Star Wars

Jag såg första filmen på en biograf som inte längre finns, och den liknade inget jag någonsin upplevt förut. Det var den första film jag någonsin sett som verkligen lever upp till epitetet episk. Berättelsen var så stor, och världen den utspelades i så omfattande, att jag var tvungen att se filmen två gånger för att faktiskt kunna börja smälta den och reflektera över vad jag sett.

Den är fortfarande, än idag, oöverträffad.

Inte i första hand för berättelsen om unge Lukes resa, från det att han lämnar hemmet till dess att han dödar Darth Vader, den mörke fadern, och inte heller i första hand för det storslagna, episka, även om det är viktiga aspekter.

Det som gör StarWars fantastiskt och oöverträffat är att det genomgående mänskliga i historien. Alla, inklusive den onde kejsaren och den mäktige Darth Vader, har svagheter. Alla har känslor. I stridsscenen i det klipp jag valt ut som illustration ställs Luke mot ett fult och skrämmande monster. Givetvis besegrar han det med sin list, han är ju en Jedi vid det här laget (Han Solos reaktion är klassisk: A Jedi Knight? Jeez, I’m out of it for a little while, everyone gets delusions of grandeur!) och tvingas som konsekvens möta ett ännu värre monster, men inte förrän vi fått ta del av monsterskötarens sorg över skyddslingens död.

.

.

I en liten sekvens påminns vi om att allt inte alltid ser likadant ut för alla. Det som är ett monster för oss är en vän för någon annan.

Och detta genomgående perspektiv gör Star Wars speciellt.

8 tankar om “Star Wars

  1. Vi hade Starwars maraton för några jular sedan. Hela familjen i pyjamas framför teven och pauser bara för att hämta julmatsrester. Det var underbart. Vi gjorde samma sak med Sagan om Ringen året efter.

  2. När jag började på förskola var Star wars det värsta barn kunde utsättas för. Vi hade en pojke som alla var väldigt oroliga för och personalen var rörande överens om vad som låg bakom hans problem – han hade sett Star wars och var nu dömd till att befinna sig i våldsromantikens järngrepp.

    Dessutom gjorde han obegripliga ljud när han viftade med pinnar – så låter väl inte ett svärd?

    • Det gör det visst det – om det är ett lasersvärd. Ljudet är en essentiell del av det hela.

      Så synd att ni hamnade så vilse, men så är det ofta med det som är nytt och det man inte är så insatt i.

      • Jag har nog gjort bättring några gånger sedan dess och vet att det gick bra för grabben. Efter 20 år hälsade han på sin gamla förskola och hans första fråga var:
        – Finns kojan kvar?

        Det var där de fick leka ostört.

        • Det gläder mig, berättelser om utveckling och vikten av att kunna se att saker har fler sidor än den uppenbara är viktiga för utvecklingen.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s