar. I regeringens skolreformer ska dessutom bara legitimerade lärare få sätta betyg och betygssättningen ska granskas av Statens skolinspektion. En elev som sätter betyg på sin lärare har däremot inget ansvar alls efteråt och behöver inte motivera sig, trots att betyget kan få konsekvenser för lärarens lön och framtid.

Än en gång går kommunalpolitikers idéer och önskemål om kontroll ut över eleverna. Givetvis skall elever utvärdera sin skolgång, kontinuerligt och konsekvent, och utvärderingarna skall leda till förändringar då så är påkallat. Lika självklart är det att en lärare eller skolledare som inte sköter sitt uppdrag ska få konsekvenser av detta. Det är överhuvudtaget inte ifrågasatt, från något håll. Men eleverna skall inte ha minsta inflytande över lärares löner. Det skulle leda till korruptionsmisstankar kring betygen – har eleven fått MVG för att eleven uppvisat den graden av kunskap, eller har eleven fått MVG för att läraren vill ha mer lön? Gick det illa för läraren i senaste utvärderingen för att gruppen fått ett lågt betygssnitt?

Nej, detta är ingen bra koppling, betyg skall inte kunna köpas för pengar.

Christermagister skriver också utifrån artikeln i DN, liksom Lilla O och Tejpad.se. Kristina Axelsson pläderar för mer inflytande över skolans verklighet för rektorer, lärare och elever medan Kommunchef lägger ett betungande ansvar på elevernas axlar när han talar om dem som kunder som ska hållas nöjda.

Advertisements

30 thoughts on “Att sätta betyg

  1. Läraren borde frikopplas från betygsättningen, andra borde sköta det. Exakt så som det normalt fungerar i arbetslivet, ”kunden” sätter betyget genom att välja vem man köper ifrån.

    Kunskap är lätt och mäta och det borde inte alls vara några större problem. När det gäller andra egenskaper som att prata inför grupp, engagemang och envishet, förmåga att slutföra uppgifter mm. Svårare där för annan och sätta betyg fast å andra sidan sätter man inte betyg på sådant ändå.

      • Kunskap går och mäta, läraren behöver inte involveras när elevers kunskap mäts. Andra kan göra det, andra som är helt neutrala.

        Den makt läraren har över eleven genom att sätta betyg är inte sund. Att skapa en miljö där både elev och lärare strävar mot exakt samma mål, att bli så duktig som möjligt hade varit det optimala. Ungefär som det fungerar inom idrott. En tränare har ingen påverkar över betyget utan det avgörs vid tävling där de som tränas av tränaren ställer upp och tävlar.

        Det blir en mycket mer sund miljö där fokus ligger helt på resultat. Tränare och idrottare lyssnar på varandra, tänker igenom hur man gemensamt kan komma framåt. De blir också mycket mer tydligt vilka som lyckas och vilka som inte lyckas lika bra, bra ideer frodas medan dåliga ideers tas bort. Idrott har ett system där allt fokus ligger på utveckling och man snabbt kan förändra sitt sätt om man märker att något annat lyckas bättre.

        Dagens skola är en skola för medelmåttor. De som lyssnar på läraren och låter bli och ifrågasätta vad läraren säger. En elev som exempelvis är väldigt duktig, kanske så duktig att det som lärs ut är något som den eleven redan kan. Den eleven kommer snabbt och tröttna, vem läser samma skönlitterära bok flera gånger… ? Nej just det, det man kan vill man inte läsa om och om igen, man vill lära nytt och få utmaningar.

        Skolan borde fokusera helt på att utveckla möjligheterna för elever och mäta olika kunskaper, att mäta hur duktig man är och jämföra med andra grupper är viktigt. Öka antalet områden där man kan bli duktig för det brukar vara så att elever vill vara duktiga i de områden de tycker är intressanta.

        Skolans största brist är väl att skolan har otroligt svårt och anpassa sig efter elevers unika behov, människor är väldigt olika och det är egentligen något bra. Tänk om alla människor hade exakt samma begåvning, exakt samma sätt och lära sig, exakt samma intressen… Vilket fruktansvärt enformigt samhälle

  2. Du menar alltså att alla de moment man går igenom under läsåret där eleven får tillfälle att förvärva och finslipa och så småningom visa upp de kunskaper och färdigheter som ingår i betygskriterierna lättvindligt skulle kunna reduceras till ett enda examinationstillfälle?

    • Japp, att lärare sätter betyg på hur eleven varit under året är osunt eftersom det är väldigt få lärare som vet vilka egenskaper som är viktiga inom yrkeslivet. Utvecklingen hos olika individer skiljer sig ganska kraftigt med.

      De egenskaper som lärare generellt premierar är ofta oönskade inom företag, samt egenskaper som gillar hos företag är något lärare ogillar.

      Jag har själv jobbat med ett flertal olika personligheter. Exempelvis en som fick pris på chalmers för sina prestationer. Som en vandrande uppslagsbok och kunde nästan allt man frågade honom om. Han STORA problem var att han var EXTREMT noggrann. Innan han gjorde något så var han tvungen och kunna det i detalj. Det ledde till att hans produktivitet blev oerhört låg, han fick aldrig något gjort för det tog sådan jävla tid.

      Annat exempel är en konsult som vi hyrde in, han läste teknisk fysik och ekonomi (civilekonom) samtidigt på tre år. Också en sådan där som kunde ALLT, i hans fall var problemet det sociala. En social katastrof kan man säga. Saknade helt förståelse för att jobba i lag utan fick en kick av att göra saker så komplicerat som möjligt.

      Om en lärare skall ge sig på och bedöma personliga egenskaper så måste det bedömas separat och då krävs det att läraren förstår vad som är viktigt och hur man bedömer. Jag tror inte det är många lärare som har erfarenhet av näringslivet och har man det så är den för dålig. Det är väldigt svårt och plugga sig till sådan kunskap.
      Vad som möjligen skulle kunna fungera där är om eleven får göra arbetsprov hos företag och bli bedömd efter det. Betyg spelar generellt ingen roll alls om personen har papper skrivna från yrken, det är mycket mer värt och kanske borde vara en signal till skolan hur dålig bedömningen egentligen är.

      • Ah, jag förstår precis problemet, Per, så bra att du var så tydlig!

        Du har helt enkelt missuppfattat betygens funktion grovt. Men var inte ledsen för det, den vanliga missuppfattningen att personliga egenskaper i någon mån skulle spela in i vilket betyg som sätts delar du med många. Låt mig genast understryka att så är inte fallet.

        Betygen sätts utifrån skolverkets betygskriterier, du kan t ex gå in på deras hemsida och läsa mer. Eventuell produktivitet i en anställningsituation, social talang, charm eller vad för personliga egenskaper du nu önskar hos dem du säger att du har jobbat med kan du inte utläsa ur betygen.

        Hur enskilda företagare gör när de ska anställa är helt upp till företagaren, men ett tips för dem är att sätta sig in i vad betygen faktiskt ger för information. De skulle slippa mycket frustration om de gjorde sig det omaket.

  3. Om du fatta mitt inlägg så begriper jag inte ditt svar.

    Poängen i mitt svar var att läraren inte skall bedöma elevens egenskaper, den finslipning du nämner som läraren bedriver spelar ingen större roll därav. Det är kunskaperna som räknas vid bedömningstillfället. Kunskaper som någon annan är elevens lärare skall bedöma. Prov som någon annan än läraren skall utforma

    • Ditt inlägg var inte särskilt svårt att förstå, du skriver tydligt och förklarar hur du menar.

      Lärare skall inte bedöma elevers egenskaper, så bra att du förstått det. Betygens funktion är ju, som du helt riktigt skriver, tala om bland annat vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på vid det tillfälle då betyget sätts.

      Det en arbetsgivare, som du pratade om, vill veta om personen h*n funderar på att anställa står kanske inte alltid att finna i betygen; intervjuer, övriga meriter, referenser och andra metoder passar sannolikt bättre i det sammanhanget.

      • Och därför kan man plocka bort läraren från bedömningsförfarandet, låta andra sköta det.
        Relationen mellan elev och lärare hade isåfall blivit mycket sundare.

        • På vilket sätt anser du att relationen är osund idag, och hur relaterar du det till just betygssättningen av alla moment?

  4. Läraren får en helt meningslös makt över eleven genom betygsättningen. Läraren kan straffa en elev med att sätta lägre betyg.

  5. Lärares makt över eleverna är något man borde ägna mer tid åt att fundera över på lärarhögskolor och i lärarrum runt om i landet. Och visst kan lärare straffa elever med att sätta lägre betyg, precis som människor i vilken position som helst kan använda sin makt och sitt inflytande till att straffa någon.

    Men att en lärare missbrukar sin befogenhet innebär inte att alla lärare gör det. Därtill finns möjligheten för eleven att överklaga sitt betyg om det tycks orättfärdigt, varvid läraren måste kunna motivera det satta betyget.

    Men du har inte svarat på det jag frågade dig än: vem, tycker du, ska intyga och garantera att eleven uppnått erforderliga kunskaper? Dvs vem, menar du, ska sätta betyget?

    • Du menar att en del lärare använder sin makt till och straffa eller tvärtom, sätta för höga betyg inte är allvarligt nog. Samt, tror du verkligen en elev bemödar sig med att överklaga ett betyg? Möjligen föräldrar eller om eleven satsar hårt på skolan, annars skiter man i det precis som att risken ökar dramatiskt till att eleven skiter i skolan om läraren eller lärare använder sin makt för att straffa.

      Under min tid i skolan så kan jag peka ut tre stycken lärare som satte betyg efter magkänsla väldigt tydligt, mot en lärare i svenska testade vi till och med. Några i klassen skrev av andra uppsatser som hon sedan rättade och beroende på vem som skrivit så varierade betygen därefter. Läraren var så otroligt korade så man kunde blåsa henne lite hur man ville.

      De som skall sätta betyg på är andra lärare, de som rättar de prov man utformat för betygssättning.

      • Jag menar att eftersom lärare är människor i lika hög grad som bilmekaniker, poliser, statsministrar eller bloggkommentatorer så finns det idioter i leden, lika väl som det finns duktiga professionella människor som du inte lika lätt kan lura.

        Jag vet inte hur gammal du är, men eftersom du sagt att du haft flera olika arbetskamrater antar jag, rätt eller fel, att du är rimligt vuxen och därmed inser att även om du hade otur i skolan och råkade på tre lärare som agerade oprofessionellt så kan du inte döma en hel kår utifrån detta.

        Vilka är dessa andra lärare du talar om? Andra lärare på samma skola? Andra lärare från andra skolor? Speciella lärare med speciellt utformad utbildning som reser från skola till skola och bedömer elever de inte träffat innan? Berätta mer om hur du tänker dig det system du förespråkar, det är lite luddigt och svårt att hänga med i ditt resonemang där.

  6. Fråga till dig: Hur tror du en lärare idag reagerar om elev kritiserar lärarens sätt och lära ut, möjligen kritiserar lärarens skicklighet i sitt yrke?

    • Svar till dig: det beror på hur eleven kritiserar och varför. Det faktum som jag nämnde ovan, att även lärare är människor, spelar givetvis också in, olika människor reagerar olika på kritik, därför är det svårt att uttala sig generellt.

  7. Och eftersom lärare är just människor med dess fördelar OCH nackdelar så skall inte läraren lägga sig i betygsättningen. Betyg skall spegla kunskaper, inte känslor mot en person.

    Dessutom skapar lärarens makt genom betygsättning en problematisk situation för just kritik, kritik som kanske är helt nödvändig att läraren tar åt sig från.

    Jag är företagare och som ägare inför anställda så är det extremt problematiskt för mig och skapa en situation där de anställda inte skall vara rädda för att ge kritik om de vill, orsaken är just att en anställd vet om att man eventuellt riskerar och få en negativ utveckling på grund av det.

    Du kan jämföra med andra situationer som när någon raggar på en annan. Att kritisera eventuella beteenden direkt gör man inte om man inte vill riskera att det skiter sig.

    Att det fungerar så här vet ALLA om, det märkliga är att folk som befinner sig i en maktposition inte agerar överdrivet tydligt för att visa att kritik är välkommet. Kritik är den mest värdefulla information man kan få. Människor som tycker om att få kritik och klarar av och ta den utvecklas enormt mycket snabbare än de som inte klarar kritiken.

    • Vi kommer inte att komma längre i diskussionen kring betyg förrän vi tagit oss förbi din envetna uppfattning om vad som betygssätts. Har du läst betygskriterierna? De är rätt omständligt och klumpigt formulerade så det är inte helt lätt, men gör det och se att det handlar om kunskap och färdigheter. Bara det.

      Vad är det du vill säga med dina exempel om det du beskriver som din egen vardag och raggande?

        • Jag såg ingen direkt relevant poäng med dem så det gjorde jag sannolikt inte. Skulle du vilja ha vänligheten att förklara hur du menar, i relation till det vi ju faktiskt pratar om

  8. Om ett barn vill ha godis av sin mamma, för att få godis så kanske barnet tänker ”här är det not smartare och fjäska snarare än att kritisera mamma”.

    Var det lättare och förstå?

      • En lärare med makten att sätta betyg är det smartare och fjäska för snarare än att kritisera läraren. Kan tänka mig att om man skall våga sig på och kritisera läraren så bör man ha backup från föräldrar eller ha rätt bra status i klassen. Ungefär samma regler som gäller när man kritiserar inom andra områden.

        • Tja, skolan är ju faktiskt en del av världen, att försöka göra den till något annat är rätt dumt.

          Men problemet du beskriver förefaller handla om något helt annat än vem som sätter betyg. Du pratar mer om lärarprofessionalism, lärares ämneskunnighet och elevdemokrati än om betygssättning.

          Det är alldeles för viktiga bitar av den helhet som är skolan för att bara nämnas som bisaker i en diskussion om något annat.

  9. Svar på ditt sista.

    Hur brett är ditt synfält? Inlevelse är en extremt bra egenskap för lärare. Att undervisa handlar väldigt mycket om talang. Annan egenskap som är mycket viktig för en lärare är att faktiskt lyssna på den elev man pratar med, det kan innebära att man behöver anstränga sig från att bortse från ens egna uppfattningar för att liksom rensa hjärnan och ta till sig annan fakta.

    Angående de ovanstående kommentarerna du har på mina inlägg här så kan jag klart och tydligt säga att du inte har talang för att undervisa.

    En konstruktiv diskussion handlar om att man försöker prata sakligt, inte att leta fel

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s