Akut lärarbrist

Jag hör det sägas att bristen på legitimerade lärare i framför allt matematik och NO kommer att bli akut. Jag undrar vilka konsekvenser det kommer att få?

Det skulle t ex kunna bli så att mattelärare och NO-lärares löner och arbetsvillkor kommer att drastiskt förbättras eftersom det blir huggsexa om de kvalificerade lärare som finns. Rimligen leder detta samtidigt till en viss statushöjning för dessa lärare, med åtföljande ökade möjligheter att ställa krav och påverka sin tillvaro i skolan. Jag skulle t ex inte bli förvånad om de första lärarna som faktiskt förses med lärarsekreterare som underlättar den administrativa delen av uppdraget enormt vore matte och/eller NO-lärare, om det blir sån akut brist som det talas om.

Det är inte helt osannolikt att detta sker utan att det blir just några generella förbättring för andra lärargrupper.  Jag har svårt att se hur kommunerna skulle ha lust att höja skatterna ytterligare för att åstadkomma det, om de inte blir tvungna. Kan de få lärare i andra ämnen till lägre löner tror jag vi kommer att få en väldigt tydlig individuell lönesättning inom lärarkåren. Det är inte heller osannolikt att om så sker så leder det till slitningar inom lärarkåren. Vem vet, kanske har vi ett matematiklärarfack inom ett par år som företräder endast dessa lärare, eftersom villkoren kommit att bli så annorlunda.

Om det blir så, vill säga. Sannerligen lever vi i ett intressant tidevarv!

Annonser

55 tankar om “Akut lärarbrist

  1. Ja, förra gången det var riktigt stor lärarbrist, rundade kommunerna det med mängder av obehöriga lärare och enligt min mening var det en viktigt del av svensk skolas sjunkande resultat. Kommunerna kan troligen inte göra samma sak denna gång men jag märker att de redan håller på att sondera vilka sätt de kan använda för att komma undan att ta sitt ansvar för elevernas kunskap.

    • Men, var läste jag att de utbildade lärarna föredrar att arbeta i kommunala skolor? Känner ni igen det?

      Annars tror jag att Morricas farhågor kan komma att stämma… Redan nu tycker jag att det är ganska vanligt att MA/NO-lärare (och manliga lärare) som undervisar i 1-6 tjänar betydligt mer än andra lärare. Fast statistik på det har jag inte.

      • Den som besitter en eftersträvansvärd kompetens har ett bättre förhandlingsläge, så är det och jag har svårt att se att det skulle förändras.

        Jag har inte läst något om att utbildade lärare skulle föredra den ena eller andra skolformen, men det låter inte alls omöjligt.

      • Frågan är hur stora skillnaderna kan bli i en skattefinansierad verksamhet? OK, kommer du in som helt ny då är det väl lättare eller om du byter arbetsplats. Så som nyexad ma/no-lärare och man kan man väl få lite extra. Men när du väl är inne i systemet, då ligger man där man ligger. Och skolornas budget är ju inte oändlig och det finns ingen ”vinst” att fördela.

        • Om man väljer att stanna kvar kan det hända att man blir liggande där man ligger. Väljer man däremot att göra sig tillgänglig på en arbetsmarknad där man är eftersökt blir förhandlingsläget ett annat.

  2. Det här med löner, är väl bara att se vad som händer förskollärare.

    Kravet på högskoleutbildning och det låga antalet utbildade sådana och fristående förskolor som bara fokuserat omsorg är tydligen beredd att betala mycket för att få dem. Annars tvingas de stänga verksamheten.

    • Jag är inte så väldigt väl insatt i vad som händer förskollärare, tolkar jag dig rätt Plura om det är så att i den privata sektorn stiger deras löner radikalt? Om så är fallet, hur länge funkar det för kommunerna att erbjuda ett B-alternativ med mycket sämre löner och förhållanden?

    • Några sådana uppgifter har inte jag heller hört. Att det varit ett par privata förskolor som fått kritik för att de haft för få förskollärare har jag hört. Kulturkrabaten och Olympen heter ett par av dom. Det är en hård konkurrens om oss här i Stockholm och där lär väl de privata alternativen få punga ut lika mycket som kommunala, kan jag tänka. Men bådas budgetar är ändå begränsade, så några jätte lyft blir det troligen inte.

      • Lönerna skiljer ju rätt mycket mellan olika kommuner här i landet, kanske är det helt enkelt så att man jämfört privatförskolelön med en låglönekommun?

    • Ojdå, har ni inte följt vad som är officiellt på nyheterna. Har för mig att det är Rapport som tog upp just detta fenomen.

      Otvilvelaktigt är det så att det krävs högskoleutbildade förskollärare i varje förskola när den nya skollagen börjar gälla. Och om jag inte minns fel är den förtydliga läroplanen Lpfö98 indelad i riktlinjer för förskollärare, vilket inte finns i den Lpfö98 som gäller fram till 30 juni. Där är fokuset på arbetslaget.

      Och jag lovar, vet inte hur många fristående förskolor av olika schateringar som har noll koll på vad Lpfö98 är för något som de ska börja tillämpa, när jag kör det i en introkurs till nya skollagen och självvärdering.

      • Jag har koll på SVTs nyhetsflöden men kommer inte ihåg att jag sett något. Nu har jag sök på Rapports hemsida men inte lyckats hitta det. Jag skulle verkligen vilja läsa/höra den nyheten, för den angår mig. Det ger ju också en intressant vinkel på diskussioner om lön, status och privatiseringar.

        Jag vet inte om man kan tolka de nya styrdokumenten på det sättet. Vad reviderade läroplanen säger är väl att finns det en förskollärare, så är det den som har ansvaret för pedagogiken. Även om det är en förskollärare på fyra avdelningar. Inget litet ansvar! Men om det inte finns någon, då är frågan vem som har ansvaret? Ägarna? Förskolechefen, som förhoppningsvis är förskollärare? Intressant det här!

        • Jag tror det är ett inlägg som snurrade runt nätet igår men tycks vara borttaget idag som åsyftas. En femtioårig man som jobbar som specialpedagog men är utbildad till mellanstadielärare talade om hur han inte hade någon lust att lägga en massa år på att faktiskt utbilda sig, och sedan talade man om detta med brist på lärare i olika kategorier.

        • Begränsa dig inte med att bara läsa den förtydligade Lpfö98.

          Det övergirpande styrdokument från 1 juli är skollagen SFS 2010:800. Gemensamt för samtliga skolformer är kapitel 1-7. För förskolan speciellt kapitel 8.

        • Det står på min att-göra-lista. 😉 Men jag ögnade det första utkastet, det som inte fick godkännt, och har läst Janne-flumpedagogs sammanfattning.

        • En sak till. Finns två central begrepp i lagen, utbildning och undervisning.

          På övergripande plan är ansvaret för utbildningen huvudmannens. Enligt lagen ska de planera, följa upp och utveckla utbildningen.

          På enhetsnivån är ansvaret förskolchefens och rektorns.

          Men för undervisningen förskollärarna och lärarna.

          Ser man detta kan man konstatera att huvudmännens ansvar stannar vid förskolgrinden och skolgridnen.

          Förskolchefen och rektorn har ansvar för den inre organisationen på förskolan och skolan. Och förskollärarna och lärarna för undervisningen.

          Därmed är det tydligt att Lpfö98 och Lgr11 pekar både på den pedagogiska verksamheten i förskolan och skolan och att mål och riktlinjer pekar direkt på förskollärare och lärare. I tangentens riktning innebär det att huvudmännen inte har något med den dagliga verksamhetena att göra.

        • Det är så mycket ludd och känslor och tyckanden och önskanden i skoldebatten, för sådana som mig gör det att fokus på vad som faktiskt är blir otydligt.

          För en sån som mig är det jättegigantisk skillnad på att ha ansvar för att genomföra och ansvar för att skapa förutsättningarna för genomförande.

          Om jag förstått saken rätt har huvudman i den här frågan ansvar för att se till att det finns resurser till uppföljning och utveckling inom skolan. Sen har rektor och skolledning ansvar för att se till att det genomförs. Och därefter har huvudman ansvar att följa upp att uppföljning och utveckling faktiskt genomförts på ett kvalitativt sätt. Varje år.

          Har jag förstått?

  3. Kravet på högskoleutbildade förskollärare är en bristvara.

    Iom att det enligt repotaget i Rapport är brist på sådana och de fristående förskolorna som inte har dessa behöver dem föra att klara kraven framgent blir det huggsexa om de som finns. Enligt repotaget bjuder man över varandra för att få tag i dem. Därmed ökar lönerna för gruppen.

    Var det förklaring nog??

  4. Aj, första meningen var felformulerad. Ska vara som följer:

    Från 1 juli finns krav på högskoleutbildade förskollärare. Eftersom det utbildats för få och fler vill anställa dem uppstår en brist.

  5. Det är intressant att se vad en marknadssyn på arbetskraften innebär för bloggskrivare och svarsskrivare(alltså att efterfrågan och tillgång ska styra). Ingen som reflekterat över vilken arbetsplatssituation och vilka arbetsvillkor som skapats av individuella löner efter prestation och måluppfyllelse?

    Idag har vi den tysta arbetsplatsen på landets skolor, högutbildade och kompetenta arbetstagare säger inte emot en underutbildad och inkompetent chef(rektor) för det kan synas i lönekuvertet. Välutbildade lärare blandar ihop goda resultat med att arbeta fler timmar utan övertidsersättning, samma individer slösar bort timmar i meningslösa konferenser och kompetensutvecklingar istället för att arbeta med undervisningen och ämnesfortbilda sig. Allt detta för att det kan synas i lönekuvertet.

    Läkarfacket ville ha tillbaka tarifflönerna just av anledningen att individuella löner skapar en sådan oreda på arbetsplatser och med villkor. Kanske skulle lärarna också ställa krav på tarifflöner istället för att springa fortare för chansen att få lite mer än nästan.

    Om ni undrar varför arbetsgivaren vill att en del ska tjäna mer och andra mindre utifrån luddiga kriterier, så råder jag er att ägna ngn bok av John Pilger några minuter.

        • Tror du får läsa initial-texten en gång till, det är LÄKARfacket som ville ha åter tarifflönerna. Vad LRr skriver är att lärarna borde också kräva det, då lönesystemet är havererat och skickar fel signaler till lärarna!

        • Aha! Ja, nu ser jag ju det, tack för att du förtydligade (dvs pekade ut var jag läste fel =)

          Låt oss börja om diskussionen =P

          Menar du att lärarfacken borde arbeta för ett återinförande av tarifflön, eller för tydligare lönekriterier?

        • Tja, ett annat alternativ som lyfts då och då är ju att lyfta lönen tydligt, ett par tusen mer än andras lyft, för de lärare som gör ett bättre jobb än genomsnittet.

        • Då är vi tillbaka till en diskussion om vad ett bättre jobb innebär. Vad ska ingå i dom kriterierna? Hur ska de bli objektiva och rättvisa?

        • Det är dags att etablera en professionell uppföljning av lärares viktigaste uppdrag och enbart grunda lönedifferentiering på detta. Att ha den uppsjö av underliga kriterier som dagens skola har är ett kraftfullt symptom på att det just nu inte finns någon vettig grund för den lönedifferentiering vi har nu. I praktiken har vi nu ett inofficiellt tarifflönesystem uppblandat med lite tramsiga avsteg.

          Jag tycker ökningen av lönedifferentiering kan få vänta tills uppföljningen blivit så bra att rätt personer belönas.

        • @Maths Det är en mycket viktig diskussion. Om vi t ex utgår från skolledningsperspektiv får vi ett slags svar, om vi utgår från lärarperspektiv ett annat slag. Det rimligaste, såvitt jag kan se, borde vara att utgå från det slags svar vi får när vi utgår från elevperspektivet. Det är trots för elevernas skull vi överhuvudtaget har ett skolsystem.

        • Morrica, det är bara halva sanningen att vi utbildar för barnens skull. Även samhället har ett intresse i det. Arbetsgivarna vill ha välutbildat folk. Men jag tror jag förstår hur du tänker. Om du bara spånar lite, vilka kriterier skulle man kunna ha då?

        • Sant.

          Hmmm, bra fråga. Spännande fråga! Varför har jag inte funderat över den tidigare? Jag vet inte, men att spåna ger ju utrymme att ludda omkring tillsammans, superkul!

          Ämneskunskaper är viktiga, så att hålla sig uppdaterad med utvecklingen och forskningen inom sitt ämne bör vara med, tycker jag.

          Att hålla sig a jour med pedagogisk forskning, skolforskning och forskning kring lärande etc bör också vara med.

          Samarbete inom skolan är viktigt. Att man är generös och delar med sig, men också att man är öppen för att lyssna och ta emot det andra delar med sig av. Det är en konst det också.

          Nätverkande, kanske? Jag vet inte riktigt hur det skulle formuleras, men det är viktigt.

          Det viktigaste kan jag inte riktigt sätta ord på utan att fundera på saken en stund, det här med elevfokus, att ge varje enskild elev möjlighet till kunskapsutveckling, att jobba för att skapa bästa möjliga klassrumsklimat för varje enskild elevgrupp etc.

          Hur tänker du?

          Det här borde nog få bli ett eget inlägg, borde det inte?

        • @Morrica, på frågan ”menar du att lärarfacken borde arbeta för ett återinförande av tarifflön, eller för tydligare lönekriterier?” :
          LRr tycker att lönekriterier och individuell lönesättning är skapat av arbetsgivaren för att splittra arbetstagarna och successivt sänka den totala lönekostnaden. Detta görs genom att arbetstagaren i slutändan endast bryr sig om sitt löneläge och dess relation till omgivningens, därigenom rättfärdigas att en del ska ha lägre lön för samma arbete(bara det inte är en själv), vilket ofrånkomligen leder till att den sammanlagda lönekostnaden för arbetsgivaren sjunker. Utöver detta skapas arbetsplatser där medarbetare blir konkurrenter om en lönepott, där det är viktigt att rektor ser mina resultat och inte ser medarbetarnas. Självklart leder det till okollegialt beteende som knappast stärker hela enhetens resultat.

          Därför manar LRr till solidarisk kamp mot simpla arbetsgivarknep och yrkar införandet av tarifflön för lärarkollektivet!

        • Diskutera gärna, kommentera, tyck och tänk, ifrågasätt, argumentera och debattera gärna. Men agitera får du göra någon annanstans.

        • Morrica, jag vet inte vad du menar med att agitera. Det intressant är, tycker jag, att belysa frågan från olika håll och LRr har en infallsvinkel. Sedan kan man ha olika ideologiska sätt att se på saken och det påverkar vilka ”fakta” man tar till sig och vilka förhållanden man väljer att inte se.

        • Maths, jag menar helt enkelt att mana till kamp mot arbetsgivare i en eller annan fråga uppskattar jag om man gör någon annanstans.

      • @Morrica:
        Som du frågar får du svar!

        Dessutom är det inte agitation när ngn förklarar hur det ligger till. Att man inte vill se hur det är, ligger nog mer hos mottagaren än hos sändaren. Kanske behövs en och annan insikt innan man är färdig att bedömma omgivningen.
        Tjoho!

        • Att mana till kamp, däremot, är att agitera, jag uppskattar om du är snäll och nöjer dig med argumenten och förklaringarna av hur du ser världen framgent.

  6. Ping: Individuell lön och lönekriterier « You're no different to me

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s