Learning and teaching och brister i svenska språket

Jan Björklund har bland annat misslyckats med att höja svenska lärares kompetens

skriver Karin Pettersson i Aftonbladets ledare och jag undrar hur hon tänker då. Nej, det gör jag inte, jag vet ju ungefär hur hon tänker, men jag låtsas för resonemangets skull att jag undrar. Feltänkten ligger i språket.

Skolans problem i det postmoderna samhället är varken brist på betyg, disciplin, pengar eller personal. Nej, det grundläggande problemet är att lärarna inte fått den kompetensutveckling de behövt för att införa den läroplan som började gälla 1994

skriver skolpedagogen Cecilia Bjuggren i en debattartikel i GP och faller i samma språkliga grop.

Jag har ibland, precis som många andra lärare, anledning att svara mina elever som ber mig learn me this! att I’m sorry, I can’t learn you anything. I can teach you, but the learning you have to do yourself och i de flesta fall blir svaret ett pust eller ett stön som tydligare än ord talar om att poängen gick hem.

Ty jag kan undervisa, jag kan visa, jag kan demonstrera, jag kan handleda, jag kan förklara, jag kan uppmuntra, jag kan peppa och jag kan, vid behov, sparka lite lätt i baken om det är vad som krävs, och jag kan göra om det hur många gånger som helst.

Men jag kan inte krypa in i elevens medvetande och lära åt denne. Jag kan visa sambanden, men jag kan inte se dem åt eleven. Jag kan peka ut finesser, men inte upptäcka dem åt eleven. Jag kan förklara konstruktioner, men inte förstå dem åt eleven. Jag kan dela de kunskapsfiler jag har i mitt huvud, men jag kan inte ladda hem dem åt eleven.

Och eleven kan inte släpa omkring på mig hela sitt liv, det vill varken h*n eller jag, därför måste eleven göra sin del av jobbet, lära sig det läraren lär ut.

Och där har vi själva gropen. Jag gjorde den röd för att den ska synas tydligt och ni ska slippa trilla ner i den.

Eftersom vi använder samma ord för att lära in och för att lära ut (vi har visserligen begreppet undervisa, men det använder vi nästan bara vid högtidliga tillfällen) och vi kallar den vars jobb det är att undervisa för ‘läraren’ är det hur lätt som helst att tappa bort det faktum att det faktiskt inte går att lära åt någon.

Därför är det inte Björklund som misslyckats med att höja svenska lärares kompetens, och inte heller är det grundläggande problemet att lärarna inte fått den kompetensutveckling de behöver.

Skollagen, kursplaner, betygskriterier etc är inga statshemligheter, de finns tillgängliga för alla på skolverkets hemsida, de finns i broschyrer, utgivna som böcker, de finns på CD, de finns som ljudfil. Det finns fåniga filmer att titta på, och det finns kollegor att prata med, att diskutera det man läser med, att tänka och grubbla och fundera tillsammans med. Det finns på skolan, och det finns i det utökade lärarkollegiet. Det finns Facebookgrupper och Twitterdiskussioner, det finns hur många möjligheter som helst.

Det enda som inte finns någonsin någonstans är någon som kan kompetensutveckla åt lärarna.

Det måste vi faktiskt göra själva.

We may be taught, but the learning we must do ourselves.

16 tankar om “Learning and teaching och brister i svenska språket

  1. Håller med om att en lärare kan inte kan träda in i sin elevs medvetande och på så viss ta till sig kunskap. Det bästa en lärare kan hoppas på är att stimulera eleven så pass mycket att dennes ”filtreringsapparat” öppnar sig för att inta ny kunskap.

  2. ”Skollagen, kursplaner, betygskriterier etc är inga statshemligheter…”

    Den gillade jag – ibland möter jag lärarlag som talar om nyckelpersoner som ska skickas på kurs och berätta vad som står i den nya lagen.

    Hur svårt kan det vara att sätta sig ner och prata om den?

    • Min erfarenhet av andra lärare är det upplevs som väldigt tidskrävande. Att de har inte tid att hålla på med ”sånt”, planeringar som måste göras, IUP som bör hanteras osv.

      • Ja. Det upplevs som tidskrävande och besvärligt, men saker och ting är inte alltid vad de ser ut att vara. Ibland måste man göra sånt som tar tid för att det spar tid längre fram.

        • Håller med dig, samma jämförelse som man kan ha med pengar, you got to spend money to earn money, samma med tid, spenderar du mer tid på något så vinner du tillbaks den med tiden 🙂

        • Exakt, även om jag, petig som jag är med ord, skulle bytt ut ‘spenderar’ mot ‘investerar’, ty den tid man lägger på fortbildning är sannerligen en god investering

  3. Jag stämmer in bland alla som håller med dig. Det är ju till och med så att om det är någon annans initiativ att kompetensutveckla lärarna är det troligt att resultatet blir betydligt sämre. Det måste vara så att vi lärare tar ansvaret för att kompetensutveckla oss.

  4. Ping: Mer tid, färre elever = bättre undervisning? | litetips

  5. Mycket bra sagt! Även om jag själv har större förståelse för de lärare ”som inte hinner” – det är alltför sällan vi själva som prioriterar vad som ska avhandlas på veckans flera timmars konferenstid, våra studieträffscirkels-kvällar efter arbetstid inklusive hemläxa på läsning av ex antal sidor …
    Direktiven kommer uppifrån och så sitter man kanske i en ny remissrunda och skapar en ny handlingsplan över något som hade en mycket väl fungerande handlngsplan för flera år sedan men som sedan dess har haft x antal nya och sämre handlingsplaner, för när varje ny kvast kommer för att sopa efter den förra, då åker barnet ut med badvattnet. Och det akuta måste som alltid avhandlas först (och det akuta har en förmåga att aldrig minska) och så skjuts starten av det där viktiga på framtiden ännu en gång …
    Är mina ord snurrigt formulerade beror det på att jag blev alldeles snurrig när jag tänkte på hur snurrigt det kan vara.

    • Är det utsagt att ni inte får prioritera, eller är det något som bara ‘sitter i väggarna’? Vad händer om ni själva säger t ex att ‘detta är vad vi skulle vilja ägna våra studiecirkelkvällar åt att titta närmare på, det är relevant för just vår skola på grund av att….’?

  6. Amen på det! Tycker definitivt att det viktigaste är att eleverna själva får verktyg att lära. Samma resonemang kan användas när det klagas på lärarutbildningen. När jag studerade till lärare var många upprörda över att det faktiskt gick att få G utan att läsa alla böcker. Jo, det är dumt, men inte ett skäl att inte läsa böckerna i fråga. Även lärarstudenter behöver ta eget ansvar och definitivt vi lärare också.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s