Har Waldorf någon framtid?

Mellan år 2001 och år 2008 hade Waldorfskolorna ett samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm så att även Waldorflärare fick en akademisk examen. År 2008 blev Lärarhögskolan en del av universitet och samarbetet avslutades. Anledningen, enligt artikel i SvD, var att Waldorflitteraturen inte var tillräckligt vetenskaplig.

Fram till idag har detta egentligen inte varit något jätteproblem för Waldorfskolorna, eftersom en formulering i skollagen gjort det möjligt för dem att bedriva skolverksamhet ändå. Men förslaget till ny skollag gör saken mer komplicerad för skolorna.

Den nya skollagen gör inget undantag för Waldorfskolor, som riskerar att få stor brist på lärare i framtiden.

Waldorflärarhögskolan är på jakt efter en ny samarbetspartner med examensrätt och Södertörns högskola har visat intresse. Men förberedelserna beräknas ta minst två år.

–Sedan tar det ytterligare fem år innan de första tar examen. Det kommer att gå minst sju år utan en enda ny Waldorflärare i Sverige, och om vi inte får ett samarbete nu, då tar det längre tid, säger Caroline Bratt på Waldorflärarhögskolan.

Waldorf är en speciell skolform, inte helt okontroversiell och av många uppfattad som väldigt flummig. Det antroposofiska inslaget får många att höja på ögonbrynen och skolorna är ofta själva noga med att framhålla skillnaden mellan Waldorfskolan och den kommunala svenska skolan:

Det är skolavslutning på Kristofferskolan i Bromma. Klassläraren Katarina Hagberg tar farväl av eleverna i 9D.

På svarta tavlan har de målat två bilder: En är färgglad och harmonisk, den ska symbolisera deras Waldorfskola. Den andra bilden föreställer ett grått, mörkt hus, omgivet av blixtar –”kommunal gymnasieskola” står det på fasaden.

–Vi har en trygg, harmonisk miljö här. Jag har undervisat på vanlig gymnasieskola också, och där var det inte alls så, säger Katarina Hagberg.

Givetvis är det inte bara Waldorf som drabbas i det nya lagförslaget – att det finns friskolor som att i system att anställa obehöriga lärare för att hålla nere kostnaden har väl inte undgått många, och jag tror inte heller det är helt ovanligt att man kontrasterar sig själv mot de kommunala skolorna på liknande sätt.

Artikeln avslutas med att bland annat en av miljöpartiets riksdagsledamöter, Mats Pertoft:

-Det är märkligt att den pedagogiska mångfalden ska hotas när vi har en borgerlig regering, när man trodde att sådant skulle komma från vänster. Men Folkpartiet vill att alla skolor ska vara stöpta i samma form, säger han.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) vill inte uttala sig för SvD. Men han har tidigare skrivit att det är upp till Waldorfrörelsen att söka samarbete med ett lärosäte eller själva ansöka om examensrätt.

På Kristofferskolan i Bromma har eleverna i klass 9D lämnat klassrummet. Läraren Katarina Hagberg sitter kvar på en skolbänk.

–Det finns en sådan brist på kunskap och intresse hos poli- tikerna. Jag förstår inte hur de kan vara så ignoranta, suckar hon.

Och än en gång är vi tillbaka på samma plats där vi varit ett bra tag nu – lärarna äger inte debatten om skolfrågor, och gör mycket lite för att etablera detta ägande. Somliga av oss skolbloggar, somliga skriver långa mail till utbildningsministern, men de allra flesta tycks tiga och sucka över hur politiker och debattörer grundar sin bild av hur skolan fungerar på hur det var när de själva gick där, vare sig det då var nittiotal, sjuttiotal eller artonhundrafrösihjäl.

Sluta klaga och sätt igång och berätta istället. Informera de oinformerade, bilda de outbildade, ge kunskap till de okunniga. Trots allt är det vad vi lärare borde vara bäst på, är det inte?

Helena von Schantz läser samma artikel, och har kloka ord att säga om den.

8 tankar om “Har Waldorf någon framtid?

  1. Två själar samma tanke tydligen. Åtminstone samma ämne, för riktigt samma tanke har vi inte.
    Hur hotar det mångfalden att lärare ska ha behörighet och kunskaper kontrolleras? Som jag ser är det en förutsättning för att vi ska kunna ha mångfald att lärare är behöriga och kunskaperna kontrolleras. Annars blir det inte mångfald utan enfald.

    När det gäller lärare och debatten har det nog tyvärr med vår låga status att göra att vi hörs så litet. De flesta lärare får leva med att det de skriver inte blir publicerat. När det gäller Waldorf skall man givetvis inte nöja sig med att höra Waldorflärarna själva utan också lyssna med alla oss andra som får städa efter dem i den gråa, dystra vanliga skolan där vi satsar på sådant som att läsa, skriva och räkna.

    • Nej, riktigt samma tanke har vi kanske inte, men rätt snarlikt. Mångfalden hotas inte ett dugg av att lärare vet vad de sysslar med, tvärtom. Den berikas, och utvecklas, och växer!

      Jag håller däremot inte med om att det är vår låga status som gör att vi hörs så lite. Jag säger som Bamse, många små tillsammans blir starkare än en stark, om vi tog och levde om lite mer skulle vi höras mer, och om vi höll oss informativa och vetenskapligt sakliga istället för att lägga fokus på känslor och tyckande som så ofta görs från lärarhåll skulle våra ord få större eftertryck.

      Tror jag, å det bestämdaste.

      Den grå, dystra vanliga skolan är såklart hotfull för elever som mött de bilder som beskrivs i artikeln, precis som betyg blir något läskigt för den som får höra att för vuxenvärlden är ett IG en stämpel i pannan. Tänk om vuxna kunde ta lite ansvar för vad de kläcker ur sig, både i skrift, i tal och i bild *suckar*

      Men det blir en bättre, mysigare artikel om man låter enbart Waldorflärarna uttala sig, och en och annan fd Waldorflärare som nu är politiker, och syftet med artikeln var ju i första hand att få läsarna att uppröras över hur denna fantaaaaaaaastiska verksamhet nu hotas av att lärarna förväntas vara just lärare.

  2. Morrica, jag talar av bitter erfarenhet. När jag tänker på alla artiklar jag har fått refuserade, alla timmar jag har satt på att skriva dem och det handlade om BRA artiklar om aktuella skolfrågor. Mina bästa artiklar blev aldrig publicerade. Det har till och med varit lättare för mig att få in artiklar i andra ämnen än i skolfrågor.
    På nittiotalet blev lärare fortfarande publicerade på debattsidorna (jag fick till och med in en på DN:S ledarsida då, och flera i UNT, sedan blev det allt svårare och där ser jag ett samband med yrkets sjunkande status.

    Jag och många med mig har verkligen försökt föra skoldebatt, men ingen har velat höra oss.

    Ändå har vi båda rätt, för ungefär samtidigt blev lärarna väldigt mycket mer tystlåtna Där tycker jag att man ser en förbättring nu, men den individuella lönesättningen och kommunen som huvudman har helt klart haft en dämpande effekt på en tidigare stridbar yrkeskår. En sak till som kom med kommunerna är att ingen någonsin svarar på våra inlägg. Nu när lärare har hörts mer än vanligt, i den senaste avtalsrörelsen, fortsatte SKL att trumpeta ut samma budskap som om ingen hade kommit med någon enda invändning.

    • Kommunpolitiker tycks, paradoxalt nog, känna sig mycket tryggare på sina positioner än riksdagspolitikerna. De har inte alls medias ögon på sig, och kommer ofta undan med saker som skulle bli en storm om en rikspolitiker gjorde det.

      Jag har fått uppfattningen att en stor del av denna tystnad sen kommunaliseringen kommer sig av att människor är rädda att bli av med jobbet. Det är en rätt hemsk tanke, att föreställa sig att kommunala skolor faktiskt mer eller mindre uttalat lägger munkavle på sina lärare.

      Jag kan ha fel. Jag hoppas jag har det.

  3. Jag tycker det finns flera anledningar till att de borde rösta nej på tisdag och arbeta mer med nya skollagen innan den blir formell:

    1. Regeringens förslag till ny skollag har så många brister att det inte borde ha lämnats över i nuvarande skick. Det anser Lagrådet, som också varnar för att förslaget kan strida mot grundlagen. (http://www.dn.se/nyheter/sverige/lagradet-sagar-nya-skollagen-1.1054248)

    2. Man vill i princip förbjuda hemundervisning trots att all tillgänglig internationell forskning visar att hemundervisade barn klarar sig bättre kunskapsmässigt och lika bra eller bättre (lite olika i olika undersökningar) socialt sett. Mindre valfrihet med andra ord.

    3. Elever med funktionsnedsättning är många gånger i behov av särskilt stöd i undervisningen. Den nya skollagen anger att sådant stöd endast måste ges upp till nivån ”godkänd” – en oacceptabel försämring av skollagen.
    Detta innebär till exempel att för en elev med funktionsnedsättning kan specialpedagogiskt stöd dras in så fort man når godkänd nivå. Sedan måste eleven ånyo gravt misslyckas för att stödet åter skall sättas in.

    4. Förslagen till ny skollag och ny lärarutbildning innehåller tvingande delar som hotar waldorfpedagogikens existens och framtid i Sverige. Skolverket har kontinuerligt granskat utbildningen och alltid funnit att waldorfskolan lever upp till deras krav. Elever som genomgått waldorfskola går vidare till akademiska utbildningar i minst lika stor utsträckning som andra elever. Waldorfelever klarar sig också lika bra och bättre än genomsnittet i nationella proven i nionde klass – waldorfskolan är alltså ett fullgott alternativ till en kommunal skola.

    5. Ett annat av förslagen är att man inte längre ska kunna läsa upp sina gymnasiebetyg på Komvux utan istället tvingas till att studera ett extra år.

    6. Förskolan blir en egen skolform! (Steget mot en obligatorisk förskola?)

    7.Förslaget till ny skollag är i vissa delar för detaljreglerat och borde i högre utsträckning fokuseras på de mål som ska nås, inte vägen dit.

    8. De kriterier som föreslås för att godkänna nya ansökningar är inte acceptabla. Etablering av en bra friskola, som ger ett gott alternativ för eleverna och som förbättrar skolväsendet i kommunen ifråga, kan stoppas av det enda skälet att skolan är så bra att den riskerar skapa konkurrensproblem för kommunala skolor.

    • Det finns många bekymmer i den nya skollagen – många av dem av ideologisk art; i många avsnitt känns den ofärdig och skulle behöva arbetas vidare på innan den går igenom. Samtidigt befinner vi oss idag i en skolvardag där elever går under på grund av kommuners inkompetens och ovilja att hantera sina skolor, något måste göras.

  4. Jag har faktiskt svårt att se hur det hotar waldorfskolorna. är det helt omöjligt att utbilda sig enligt vanlig lärarutbildning och sedan läsa in Waldorfpedagogik? Eller är det för att det är billigare med ickekvalificerad arbetskraft?

    • Det kan man ju fråga sig, Tinky. Det torde inte alls vara omöjligt att göra så, problemet är väl att det tar så lång tid att få skulle har råd och möjlighet med dagens studiemedelssystem.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s