Tre terminer

Jag sitter och funderar över det tidningarna skriver om treterminsförslaget som lagts. Jag har slagit på trumman för tre terminer ett tag, och min första reaktion var jubel. Äntligen! Och jag är inte den ende som jublar, Christermagister är också glad.

Så läste jag en gång till:

Såväl alliansen som Socialdemokraterna överväger att ta bort den långa sommarledigheten och därmed förkorta studietiden. ”Se det som en åtgärd bland flera att få ut studenterna i arbetslivet fortare, säger högskoleminister Tobias Krantz (FP).”

och inser att det inte alls handlar om att man äntligen förstått de forskningsvinster, kunskapsvinster och bildningsvinster som skulle finnas med att omfördela dagens 40 studieveckor och däremellan 12 ibland desperata veckor för den som varken har besuttna föräldrar eller lyckas få ett jobb till t ex tre terminer á 15 veckor med två eller tre veckors återhämtning emellan.

Nej, det handlar snarare om att man tänker sig att tre års studier i framtiden skall klaras av på två år. En förtätning som det kanske finns utrymme för inom vissa utbildningar, men som kommer att sänka kvalitén drastiskt på andra. Inte bara kommer det ett bli snärjigt att hinna med alla moment, jag är rädd att det som först kommer att rationaliseras bort är den oundgängliga reflektionstiden.

Och jag oroar mig för forskningen! Hur ska det gå till att både höja svensk forskning från medioker till excellent och samtidigt utöka undervisningstiden för dem som ska utföra den?

Nej, Krantz, nu får du lov att förklara närmare hur detta är tänkt!

43 tankar om “Tre terminer

  1. Blir man lyckligare eller bättre för att man går kort eller lång tid. Vet inte.

    Säker ser den akademiska utbildningen väsensskilt annorlunda ut nu för tiden. Men en sak var säker på den tiden det var fasigen så tuffare att gå på KTH än Universitet. Det var rena söndagsskolan. Där gick det lätt som en plätt att halvera studietiden utan att nämnvärt anstränga sig.

    • Lyckligare eller bättre? Bättre vad? Jag förstår inte frågan, och inte hur det är relevant.

      Du har så rätt, det var annat då, både i världen omkring, övriga samhällets krav och förväntningar, boende, ekonomi, framtidsutsikter, status…. Jo, det mesta var annorlunda, det har du rätt i.

      Det blir lätt lite skevt och orimligt när man utgår från förhållanden igår när man diskuterar situationen idag, och funderar över vilka villkor som är rimliga att sätta för imorgon. Bra att man är medveten om det.

  2. Morrica, jag reagerade bara negativt. Även studenter behöver semester. Studenter behöver dessutom ofta göra omtentor, läsa ikapp eller kan må bra av ett avbrott för att orka plugga desto hårdare sen.
    Flexibilitet : Ja.
    Högre studietempo på vissa utbildningar: Ja.

    Men inte det här. Jag tänker på min pojke som har läst kemi på KTH nu i två år. Det är en tuff utbildning med hög studietakt. Han läser dessutom internationell inriktning, dvs en massa tyska ovanpå den vanliga utbildningen. Där kan jag inte tro att tre terminer är rätt väg att gå.

    Många flyttar ju också för sina studier och kan både behöva och uppskatta sommarjobb och ledigt hos familjen.

    • Nej, tre terminer för att man klämmer in en termin till på ett år, det är inte alls bra av så många orsaker.

      Men tre terminer där man får ledigt mellan terminerna, där nuvarande studieår istället schemaläggs i tre terminer om t ex femton veckor per termin (det blir sammanlagt fem veckor mer om året än idag) och minst två veckor ledigt mellan varje termin, det tror jag vore bra.

      Men så är jag ingen sommarlovsförespråkare rent generellt heller.

  3. Jag famlar. När vi lägger schema med utrymme för reflektion klagar en del studenter över för lite undervisningstid – andra jobbar extra på MacDonalds.

    När vi fyller schemat med workshops och seminarier – då finns det en grupp som ständigt ställer frågan:
    – Är det obligatoriskt?

    (Högskolans motsvarighet till: ”Kommer det på provet?”)

    En lärarutbildning är lite speciell eftersom vissa delar måste få tid att utvecklas och det är svårt att få sådant som metodisk erfarenhet, ämneskunskap och personlig utveckling att hänga ihop. Dessutom råder det högst olika meningar om ordning och proportioner.

    Men varför bara högskolan – är det inte dags att ta ett helhetsgrepp på utbildningsväsendet?

    • Det är definitivt dags att ta ett helhetsgrepp.

      Och vad gäller er schemaläggning så torde det vara ni, som utbildare, som är bäst skickade att avgöra hur mycket som behövs av varje slag, studenterna kommer till er för att lära sig, inte för att kunna redan, och att ålägga dem ansvaret för schemaläggningen tycks mig orimligt hårt.

  4. Jag har ju studerat på Malmö högskola de senaste 2 åren, och jag kan berätta att 3 månaders sommarlov utan någon större möjlighet att få ett sommarjobb är alldeles för långt. Jag förstår plötsligt vad de menar med att långtidsarbetslösa blir ”förslöade”…

    3-4 veckor på sommaren och två veckor mellan de övriga terminerna tycker jag låter lämpligt.

    • Jag misstänker att det inte är speciellt bra för självkänslan att tvingas söka socialbidrag, en situation som inte är helt ovanlig bland studenter, heller. Detta tillsammans med den känsla du beskriver. Christermagister, bidrar ytterligare till att göra mig övertygad om att det vore bättre för bildningsnivån och kunskapsnivån i landet, med allt vad det medför, att organisera studieåret i tre terminer istället för som nu, i två.

      Att däremot försöka knöka ihop tre år till två ser jag inga fördelar med alls. De kortsiktiga ekonomiska vinsterna man pratar om kommer att kosta mycket mer än de smakar.

    • Ja, det verkar bättre att öka det totala antalet studietimmar i stället. Vår grundskola har ju i alla fall färre timmar än de flesta andra jämförbara länder om jag förstått saken rätt.

      • Ja.

        Det kommer att kosta en del, men det är dags att vi, som samhälle, inser att investeringar i skola och bildning betalar sig mångdubbelt.

  5. Tycker att alla varianter har sina för- resp. nackdelar.

    (förutom alternativet att pressa samman tre år i två, vad händer med dem som redan har det tufft med inlärningen? De som är duktiga med lite lågsammare?)

    Tycker att sommarlovet är lite väl långt idag. Skönt när man har sommarjobb kanske, men i övriga fall bara ett stort problem. Dessutom håller man inte igång hjärnan på samma sätt som man gör i skolan, vilket resulterar i att den i slutet av sommaren hamnat i något stadie som nästan tycks kännas som en ”hjärnkoma”.

    Å andra sidan så kommer det bli tufft att hitta jobb 2 veckor åt gången flera ggr per år. Hur ska man lyckas med detta? Vad händer om man inte lyckas? Hyran måste ju betalas. Visst är det skönt att vara ledig oftare och kortare perioder men ekonomin kommer i kläm även här. Sommarjobb må vara svårt att få, men vem anställer folk i två veckor under årets gång när folk inte har semesterledigt? Ett annat problem är att ta igen ev. tentor och att man kanske inte hinner vila ut ordentligt efter skolan under korta lov. Ibland räcker inte två veckor till helt enkelt.

  6. En sån här omläggning kommer att märkas av i hela samhället, och de jobbmöjligheter som finns under loven nu kommer att flytta sig efter på bara ett par år.

    Om man inte lyckas hitta jobb blir situationen densamma som nu, om vi inte lyckas övertyga regeringen och CSN om det rimliga i att låta människor behålla studiebidraget även under loven. Trots allt pluggas det en hel del då också, runt om i landet.

    • En lång sammanhängande ledighet när andra tar semester är bästa möjligheten att få jobb. Det kommer inte ens vara i närheten lika lätt att få jobb på kortlov.

      • Det är inte ens i närheten lika lätt att få jobb överhuvudtaget idag. Varken på långa eller korta lov.

        Orsakerna till det har med våra arbetstidslagar att göra, och är i och för sig en diskussion som också behöver tas, fast kanske inte här och nu

  7. Några som skulle kunna dra fördelar av detta är Biologi-studenter. När jag läste floristik så var vi tvungna att plugga på somamren eftersom det är då blommorna finns. Det var lite jobbigt att övertyga CSN om att vi behövde utökat studiemedel.

    Å andra sidan så ska vi vara rädda om återhämtningen-det är tufft att vara student. Kanske bibehållna studiemedel under kortloven. Finns mycket som behöver funderas på.

    • I ‘min’ version av treterminerssystem blir det såhär:

      I och med att man, genom att lägga ut befintligt studieår på tre terminer istället för att som idag lägga ut det på två, får man ytterligare fem veckor på sig under terminerna. Det minskar pressen både på studenter och lärare.

      Därtill är förslaget om att behålla studiemedel under loven utmärkt.

      I riksdagsförslaget, däremot, är jag rädd att återhämtningsbehovet ser ut att öka betydligt, eftersom man avser att klämma in ytterligare ett halvårs studier per år och minska ner antalet år på universitet och högskola.

      Så tokigt kan det bli när man tänker ‘pengar’ istället för ‘människor’ eller ‘bildning’

  8. Nu inser jag varför jag tycker tre terminer är ett så uselt förslag. Jag avskyr tanken på att skolan ska vara en flexibel förvaringsplats när samhället i övrigt misslyckas.

    Högskolan ska vara en fokuserad verksamhet där alla elever satsar på sin utbildning och de mycket högt utbildade lärarna används effektivast möjligt. Under terminerna ska inte eleverna tänka på McDonalds etc. medan en lång sammanhängande sommarledighet är en ypperlig möjlighet för att kunna ta ett jobb.

    • Om det finns ett jobb att ‘ta’. Det är lite glest om den saken numera, istället är det gott om studenter som inte ser någon annan råd än att vända sig till socialen för ekonomiskt stöd under sommaren.

      Jag förstår inte din kommentar om ‘flexibel förvaringsplats när samhället i övrigt misslyckas’, vad menar du?

      • Jag menar att samhället misslyckas när det inte ens finns sommarjobb åt vuxna trots att det är semestertid.

        • Menar du industrisemestern, där stora delar av samhället helt enkelt stänger ner eller går på halvbemanning?

          Jo, den är daterad och bör avskaffas, den hör hemma i gårdagens samhälle och har ingen plats i dagens, det har du helt rätt i.

        • Jag menar vår lagstadgade rätt att ta ut fyra veckor semester under sommaren då vi här i Sverige har bäst möjligheter att njuta av den.

          Det är ruskigt synd att inte denna period utnyttjas ännu mer för att skola in våra ungdomar i arbetslivet. En skola som kommer allt längre från det vi utbildar för är en ytterst ledsam utveckling.

        • Jag är lite illa insatt i hur det fungerar, som lärare är ju mina lediga veckor bundna av läsårstiden, men är det inte så att man är TVUNGEN att ta ut en del av sin semester på sommaren, vare sig man vill eller inte?

          Jag är inte säker på att jag förstår dig rätt när du pratar om ‘inskolning i arbetslivet’, hur menar du?

        • Grundregeln är att arbetsgivaren kan bestämma när man får ta ut sin semester även om de oftast går med på det man önskar. Därför behövs en rättighet att ta ut minst fyra veckor på sommaren som av vissa arbetsgivare/avtal också tolkas som ett krav.

          En majoritet av våra skolungdomar skulle må väl av att vara ute och jobba och möta arbetslivet mycket tidigare än de gör idag. Nu har vi en trend där samhället i övrigt lämnar över ungdomarna i skolans vård och det blir bara svårare och svårare att arrangera praktik etc. också.

        • Du menar alltså att istället för sommarjobb skulle det finnas någon form av sommarpraktik för ungdomar? Hur skulle det läggas upp, rent praktiskt, vem skulle betala för det (för de skulle väl få betalt, hoppas jag?) och hur långt upp i åldrarna skulle man då räknas till ‘ungdom’ i sammanhanget, tänker du?

        • Jag menar inte en sommarpraktik lika för alla utan en knippa åtgärder.

          1. Underlätta för företagen att ha sommaranställda och belöna dem för att de tar in ungdomar.
          2. Behålla ledigheter och ersättningssystem som stimulerar ungdomar att arbeta på sommaren.
          3. Utvidga det system flera kommuner har med att erbjuda sommarjobb till ungdomar.

        • Jag tycker man kan använda 25 som gräns för vad som är ungdomar men de flesta kommer inte behöva några stödåtgärder långt tidigare.

        • Jag ser att vi ser väldigt olika på det här med sommar och sommarlovets funktion. Vem finansierar dina reformer? Kommunerna? Staten? Företagarna?

        • Staten finansierar insatserna men framför allt innebär det här förstås att ungdomarna gör lönsamma saker så att de tjänar sina egna pengar.

          Sen förstår jag inte riktigt vad som skiljer oss åt så mycket. Tycker du inte att vuxna människor ska vara självförsörjande och kunna ta ansvar för sina liv? Tycker du inte att det är viktigt att skolan leder fram till arbete? Tror du inte att det behövs ganska mycket arbete för att skapa vår välfärd?

        • Det verkar mycket dyrare att låta eleverna leva på studiemedel hela sommaren. Det blir dessutom mycket mindre pengar än ett sommarjobb. Studiemedelssystemet har dessutom redan idag stora problem med att få tillbaka utlånade pengar.

        • Jag ser att du missförstod mig, låt mig försöka uttrycka mig tydligare:

          Tvåterminssystemet med det långa sommarlovet hör hemma i ett samhälle där barnen och ungdomarna behöver tas i anspråk som arbetskraft om sommaren, för att bruka jorden och skörda dess frukter. Under vintern var det lugnare i jordbrukssamhället, och det gick att undvara de unga då och då så att de fick möjlighet att gå i skolan.

          Detta samhälle är borta nu. Det tillhör inte ens gårdagen, det var på väg bort redan då. Idag är det industrisamhället som sakta försvinner bort medan vi, som samhället, går in i något nytt. Kunskapssamhället säger något, tjänstesamhället en annan, ingen vet säkert ännu men det är spännande att fundera kring.

          Oavsett vilket det blir så är det viktigaste ledet i benämningen ‘samhället’. Det vi gemensamt bygger, förvaltar och driver. En oerhört viktig del i ett samhälle är dess samlade kunskap, hur den förvaltas och hur dess enskilda individer har tillgång till den. Den är ett samhälles styrka och framtid. Utan den har vi ingen välfärd, vi har ingen export, vi har ingen utveckling, ingen tillväxt.

          Här kommer skolor, högskolor, universitet etc in i bilden, men också bibliotek, internet och, på ett hörn, arbetslivet. Att studera, forska och undervisa, att ta del av, utveckla och sprida vår gemensamma kunskap till andra, att bidra till att höja kunskapsnivån och bildningsnivån i samhället är att ta ansvar, inte bara för sig själv utan för hela samhället. För oss alla.

          Och eftersom det ligger i allas vårt intresse att detta utförs, och utförs väl, tycks det mig rimligt att vi alla bidrar till att finansiera detta.

          Åter till sommarlovet: att låta studenter och elever gå och fördriva tiden, oavsett om de gör det på ett arbete, ligger på stranden, åker utomlands eller vad de nu sysslar med, i ett kvarts år, varje år, tycks mig som ett enormt resursslöseri.

          Bättre då att omdisponera studieårstiden så att hela året utnyttjas effektivare, och vi går så väl rustade som det är möjligt in i det nya, vare sig det är tjänstesamhället, kunskapssamhället eller StarWars-samhället.

        • Jag är helt överens med dig om att samhällets viktigaste uppgift handlar om att förvalta och vidareförmedla kunskap och att stora och större resurser ska satsas på detta. Jag oroas dock starkt över trenderna där det blir en skiljelinje mellan skola och arbetsliv för kunskapen frodas bäst i samklang med att den gör nytta.

          Jag är inte säker i mitt ställningstagande för att behålla intakt sommarlov men väldigt engagerad i att ett förkortat sommarlov inte får innebär att våra ungdomar får vänta ännu längre på att möta den värld i vilken de ska tillämpa sina kunskaper. Denna långa väntan ser jag som grundproblemet när det gäller den skoltrötthet vi kämpar med hos så många elever.

        • Det har du helt rätt i, att försöka skapa vattentäta skott mellan skola och resten av samhället är destruktivt och slösaktigt.

          Det behövs alla sorter för ett fungerande samhälle, och alla är viktiga på sitt sätt. Det är otroligt dumt att försöka tvinga alla att studera sig till högskolebehörighet redan i tonåren, lika dumt som det vore att tvinga ut alla i kroppsarbete vid femton års ålder.

        • Jag anser att vi på nittonåringen kan ställa krav på antingen höga studieresultat eller okritisk inställning till sommarjobb. McDonalds och städjobb behövs också.

        • McDonaldsjobb, om det behövs eller inte kan debatteras men det är en annan diskussion, och städjobb är riktiga jobb, och bör behandlas med samma respekt av debattörer, arbetsgivare, arbetstagare och politiker som arbeten som skeppsredare, hjärnkirurg eller bankdirektör. Att vifta undan dem som något en student kan utföra med vänster hand, eller som någon slags straffarbete för den som inte presterar tillräckliga studieresultat känns ovärdigt på många nivåer.

        • Det finns många arbeten där utbildningstiden är ganska kort och städjobb hör till dessa. Jag har stor respekt för denna yrkesgrupp men har mött många ungdomar som säger att de hellre är arbetslösa.

          Att sköta sin egen försörjning på de sätt som erbjuds är naturligt och att prata om straffarbete för att individen har begränsade val kan skapa en arbetssmitarmentalitet som är enormt olycklig!

  9. Det beror på att så många jobbar så lite att det går alldeles utmärkt utan dem på semestern.,.

    • Det tror jag faktiskt inte stämmer!

      Däremot är det nog så med många jobb att det är bättre att skjuta upp dem till efter semestern istället för ta någon som inte klarar av dem. Så är det ofta med lärarvikarier så man får akta sig för att bli sjuk för efteråt väntar en stor uppförsbacke.

  10. Pingback: Page not found « You're no different to me

Lämna ett svar till Christermagister Avbryt svar