Sen jag började jobba som lärare har jag levt med en anings förskjutning i tidsdimensionen – mitt år börjar och slutar ungefär vid midsommar, och det kalendariska årskifte vi precis passerat har bara ett symboliskt värde. Anne-Marie Körlings inlägg om hur det pedagogiska året nästan börjat påminner mig än en gång om att alla ser inte saken på samma sätt.
Och jag funderar vidare på att om man ser detta nyår som nyåret, och januari som nystarten, då blir det här med att den nya lagen skall börja tillämpas i början av året ett annat sätt att se på det än min tanke om att den börjar tillämpas mitt i året. Jag har funderat över om detta månne är smått genialiskt, att börja så mitt i och liksom tvinga skolorna att simma istället för att börja i början av ett läsår och ge möjligheten till mjukstart och ett ben i båten och ett på bryggan.
Ett tidsfilosoferande som förmodligen inte gjorde någon människa klokare, men som fanns i mitt huvud och ville ut.
Morrica, en klok fundering.
Jag har en tid före jul och nyår sagt att det är dags att börja redan nu. Jag har för mig att jag skrev något om att bygga om, till eller renovera. Det är ju mindre än ett halvår tills huset bör vara renoverat för att var funktionsdugligt till läsåret 11/12.
Börja omdelbums!!!
Vår bästa tid är nu!
Visst är den det!
Sätt igång renoveringen fast det är vinter och snö. Förr var det ett hinder men inte idag.
Inte det minsta.
Jag ser fram mot att se hur det faktiskt fungerar att dra igång en sån här process i farten.