Semesterparadigmskifte

På Aftonbladets debattsida tar Jonas Milton upp ännu en konsekvens av det paradigmskifte vi genomgår just nu – industrisemestern fyllde en funktion i det samhälle som var då, men idag är den varken relevant eller ekonomiskt rimlig längre. Vi lärare har inte mycket frihet när det gäller vår semester, vi får vackert rätta oss efter fastslagna terminstider ännu så länge, men är det verkligen rimligt att resten av samhället också plötsligt stänger eller går ner på kvartsfart? Milton skriver:

Det var en tid då resten av världen fick anpassa sig efter svenska semesterlagar. Ordet industrisemester ger också en tydlig fingervisning om att Sverige för några decennier sedan verkligen var ett industriland. Sverige var bilar, kullager och stål […] Förr kunde svenska industriföretag se till att man hade ett ordentligt lager att sälja av under sommaren. Man bunkrade helt enkelt varor för att kunna stänga igen under juli månad. I dag är det just-in-time som gäller. Då kostar det att stänga fabriken.

Men den största förändringen i det svenska samhället är inte förändringarna inom industrin, även om de i sig är stora och har betydelse. Den största förändringen är övergången från industrisamhället till det samhälle vi lever i nu. Vilket samhälle det är återstår ännu att se, kanske har Milton rätt när han utropar tjänstesamhället:

Att Sverige är ett tjänstesamhälle börjar nog sjunka in hos de flesta. Men alldeles för långsamt. Åtta av tio svenskar jobbar med någon form av tjänsteproduktion.

Åtta av tio.

Det är tjänstesektorn som växer. Andra branscher krymper. Men det som många kanske inte tänker på är att även industrin numera består av en allt större andel tjänster. En produkt, som en bil och en mobiltelefon, har ett tekniskt innehåll som är ganska likt från en leverantör till en annan. Det som skiljer ut produkterna och gör att den ena säljer bättre än den andra är i många fall de tjänster som läggs in i produkten. Det kan till exempel vara försäkringar, finansieringslösningar, service eller intressant programvara.

Värdet på en produkt kan ju också avgöras av det varumärkesarbete som ett företag lagt ner. Eller av företagets kundbemötande. Allt detta handlar om tjänster. Och det typiska för tjänster är att de produceras och konsumeras i samma ögonblick, att de inte går att lägga på någon lagerhylla.

Det är dags för den omorganisation av arbetslivet som bland annat innebär att vi stoppar in industrisemestern på Skansen. Vi måste våga släppa taget om dörrkarmen och gå in i det nya, ta det i besittning och göra oss hemmastadda. Det blir bra det också. Inte likadant, men bra. Vem vet, kanske blir det rent av bättre?

Annonser

7 tankar om “Semesterparadigmskifte

  1. Intressant Morrica. De här frågorna jobbade jag mycket med redan för 18 år sedan. Redan då utgjorde tjänstesektorn 75 procent av sysselsättningen. För 15 år sedan kom jag ut med en bok som belyste detta fast ur ett annat perspektiv.

    Vad de flesta inte tänker på är att tjänster kan delas upp i repetitiva och icke repetitiva. De första är det vi oftast förknippar med tjänster när vi pratar RUT, ROT. Alltså snickare, plåtslagare, städare, frisör, servitör, kock m fl.

    Den andra är de som är förknippad med kunskap. Lärare, mäklare, advokat, arkitekt, konstruktör, utvecklare, författare m fl.

    Det jag ser som den stora utmaningen är inte tjänster utan att vi är i kunskapssamhället. Då är min stora oro den värld du och andra befinner eder i, skolan. Får vi inte bukt på kunskapsnivån ser jag ett problem med välfärden eftersom den så mycket beror på just förmåga att hantera kunskap för nya varor med stort kunskapsinnehåll. Eller utbud av den typ vi befinner oss i nu.

    • Jag hoppas du har rätt i din benämning av det nya, Plura, det låter många gånger mer fruktsamt med kunskapssamhälle än tjänstesamhälle. 18 år, säger du? Paradigmskiftet inleddes nog några år tidigare, men det var ungefär då det började ta fart, det stämmer.

      Den svenska obligatoriska skolan är ett bekymmer, ett stort bekymmer. Gör vi inget åt det kommer vi att hamna i ett läge där vi är ohjälpligt efter, och det vore inte bara ett svek mot den uppväxande generationen utan mot oss alla.

      Vad heter boken?

      • Tjänstekvalitetens hörnstenar.

        Boken finns inte att få tag i idag. Skåneförlaget drog in den för ett antal år sedan. Kanske den finns på bibliotek.

        • Skulle den vara relevant i dag, tror du, eller har det gemensamma tänkandet nått en nivå där den snarare är en tidsspegel, om du förstår hur jag menar?

        • Nu var det en tid sedan jag själv läste texten. Men jag tror den i stora penndrag är giltig idag också. Vad jag försökte beskriva var mekanismerna i samspelet teknik, ekonomi och beteenden.

          Tjänster är ju så pass unika att de inte går att producera och lägga på hyllan, i varje fall kunskapstjänster, utan uppstår i den stund kunden och leverantören agerar tillsammans.

          För att ta skolans värld. Hur elever och lärare agerar i utbildningssituationen.

          Vad händer och vad blir resultatet? Hur kan du styra? Vilka beteende hos ledarskapet gör att du får medarbetarna att lyfta. Hur skapar du en tjänstestruktur som underlättat istället för att motverka?

          Tja, det är några saker rakt upp och ned jag minns just nu.

  2. Ping: Läsårsdisponering « You're no different to me

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s