För vems skull skolar vi?

I ett samtal om skolan råkade jag, tankspridd som jag är ibland, tänka lite högt, och säga en sån där sak som gör att folk tystnar besvärat, tittar åt alla håll utom på varandra, och generat börjar prata om något annat. Jag gör sånt ibland. Det jag tänkte högt kom som en reaktion på något någon sa om att lärare har för lite tid för planering, och att lektionerna går ut på att förvara eleverna och hålla dem sysslsatta, och jag sa ungefär:

Är skolan sysselsättning och förvaring av barn och ungdomar eftersom det egentligen inte finns plats för dem i samhället, eller är skolan en plats för lärande och kunskapsutveckling? Eller är det en kombination? Hur ser vi lärare på saken? Hur ser samhället på saken?

Naturligtvis tog folk illa upp, och jag vill passa på att offentligt be om ursäkt för den saken, jag menade inte alls att lärare inte är mer än en slags upphottade barnvakter. Jag menade att jag ibland får intrycket av att samhället ser lärare som en slags kostbara barnvakter, framför allt i grundskolan, och att skolan, även om den inte håller med, inte heller protesterar. Och jag menade, och menar fortfarande, att det är rätt tråkigt.

Plura tycks vara inne i samma tankebanor, han skriver om skolans kundfokus idag:

Enligt ISO 9000 principer för kvalitetsledning står kundfokus för:

Organisationer är beroende av sina kunder och bör därför förstå aktuella och framtida kundbehov, bör uppfylla kundbehov och bör sträva efter att överträffa kunders förväntningar.

Enligt SIQ-modellens tretton grundlägande värderingar står kundorientering för:

En organsiations långsiktiga framgång beror på dess förmåga att skapa värden för dem som man finns till för – kunderna. De externa och interna kundernas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar skall vara vägledande för organsiationen, dess medarbetare och verksamhet.

och ställer frågan

Om vi för en stund byter bort ordet kund och ersätter det med elev i värderingarna ovan inträffar intressanta skrivningar. Är det så att skolan med dess rektorer och lärare har just den värderingen eller ledningsprincipen?

Om vi slentriansvarar på frågan blir svaret givetvis JA. Men om vi reflekterar innan vi svarar, blir svaret fortfarande ja då? Jag föreslår att man också provar att byta ut ordet ‘kund’ i citatet från Pluras blogg mot ordet ‘samhälle’ och sen funderar man en stund över vilket som är sant.

Elev:

Enligt ISO 9000 principer för kvalitetsledning står elevfokus för:

Skolan är beroende av sina elever och bör därför förstå aktuella och framtida elevbehov, bör uppfylla elevbehov och bör sträva efter att överträffa elevers förväntningar.

Enligt SIQ-modellens tretton grundlägande värderingar står elevorientering för:

En skolas långsiktiga framgång beror på dess förmåga att skapa värden för dem som man finns till för – eleverna. De externa och interna elevernas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar skall vara vägledande för organsiationen, dess medarbetare och verksamhet.

Samhälle:

Enligt ISO 9000 principer för kvalitetsledning står samhällsfokus för:

Skolan är beroende av samhället och bör därför förstå aktuella och framtida samhällsbehov, bör uppfylla samhällsbehov och bör sträva efter att överträffa samhällets förväntningar.

Enligt SIQ-modellens tretton grundlägande värderingar står samhällsorientering för:

En skolas långsiktiga framgång beror på dess förmåga att skapa värden för dem som man finns till för – samhället. De externa och interna samhällenas uttalade och underförstådda behov, krav, önskemål och förväntningar skall vara vägledande för skolan, dess medarbetare och verksamhet.

Vad säger ni? Svamlar jag strunt eller finns det en tanke värd att tänka här?

Jag tycker mig uppfatta att de nya styrdokumenten har ett större elevfokus än de gamla, mycket i och med att formuleringar skärpts och tolkningsutrymmet minskar. I samma process tycker jag mig uppfatta att samhällsfokuset, som definitivt finns där i och med de tydligare kunskapskraven, har flyttats från lokalsamhället till det större samhället.

Frågan är kanske vart barnvaktsbehovet tar vägen i detta? Fanns det med från början eller var det bara något jag fick för mig?

20 tankar om “För vems skull skolar vi?

  1. Ett superintressant resonemang Morrica! Kostnaden för en illa förberedd – och som det ibland men inte alltid blir – därför bortslängd lektion är stor. varje klocktimme ska multipliceras med antalet elever. Dessutom behöver man addera den avmotiverande och förslöande effekt meningslösa lektioner har. Jag tycker sålunda att din fråga är högst relevant. Om vi av kostnadsskäl drar in på möjligheterna att förbereda bra, vettiga och stimulerande lektioner hur hög blir kostnaden?

    • Tack, Helena!

      Det är en viktig aspekt av det hela du sätter sökarljuset på – att sätta lärare som barnvakter kostar samhället en ruskig massa pengar.

  2. Om jag för en stund gör jämförelsen med det privata kan man sätta likhetstecken mellan samhället och marknaden i toppen på en process som ska leverera. I den bemärkelsen är det riktigt.

    Skillnaden mellan begreppen är att i det ena fallet har vi låtit politikerna sätta marknadsbehovet. I det privata är det trender på hur konsumenter svänger värderingar för att köpa som någon uppfattar signalerna på och tillfredställer behovet.

    I det andra och det som ligger lite längre ned i kedjan är den enskilda kunden eller eleven. För det är ju trots allt så att har skolan inga elever blir det ingen undervisning. Och därmed har lärarna inget att göra.

    Och varför är detta så viktigt. Jo, i senaste lägesbedömningen från Skolverket är man inne på att skolväsendet idag är mer marknadslikt iom skolpengen och valfriheten. Idag kan inte politiker ensidigt diktera i vilken skolan eleven ska gå. Därför är det viktigt att ha ett elevfokus för att överleva. Den enda skillnaden är att i den obligatoriska skolan har den offentliga huvudmannen en skyldighet att se till att eleven får en skolgång.

    Detta kanske dina kollegor borde fundera över en stund.

    • *grubbla grubbla grubbla*

      Nej, det hjälpte inte, snälla Plura förklara en gång till, jag förstår inte alls hur du menar! Hur jag än vänder och vrider på det så blir det Facebookperspektivet av alltsammans: precis som vi kan tro att det är vi som är kunderna på Facebook är vi i själva verket produkten som säljs till de riktiga kunderna – marknadsundersökarna, annonsbyråerna mfl. På samma sätt tycks eleverna i själva verket vara produkten som säljs till den riktiga kunden samhället, som betalar i form av skolpeng.

      Så snälla, förklara en gång till hur du menar, jag blir alldeles förvirrad här.

      • Jo, en sak där du grubblar fel är kring vem som betalar.

        Om du köper en bil är det inte du själv som betalar utan banken. Samma gäller skolan. Det är inte avgörande vem som finansierar köpet. Och eleven är inte produkten utan det är den undervisning ni lärare gör i symbios med eleven.

        Det är detta som är svårt för många tjänsteverksamheter att förstå. Ni i skolan och speciellt lärare är leverantörer av kunskap men för att denna tjänst ska kunna levereras måste kunden, eleven, vara närvarande.

        • Om jag köper en bil (detta är ett exempel! Jag kommer fortsätta åka kollektivt, miljön är viktig!) för pengar jag lånat på banken finansierar banken, och jag äger inte bilen förrän jag betalat tillbaka varenda öre, plus ränta och avgifter.

          Om jag köper en bil (fortfarande ett exempel, här köps ingen bil) för pengar jag själv äger betalar jag.

          Jag är ändå inte övertygad av ditt resonemang. Jag fildelar min kunskap till eleverna, visst gör jag det, men inte alltid för att de efterfrågar den. Det händer att jag får kasta den efter dem, lirka och locka och muta och hota (nej, inte på riktigt, en retorisk bild som låter effektfullt) för att få dem att ta emot den och det är ändå inte alltid de tar emot det jag delar ut.

          Med andra ord, det händer att eleverna är synnerligen ovilliga kunder, och ändå tvingar jag på dem produkten. Och det gör jag för att samhället säger att de ska ha den, vare sig de vill eller inte (inte jag, personligen, eftersom jag jobbar med vuxna elever som frivilligt söker sig till skolan, så kanske funkar din bild där, men grundskolan är inte det minsta frivillig för eleverna, genom skolplikten talar samhället om för både mig som lärare och eleverna att detta skall levereras.)

          Nej, jag är ledsen, jag förstår fortfarande inte. Har du tålamod att göra ett försök till?

  3. Gör ett nytt försök med en text jag skrivit i ett annat sammanhang och som bygger på hur jag och min kompis skolfuxen översatte från det privata näringslivet till skolans värld.

    När vi översatte till skolans värld försökte vi hålla oss till ursprungstanken i kedjan marknadsundersökning – utveckling – försäljning – inköp – produktion – service.

    Skolan styrs ytterst av vad riksdag och regering beslutar. Det kan gälla allt från styrdokument som skollagen, förordningar av olika slag, läroplaner och ämnesplaner. Styrdokumenten ställer kraven på vad skolan ska arbeta med för att nå ett antal samhällsmål. Ytterligare en komplexitet i skolan är förhållandet till elever. Hur väljer de skola och vad sätter skiftande storlek på ungdomskullarna över tiden för krav på skolan. Där emellan har kommunen ett uppdrag att utveckla skolan utifrån de nationella målen. Allt detta kan sammanfattas som skolans förutsättningar.

    Alltså är skolans uppdrag både ett samhällsfokus på så sätt att man ska leva upp till marknaden = staten. Samtidigt ska man ”sälja” sin tjänst undervisning till sina kunder = eleverna.

    Hoppas det blev klart nu!

    • Ja.

      Bilden funkar inte för mig, helt enkelt, den haltar brutalt och ger helt galet fokus, från mitt perspektiv sett. Det är intressant hur helt kapitalt olika man kan se på saker och ting.

      Mitt fokus ligger nämligen inte på utlärande, utan på inlärande. Jag, som lärare, är ingen försäljare av begagnade kunskaper, utan det närmaste jag kan komma om jag ska använda mig av en bild från näringslivet blir en sommelier. Min upgift är inte att kränga på gästerna det dyraste snorkigaste vinet utan att hjälpa dem hitta det vin som passar absolut bäst till den mat de valt, och till just dem.

      Mer konst än kräng, alltså.

  4. Vi tycks inte mötas du och jag i detta. Synd tycker jag. Men nu är väl världen så att det inte alltid går att nå konsensus i allt.

    Vi får ta tag i detta. Du kanske kan fundera lite på jag skrivit om Allas delaktighet.

    Det intressanta är att de skolor som jobbat medvetet med systematiskt kvalitetarbete har inte svårt att köpa bilden eftersom den beskriver ett processtänkande. Och skolor som jobbat eller jobbar så är Bergtorpskolan i Täby, Ältaskolan i Nacka och Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn.

    • Om du lovar att fundera på min sommelier-bild, så lovar jag att fundera på din bild.

      Det kan också vara så att det faktum att mina elever är vuxna spelar in.

  5. Jag håller helt med dig om sommelier-bilden.

    Vill också tipsa om Rapport 350 från Skolverket. Alltså den traditionella Skolverkets lägesbedömning 2010. Del 2 – Bedömning och slutsatser. I kapitel 5.1 En sektor med marknadslikna drag, har Skolveket en intressant beskrivning.

    • Marknadslika drag och marknadsdrag är inte samma sak.

      Problemet med din bild är att den riskerar att ge en skev bild av det faktum att pengar som läggs på utbildning inte är en kostnad utan en investering. I synnerhet kommunalpolitiker tycks ha problem med detta.

  6. Jo, så är det när mans läpper ord till språklärare. Visst finns skillnaden, men om du läser rapporten och inte rubriken ska du se att det är mer överton på marknadsrag om jag läser rätt.

    Kommunpolitiker kan man säga mycket om. Ska inte göra det här och nu mer än att de har ruskigt svårt för den distinktion du gjorde och drog slutsatsen av.

    • Jag har läst rapporten, och den talar rätt genomgående om marknadsliknande drag, både i beskrivning och benämning.

      Däremot vet vi ju att alltfler kommuner drivs i någon slags företagsliknande form. Problemet är ofta att företaget i fråga är Lidl snarare än NK.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s