Det sägs att varje gest, varje hållning, varje rörelse och varje steg uttrycker något i Bollywoodgenren. Kanske missuppfattar jag hela den här scenen när jag tycker mig känna igen temat från både Dirty Dancing och West Side Story.
Det sägs att varje gest, varje hållning, varje rörelse och varje steg uttrycker något i Bollywoodgenren. Kanske missuppfattar jag hela den här scenen när jag tycker mig känna igen temat från både Dirty Dancing och West Side Story.
You're no different to me 
Vilken härlig start på söndagsmorgonen! På Spotify fick The Misfits maka på sig när Bollywood gjorde entré. 🙂
Bollywood är en genre som var fullständigt obegriplig för mig ända tills en dag när en grupp elever gjorde en kulturredovisning i ämnet, de dansade och förklarade genren grundligt och plötsligt var den öppen och jag kunde börja ta till mig den. Tänk vilken skillnad det gör att någon förklarar och visar en var man ska börja.
Det är något livsbejakande, lekfullt och överdådigt i hela genren som närmast påminner om opera. Men hela filmer orkar man bara med om man tittar i goda vänners lag med rikliga förfriskningar.
Eller en guide. Jag har fått äran att se tillsammans med en som är väl insatt i genren och kunde berätta om och peka ut nyanser. Det gör gigantisk skillnad!
Jag har varit på karaoke i Goa och några låtar var 13 minuter med inlagda dansavsnitt – vilket framfördes helt perfekt. De tar sin kultur på allvar och jag är hjälplöst förälskad i genren.
Det ska vara banalt! Film är banalt!
Det är vi som har missförstått uttrycksformen och tror att det handlar om reflektion och problematisering!
Sydsvenskan kommer att ha ett reportage om förskolan som har Bollywooduppvisning i veckan – håll utkik! Länge var skolornas mångkulturalitet pliktskyldiga försök att integrera och låtsas tycka om. Nu handlar det om: WOW – så vill vi också göra!
Ja, vi befinner oss i en orientalistisk era, visst är det så, och sämre tidsperioder finns det.