om böcker jag inte läst

I en kommentar till ett inlägg från slutet av förra månaden, skrivet i väntan på att vi skulle få besked om den nya regeringen som nu tillträtt och börjat sitt arbete, uppmanar mig Jan Lenander att tycka något om en understreckare i SvD. Denna är skriven av Inger Enkvist och har rubriken Utbildningen som urholkar kunskaperna. Till största delen består texten av ett till synes utförligt referat av boken  Wasted: why education isn’t educating skriven av den brittiske sociologen Frank Furedi samt kortare referat av The flat world and education: how America’s commitment to equity will determine our future av Linda Darling-Hammond och The death and life of the great American school system: how testing and choice are undermining education av Diane Ravitch. Jag har inte läst någon av dessa böcker, så jag kan inte säga så mycket mer om den texten, är jag rädd.

Jag är inte så bra på att skriva på kommando, och den fråga som Lenander tycker hänger i luften är alltför komplex för att enkelt och kort besvara på ett par rader i en kommentar. Men jag ska försöka ta tag i den när jag har tid. Det har jag inte nu.

Jag hoppas det duger.

43 tankar om “om böcker jag inte läst

  1. Morrica har på ett bra sätt tagit upp frågeställningar kring vems ansvaret är att lärarna håller tillräckligt hög klass.

    Jag vill då lyfta fram den stora flora av motstridiga budskap som gäller för när en lärare är bra eller inte. Är det en lärare som verkligen utmanar stora grupper av elever i riktigt svåra ämnen, en lärare som verkligen får med alla, en lärare som fungerar bra med alla slags elever eller en lärare som kan ge riktigt avgörande och viktig hjälp till eleverna med de största trösklarna. Jag lyfter gärna fram att vi lärare ofta är bra men på olika sätt för ska man klara allt då finns det bara dåliga lärare. Vad är det samhället bedömer som avgörande?

    Budskapen i de refererade artiklarna handlar alla om sådant som kan vara med i det samhället önskar av en bra lärare framöver. Det behöver inte vara Morrica som får göra det stora arbetet även om hon startade mina tankebanor. Det är troligt att jag återkommer i ämnet men om någon annan tar upp bollen också vore det härligt.

    • Har du någon speciell tanke bakom att plötsligt skriva om mig istället för till mig, när du kommenterar? Jag menar inte att du behöver ändra på ditt sätt att skriva, jag bara undrar om här finns någon finess jag missar.

      Det är intressant också att du ser motstridiga budskap där jag ser kompletterande, trots att du säger dig vilja lyfta fram styrkan i olikheten. Kanske står det något i böckerna som refereras, som jag skrev i inlägget har jag inte läst någon av dessa och kan därför inte diskutera vare sig budskap eller innehåll.

      • När det gäller formen är det nog mer slumpen och humöret som påverkar hur jag skriver till dig. Både du och Morrica är dock former som visar att jag är positiv till dig och din blogg.

        De olika bra sakerna hos lärare är kompletterande men samtidigt orimliga att se till 100% hos en och samma person.

    • Jan du belyser en intressant vinkel på detta. Eftersom jag varit rådgivare och utbildare i större delen av mitt liv har jag lärt mig två saker.

      Ett du måste alltid var på topp med din egna kunskskap inom ditt fack både på bredden och djupet.

      Två du måste alliera dig med kompleterande kompetenser för att lyckas. Ta bara den utbildning jag kör mot huvudmän, skolledare och ibland lärare i systematiskt kvalitetsarbete. Jag står för kunskapen i ämnet och jag har en kollega jag parallelkör med som har den pedagogiska kunskapen.

      Vore det inte bättre att skolan började organisera sig så lärare kör med parallella kompetenser i undervisningen. Fast det är ruskigt att ha kollegan med på lektionen.

      • Jag har kört kurser tillsammans med en kollega med annan bakgrund och försöker att varje år ha åtminstone några projekt tillsamman med en kollega. Det ger väldigt mycket för min kreativitet och kunskapsutveckling.

        Det är dock långt ifrån alla kombinationer av lärare som ger positiva resultat och jag förordar frivillighet.

        • Vi kräver av eleverna att de ska grupparbeta, och talar om att de kommer att behöva lära sig att kunna samarbeta med vem som helst för att klara sig ute i arbetslivet. Kan man inte leva upp till sina ord bör man nog tänka över vad det är man sysslar med.

        • Jag tror på fördelarna med många olika slags lärare och tycker att samarbete i arbetslag och en aning mer är naturligt att begära men frivillighet är en starkt förlösande kraft i många situationer.

        • Frivillighet och valfrihet låter demokratiskt och bra, men ibland måste mer till – det finns trösklar både av rädsla och bekvämlighet som behöver avlägsnas, och frivillighet hyvlar inte.

        • Rektorer med 50 underställda och otroliga brister i uppföljning. Vet den som ska hyvla hur det ska göras? Denna kraftfulla parallell får mig att tänka på avhyvlade huvuden och franska revolutionen.

        • Jag ser mycket gott ledarskap, där man utnyttjar var och ens styrkor, där man tar nytta av motivationen i att få vara med och bestämma.

          Vad jag noterar är att den organisatoriska struktur som är vanligast på våra skolor inte ger rektorerna tillräckligt med information.

          Argumenten för att välja bort valfriheten för lärarna är inte speciellt genomtänkta. Det viktigaste är dock att friheten i yrket är ett av de viktigast medlen för att hålla upp kompetensen inom yrket.

        • Den organisatoriska strukturen i landets skolor är i många många fall under all kritik. Man kommer undan med det i kommunaliseringens dimmor.

          Det är ingen ursäkt, varje enskild lärare har ett personligt ansvar också.

    • Frivilliga samarbetsformer effektiviserar ofta undervisningen.

      Lärare som upptäcker att de kan åstadkomma bättre resultat med mindre insats är väldigt benägna att samarbeta. De lärare som fått uppleva positiva projekt, vill gärna göra dem fler gånger medan de som fått slita hund utan att uppnå något är mer återhållsamma. Upplägg som kräver mycket förhandling och dubbelarbete tenderar att dö ut.

      Med grundtesen i skolans värld att elevernas i största möjliga mån ska motiveras till att aktivt delta så känns det underligt om en pedagogisk ledare skulle tillämpa en mer diktatorisk metod i sitt ledarskap. Det skulle verka som att han eller hon inte trodde på den metod de själv vill ska tillämpas.

      • Du pratar om ‘lärare som upptäckt’ och ‘fått uppleva positiva projekt’ och annat som låter väldigt bra. Jag bara undrar – hur kommer man åt den upplevelsen i en kultur där en dörr är till för att stängas, om allt ska bygga på ‘frivillighet’ och var och en får göra som de vill, även om det de vill är att välja bort det som verkar besvärligt eller läskigt utan att ha provat?

        • Det är en av de roliga sidorna med ledarskap att det känns som att rida i galopp. Fantastiskt med vilka små medel man kan få mycket att hända om man inte är feg.

        • Jo, det är väldigt lätt att bli fartblind, det har du rätt i, Jan. Det var inte alls någon dum idé romarna hade när de satte en slav att viska ‘du är också dödlig’ till Ceasar på triumfvagnen. Det är många i ledarposition som skulle behöva en sådan påminnelse då och då.

        • Ryttaren som använder små lämpor sitter säkert i sadeln blir ett med hästen och varsam om den. Ryttaren med de stora sporrarna är den som lämnar hästlik efter sig.

        • Jan, det kan hända att du faktiskt kan något om hästar och bara har svårt att uttrycka det i text. Och när det gäller ledarskap tycks där finnas utrymme för utveckling.

        • Min kunskap om hästar är begränsad men om vi ska diskutera kunskap om ledarskap så föreslår jag att du väljer vilken ledarskapsteori du vill använda som utgångspunkt. Jag föreslår en mycket allmänt använd teori som är mycket relevant för vår frågeställning dvs ”Situationsanpassat ledarskap”

        • Jan, kul att du nämnde just det ledarskapet.

          Morrica det finns beskirvet i min bok under ledarskapskapitlet i Tjänstekvalitetens hörnstenar.

        • Kanske skulle du hålla dig till ett bildspråk du kan hantera då, Jan, det blir lätt så att man uttrycker något annat än man tror sig uttrycka annars.

        • Bildspråk är kreativt och väcker känslor hos mottagaren, får dem att fundera över vad de tycker om ledarskap. Bildspråk är allmänt sett svårt att kontrollera och hantera effekterna av, men jag hoppas att jag ändå uppnådde någon typ av eftertanke med det. Den centrala tankegången är att duktiga lärare leds bäst genom mycket frihet att nå övergripande mål. Denna tes bevisas lätt baserat på den ledarskapsteori jag refererade till.

        • Jan, problemet är inte huruvida du läst en teori om ledarskap eller inte, problemet är att ledarskapet, och huvudmannaskapet, i majoriteten av de svenska skolorna lämnar mycket i övrigt att önska. Problemet är också att långt ifrån alla lärare är bra lärare.

  2. Innan jag läser era kommentarer vill jag själv lägga min syn på det hela.

    Hade tänkt skriva en kommentar på min blogg men inte blivit av. Den beskriver för mig bristande blodvärde i kunskapsflödet. Att det inte tillförts näring i ämneskunskapen hos lärarna. En form av oprofessionalism i mina ögon.

    Den kunskapsarbetare jag varit hela mitt liv är det en självklarhet att alltid fylla på ny eller fördjupad kunskap inom det jag rådgiver om. I annat fall är man ohjälpligt efter och oattraktiv. Undrar varför somliga tror att det räcker med det man en gång lärt sig i skolan. Den tiden är definitivt förbi när man kunde luta sig tillbaka på något man gjort förra veckan.

    • Även om jag manar till acceptans av att lärare visar upp alla slags brister så upplever jag bristande kompetensutveckling som en av de allvarligaste problemen i dagens skola. En förklaring är förstås att pengar till kompetensutveckling tillhandahålls i för liten utsträckning och att utveckling inom ens centrala ämnen är nästan obefintlig. I en pressad arbetssituation med mycket mer än 45 timmar i veckan är det inte alla som orkar med den av mig valda kombinationen av bloggar och universitetsstudier för att inte tappa i kunskap.

      • Tio veckor sommarlov, och de allra flesta universitet ger sommarkurser, många högskolor och många folkhögskolor gör detsamma, det kan man utnyttja. Plura har helt rätt i det han säger, att inbilla sig att de kunskaper man tillförskansade sig på sjuttiotalet fortfarande räcker är rent oprofessionellt. Kunskap är färskvara och behöver hela tiden uppdateras för att vara relevant. Att låta bli är inget alternativ för en bra lärare.

  3. Man skulle kunna tillämpa situationsanpassat ledarskap för att analysera svenska skolan.

    Till att börja med måste man börja med en observation (som förstås går att ifrågasätta men som jag inte tror är så kontroversiell).

    Utan att säga något om skolledarnas förmåga (jag personligen har stött på ganska många bra) så kan det konstateras att skolans organisatoriska struktur med många antal underställda per rektor och många andra rektorsuppdrag utöver uppföljning så är möjligheten för rektor att ha information om lärares prestationer ytterst begränsad. Med begränsad information på individnivå så följer begränsade möjligheter att styra på individnivå. Det som då är intressant att analysera är effekterna av generella regler och direktiv.

    Teorin säger att generella regler och direktiv är mycket hämmande för duktiga, självgående lärare som arbetar bättre mot långsiktiga mål. Detta gäller också två duktiga lärare som ska hitta samarbetsformer. Den säger också att för gröna oerfarna lärare är ett tydligt detaljerat regelverk väldigt viktigt även om det kan ersättas av mycket instruktioner från en erfarnare kollega. Teorin är en kvalitativ teori men det finns mycket som pekar på väldigt starka effektivitetsvinster av att välja rätt situationsanpassat ledarskap.

    Valet mellan mycket generella regler och mycket frihet för lärarna blir då en fråga om hur stor andel erfarna lärare kontra oerfarna skolan har. Orkar de erfarna med att lära upp de nya kan en linje med mycket personlig frihet blir effektiv, annars inte.

    Teorin ger inte analyshjälp när de handlar om lärare som medvetet missköter sig. Anser man att andelen lärare som missköter sig är få finns det en lösning med fokuserad uppföljning riktad mot alla tecken på att uppdraget missköts. Anser man att många lärare missköter sig så sitter vi nog i sjön med nuvarande organisatoriska struktur.

    • Problemet med ditt resonemang, Jan, är att du vill att alla lärare skall vara dugliga lärare, erfarna eller inte. Men sån är inte verkligheten. Det finns många dugliga lärare, och det finns många duktiga. Men det finns också många som innehar lärartjänster i det här landet som borde byta karriär, ja, som borde bytt för länge sedan. Somliga av dem missköter sig medvetet, saboterar som du beskriver, somliga gör sitt bästa men saknar förmågan, orken, kunskaperna, auktoriteten, nyfikenheten eller någon annan essentiell del. I inget av fallen fungerar laissez faire-ledarskap särskilt bra, och i samtliga fall är det eleverna som blir lidande när ledarskapet brister.

      • Ledarskapsteorin strukturerar fint val av ledarskap. Vi har ju gjort två olika bedömningar av hur väl lärare sköter sig rent generellt. Sen är dina och mina slutsatser lika naturliga fast de är olika. Jag kommer förstås att fortsätta att lansera mitt synsätt, det är ju själva skälet till att bloggandet är så viktigt för mig. För mig är det en av nycklarna till hur framtidens svenska skola blir bättre.

        • Jag lyfter här också fram de saker jag tror att vi är överens. Skolledares uppföljning av lärarprestation måste bli mycket bättre när det gäller alla lärare. Kunnig uppföljning inspirerar och är framforskat som en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Skolledare måste sätta in kraftfulla åtgärder när det gäller lärare som misssköter sig eller har för låg kompetens.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s