Lärare, bliv vid din kateder!

När lärare slutar vara lärare är det eleverna som drabbas

skriver PJ Anders Linder apropå Jonas Vlachos text på Ekonomistas, Det hänger på undervisningen, i sin tur apropå rapporten IFAUs nyligen släppta rapport Den Svenska Utbildningspolitikens Arbetsmarknadseffekter: Vad säger forskningen? Vlachos konstaterar att varken förändringarna inom lärarutbildningen eller resurstilldelningen är det som haft avgörande effekt på utbildningens kvalitet, utan det absolut mest avgörande är lärarens roll:

Lpo 94 betonade ett individualiserat arbetssätt och lärarens roll gick från att undervisa till att handleda. Alla vet hur det låter: ”eftersom kunskap finns att hämta i överflöd [på nätet] och då dagens kunskap är förlegad i morgon så är det viktiga att barnen lär sig forska fram kunskapen på egen hand”. Eftersom den norska skolan influerades kraftigt av de svenska idéerna så stämmer denna förklaring väl överns med att utvecklingen i båda länderna varit likartat dålig.

Tyvärr har svenka pedagoger i allmänhet skytt kvantitativ forskning som pesten, annars hade det kanske inte behövt gå så illa. Denna visar nämligen — föga förvånande — att lärarnas undervisning är mycket viktig och när undervisning ersätts av eget arbete, då lär sig eleverna mindre.

De som drabbats mer än några av detta är elever från utsatta områden, elever vars föräldrar ofta har varken kunskap eller möjlighet att hjälpa och stötta dem hemifrån. Detta konstaterades på Skolverkets hemsida redan i september i fjol:

Effekten av de förändringar som rapporten belyser är att skolan blivit allt mindre likvärdig. Stöd från hemmet har fått större betydelse för elevernas möjligheter att nå bra resultat eftersom skolan blivit sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar.

Man konstaterar samtidigt att en konsekvens av att ge kommunerna pengar för att de skulle ta hand om skolan kraftigt påverkat elevernas möjligheter:

En av idéerna var att kommunerna med sin kunskap om lokala behov bättre skulle kunna fördela resurserna för att göra skolan mer likvärdig. Men idag ser vi att skolor ofta kompenseras blygsamt för socioekonomiska faktorer. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas skolorna alltid extraresurser […] Grundskolan ska organiseras integrerat. Det är huvudprincipen enligt grundskoleförordningen. Men utvecklingen har gått i motsatt riktning. Det har blivit allt vanligare med särskiljande lösningar som till exempel särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av stöd. Elever delas också in i olika grupper efter kunskapsnivå. För de lågpresterande eleverna kan det vara stigmatiserande och påverka självkänsla och motivation. I segregerade grupper påverkas elevernas resultat även av kamrateffekter och lärarnas förväntningar. Samma mekanismer som verkar segregerande på skolnivå framträder alltså här på gruppnivå.

Så, för att sammanfatta:

– Kommunaliseringen har, tvärtemot de goda intentioner man hade, bidragit till att öka segregering och gett elever med redan skrala förutsättningar klart försämrade möjligheter.

– Lärare, bliv vid din kateder! Överlämna inte åt eleverna att själva fundera ut hur de ska lära sig saker och ting utan berätta och visa, föregå med exempel, förklara, visa vägen och håll dig sedan tillgänglig vid deras sida när de försöker själva.

Inte så överraskande, kanske, men viktigt nog att framhålla, särskilt såhär i sommarlovstider när tankarna kring nästa läsår är aktuella.

Annonser

8 thoughts on “Lärare, bliv vid din kateder!

  1. Är inte den här polariseringen en olycklig politisering av de komplicerade processer som vi ibland kallar lärande?

    Elevaktiva metoder och lärarstyrd undervisning kan naturligtvis både komplettera och berika varandra – samtidigt som det ibland är nödvändigt att se motsättningen som finns inbyggd i de olika människo- och kunskapssynerna.

    Om vi ska hålla fast vid katedern får vi nog släpa in nya och bygga de där små löjliga podierna som de stod på. jag kommer nog ändå hellre sitta på den än stå bakom!

    • Är den?

      Eller är den ett nödvändigt pedagogiskt grepp för att visa konsekvenser av att lägga över ansvaret för lärandet på eleverna och deras anhöriga?

      Oavsett om du väljer att sitta ovanpå katedern, bakom den eller inte sitta alls utan föredrar att vandra omkring i klassrummet så blir det allt svårare att blunda för hur viktigt det är att läraren faktiskt lär ut, inte bara sitter och väntar på att eleverna själva ska klura ut hur de ska lära in.

  2. Jag upplever att kunskaperna ”fäster” bättre om eleverna får klura lite själva, men det stora problemet tror jag ligger i att lärare i grundskolan har överskattat elevernas förmåga och därför låter dem klura själva för länge… För yngre grundskoleelever handlar det om att klura självständigt eller i grupp i några minuter, för de äldre kanske ett par timmar, men inte att arbeta på egen hand i veckolånga projekt. Och läraren måste ju hela tiden finnas med som bollplank, inte lämna dem vind för våg.

    • Det är klart att de måste få klura lite själva. Också. Men inte utan att ha någon bas att klura ifrån, inte rätt ut i det blå eller ut på Internet utan att veta vad de söker eller hur de söker eller varför de söker, och vad de ska göra med det de eventuellt hittar när de hittat det.

      Läraren måste finnas med, inte bara som bollplank utan som guide, som vägvisare, som rådgivare, som handledare, som instruktionsbok och som sakkunnig.

      • Nä, men finns det någon som anser det?

        Jag tror att våra (alla människors) uppfattningar om vad både ”eget arbete” och ”katederundervisning” i praktiken står för skiljer sig markant från varandra, och det grumlar debatten.

        • Så sant, vi måste komma förbi hånfullheten och föraktet som ibland används för att framhålla hur illa ‘den andra sidan’ sköter sitt arbete, och istället försöka hålla samtalet på en sakligare nivå. Det är en alltför viktig diskussion för att slängas bort på prestigefäktande.

          Låt oss försöka hitta gemensamma definitioner på begreppen så att vi kan föra ett klart och tydligt samtal.

  3. Bra inlägg, Morrica! Elevaktiva metoder fungerar om vi lärare har lyckats tända tillräckligt raketbränsle och det gör vi från katedern. Men hur vi sköter lektionerna ska bero på vad som ger bäst effekt, vad eleverna gillar och ständigt revideras därefter – inte komma som dekret från ovan.

    Amen till ditt ”oavsett om du väljer….

    • Tack.

      Ja, de fungerar bra när eleverna har tillräckligt på fötterna för att vara aktiva, när de vet tillräckligt mycket för att kunna diskutera, när de känner sig tillräckligt hemma i ämnet för att våga experimentera.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s