Undervisning minskar förskolebarns nyfikenhet

För lite sedan skrev twittraren Zoran Alagic en tweet om hur han önskar sig fokus på omsorg snarare än undervisning på dagis. TystaTankar reagerade på detta, i flera inlägg, och diskussionen blev lång och animerad. Nu ger professor Alison Gopnik Alagic delvis rätt i sin artikel Why Preschool Shouldn’t Be Like School (varför förskolor inte bör vara som skolor). I artikeln beskriver Gopnik ett projekt där man tittat huruvida fyraåringar lär sig olika saker om de får filura själva respektive blir undervisade.

Undersökningen gick till så att man presenterade en intrikat leksak för barnen, och den som presenterade den alternerade sin presentation mellan grupperna. När h*n demonstrerade leksaken för barnen, visade ett par funktioner och sedan lät dem leka imiterade de lydigt de funktioner h*n demonstrerat, filurade en stund och upptäckte ibland ett par andra funktioner, men tappade sedan intressed. När den som presenterade leksaken däremot agerade som om den var lika ny för presentatören som för barnen, och lät barnen experimentera tämligen förutsättningslöst upptäckte de en väldigt massa funktioner och experimenterade länge och ingående med leksaken för att locka ur den alla dess hemligheter.

Slutsatsen av studien är att det finns stora fördelar med att bli undervisad av en lärare – man kommer raskare till målet, och man gör det på en rakare väg. Men, understryker Gopnik, detta är inte enbart av godo. Innan man lär sig att bli undervisad, ty det är en konst, så behöver man lära sig att pröva sig fram.

Indeed, these studies show that 4-year-olds understand how teaching works and can learn from teachers. But there is an intrinsic trade-off between that kind of learning and the more wide-ranging learning that is so natural for young children. Knowing this, it’s more important than ever to give children’s remarkable, spontaneous learning abilities free rein. That means a rich, stable, and safe world, with affectionate and supportive grown-ups, and lots of opportunities for exploration and play. Not school for babies.

(Studien visar att fyraåringar förstår hur undervisning fungerar och kan lära från en lärare. Men där finns en intrikat samverkan mellan detta slags lärande och det mer vittomspännande lärande som är så naturligt för små barn. Utifrån denna vetskap blir det viktigare än någonsin att ge barnens fantastiska, spontana inlärningsförmåga fria tyglar. Det innebär en innehållsrik, stabil och trygg värld, med engagerade och stöttande vuxna och massor med möjligheter att utforska och leka. Inte skola för småbarn.)

Jag vill i sammanhanget understryka att Mats aldrig, såvitt jag vet, gett uttryck för att vara förespråkare för klassisk skolundervisning för små barn, tvärtom är han en lekens riddare.

Annonser

72 tankar om “Undervisning minskar förskolebarns nyfikenhet

  1. Tack! Det står en strid om begreppet undervisning. Jag är rädd att det är alltför belastat för att kunna användas i förskolan.

    Nyfikenhet är alltings moder!

    • Inte belastat så mycket som vantolkat, uttöjt och beluddigat för att kunna passa lite här och där. Jag känner mig stärkt i mitt tvivel på att det överhuvudtaget fyller någon funktion i förskolan efter att ha läst artikeln. Leker man skola alltför allvarligt och alltför vuxenstyrt alltför tidigt försvagar man grunden i lärandet, och det får man betala dyrt för längre fram.

  2. Frågan är väl snarare vad man lägger i termen undervisning, handlar det om katederundervisning (som Björklund är så fascinerad över ) eller handlar det om att utmana i barnens egna tankar och funderingar genom att sätta dem i miljöer och situationer som kan utmana dem?

    I förskolan är pedagogernas utmaning att göra barnens lärande synligt och utmana dem vidare i det. Vad är det 2åringarna gör när de springer fram och tillbaka på bubbelplast…vad är det de utforskar när de ställer sig i ljuset av en OH-apparat. Här ska det finnas vuxna som kan och ser och lyfter barnens lärande. En rik miljö för utforskande ger barnen helt andra möjligheter än en soffa och ett vuxet knä. Det krävs det kompetenta utbildade pedagoger för att förstå. Ta som exempel pedagogerna i Skarpnäck som har visat hur 3åringar arbetar i projekt och gjort deras tankar synliga i större samanhang i deras publikation Spindelblomman.

    Intressant hade varit att göra samma studie på 8 åringar, 14 åringar, 19 åringar och sedan förändra synen på undervisning en gång för alla.

    • I undersökningen beskriven i artikeln jag refererar till handlar undervisningen om att lärare instruerar och elever imiterar. Jag funderade på att välja begreppet ‘instruerar’ istället för ‘undervisar’, just för att ‘undervisar’ av någon anledning blivit ett sånt stridsäpple i svensk skolretorik, men valde till slut ändå det mer vedertagna ‘undervisar’ just för att det är vedertaget.

      Det du beskriver i din kommentar handlar ju om det Gopnik ställer upp som motpol till undervisning – lärande genom utforskande, upplevande, experimenterande, undersökande på egen hand, och som hon konstaterar är ett sätt för barnen att söka information från ett mycket vidare fält med användande av många fler sätt att lära sig än när de undervisas, instrueras.

      Det har gjorts snarlika studier på äldre elever, i flera omgångar, därför finns möjlighet att sätta Gopniks resultat i relation till andras forskning för den som så önskar.

  3. För mig är exemplet där läraren undersöker föremålet tillsammans med barnen ett paradexempel på vad termen undervisning innebär när det äger rum i förskolan.

    Problemet är att innebörden i ordet undervisning tenderar att få en subjektiv tolkning, eftersom ordet inte beskriver en konkret metod, utan ett syfte (lärande). Därav att diskussionen med Zoran blev det den blev, tror jag.

    Han såg katedrar och låtsasskola där jag m.fl. såg ett lärande anpassat till skolformen (och barnen).

    • Jag vet inte vad han såg och upplevde på den mattelektion han talade om, så jag avstår helt från att uttala mig om den saken.

      Varför är det viktigt att använda just ordet ‘undervisning’ för aktiviteter som handlar om helt andra saker?

      • Zoran var inte på någon mattelektion, han retweetade någon annan.

        Angående undervisningens vara eller icke vara (som term) i förskolan måste jag be att få återkomma. Har lite jobb att göra först.

        • Som jag sa, jag känner inte till fallet, jag var inte med i diskussionen och föredrar att så långt det är möjligt undvika viskleken. Kan vi lämna Zoran därhän?

          Återkom du när du har tid, en av de stora finesserna med internet är ju att kommunikation kan ske asynkront utan att det blir konstigt, det finns inget behov av att förklara eller ursäkta sig för att man inte svarar direkt. Det är inte så dumt, tycker jag.

        • Det känns iofs som att det är i Zoran hela den här diskussionen tar fart, men jag förstår om du vill undvika att den stannar där. Jag återkommer om ”undervisning” i förskolan i en separat kommentar nedan.

        • Zorans uttalande om förskolan känner jag till, och kan prata om, hans uttalande om mattelektionen har jag bara hört talas om och föredrar därför att inte prata om. Det blir så konstigt när man försöker diskutera något man inte egentligen vet något om.

      • Skollagen definierar klart och tydligt förskolan som en skolform där man bedriver undervisning.

        Jag ser det varken som en omdefiniering av ordet ‘undervisning’ eller en signal om att förändra (”skolifiera”) verksamheten.

        Men det gör du?

        • Jag ser en definitiv risk för en skolifiering av verksamheten, med de konsekvenser Gopnik belyser.

          Jag ser inte främst denna risk i styrdokumenten, utan i den iver med vilken förskollärare (inte alla, inte överallt, men tillräckligt många och tillräckligt frekvent) omfamnar orden lärare, undervisning och skola. Det tycks ibland som att man inte själv riktigt tror på sin verksamhets betydelse utan vill strama upp den och omforma den efter industrialismens skolmodell i syfte att höja verksamhetens och därmed sin egen status.

          Jag hoppas jag ser fel, men vill ändå lyfta fram prof Gopniks slutsats att förskolan inte är skola, och inte bör vara skola, eftersom den har ett stort och oersättligt värde i sig själv, och detta värde riskerar att förfuskas bort om man skolifierar verksamheten.

        • Vi ser nog på det från olika håll.

          För mig handlar det mest om att kalla ”äpplen” för ”äpplen”. (Eller ”undervisning” för ”undervisning”.)

          Formellt sett ÄR förskolan skola. Det kommer vi inte ifrån.

        • Nej. Skriver du skola läser jag skola. Skriver du skolform läser jag skolform, och det är något helt annat. Att förskola är en skolform innebär inte att det är skola. Att förskola ingår i skolsystemet innebär inte heller att det är skola.

          Prof Gopnik hävdar att förskola inte bör vara skola, däremot att den bör vara en skolform, en del i ett skolsystem. Jag är böjd att hålla med henne. Förskolan är en viktig verksamhet som lägger en grund att bygga vidare på. Utan denna grund blir elevens fortsatta kunskapsbygge instabilare och svårare att få ihop.

          Så ser jag det. Hur ser du det?

        • Ja. Till skillnad från t ex internutbildning, fortbildning och studiecirkel, som också utgör studieformer men inte är skolformer är skola en skolform, liksom förskola.

        • Är det inte ett väldigt normerande uttryck med antydningar om en hierarkisk ordning?

          ”Skolan” blir på det här sättet måttstocken mot vilken man jämför t.ex. för- eller särskolan. Jag tror det vore bättre att tala om grund-, gymnasie- eller den skolform man egentligen menar.

        • Tänker att ”skolform” innebär ”en slags skola” och att ”skola” därför inte kan vara ”en slags skola”, precis som att ”korv” inte är ”en slags korv”.

        • Aha, det är där skon klämmer alltså, tänk jag anade nästan det.

          Nej, det är inte hierarkiserande. Det är kategoriserande, men kategorierarna kompletterar, de konkurrerar inte.

        • Begreppet skola, i ännu högre grad än begreppet korv, är väldigt oprecist, eftersom det betyder så många olika saker. Dels förekommer det i begrepp som förskola, grundskola, gymnasieskola etc och beskriver då olika nivåer i skolväsendet. Dels används det för att beskriva olika skolformer på samma nivå, som Montessoriskola, Waldorfskola eller t ex folkhögskola. Ordet skola har fler betydelser än så, och förekommer som flera olika ordklasser.

        • Det blir oprecist och riskerar att ge konsekvenser i form av t ex klassrumsliknande undervisning för femåringar, och rätt som det är för fyraåringar också (kan man komma på att ha sexårsgruppsförbereande verksamhet för femåringar är inte steget långt till femårsgruppsförbereande verksamhet för fyraråringar heller, och varför inte lite fyraårsgruppsförbereande verksamhet för treåringar osv). Att däremot tala om det som en skolform, att understryka att det ingår i skolsystemet och är en del av skolväsendet tycks mig både klokt och rimligt.

          Jag är bekymrad över att man uppfattar begreppet ‘förskola’ som nedlåtande och försöker komma bort ifrån det. Det är en väldigt viktig verksamhet som ger en god grund för en lyckad skolstart.

        • Jag menar förstås inte att man skall säga ”skola” istället för ”förskola”. Det hoppas jag har framgått?

          Jag ser heller inte ”förskola” som en nedlåtande term och i egenskap av förskollärare är jag förstås väl insatt i de aspekter som särskiljer förskola från grund- och andra skolformer.

          Jag känner mig dessutom trygg i förvissning om att ytterst få förskollärare skulle missförstå hela grejen med förskola, bara för att vi vill lyfta fram det faktum att förskola är en slags skola. Månne kan det förvirra utomstående och skrämma en del föräldrar, men det är nog också allt. Vi kommer inte heller i fortsättningen, trots förändringar i skollag och läroplan, att byta undervisningsform från vårt ut- och medforskande arbetssätt till en mer förmedlande, ”skolifierad” undervisning. Det förekommer förstås, men jag vågar påstå att det är undantag och då oftast tecken på osäkerhet och svajíg didaktik.

        • Det kan bero på sommartiden eller på vädret om jag är osedvanligt trögtänkt just nu, men jag tycker faktiskt inte det framgått, och uppskattar att du förtydligar och understryker det.

          Problemet i debatten är ju precis detta, begrepp används på ett så internt sätt att utomstående, som föräldrar, politiker, folkhögskollärare och andra som inte befinner sig direkt i verksamheten blir förvirrade och missförstår. Därför är det så viktigt med tydlighet och klara definitioner på begreppen, om inte effekten ska bli direkt exkluderande. Och det vore ju att motarbeta hela syftet med att föra en debatt, vore det inte?

        • Tydligheten är tveeggad. Uttalar man sig istället för generellt finns risken att vi som känner verksamheten inte förstår vad uttalandet handlar om och diskussionen fastnar i en jakt på definitioner.

          Där har vi väl egentligen stått och stampat sedan Zoran twittrade sin första tweet om förskolan?

        • Nej. Istället har vi upptäckt hur viktigt det är att vi är överens om betydelsen av de begrepp vi använder om vi ska kunna kommunicera, och ägnat en stund åt att komma överens om definitioner på dessa. Det är raka motsatsen till att ‘stå och stampa’.

        • Vi börjar närma oss en gemensam förståelse för begreppet förskola, gör vi inte? Jag tror också vi börjar närma oss en överenskommelse om att begreppet ‘skola’ inte är synonymt med grundskola, utan har en mycket vidare betydelse, eller är jag för optimistisk? Jag har också uppfattningen att vi kommit överens om att förskola definitivt inte står något pinnhål under grundskola i någon form av hierarki, utan att det är kompletterande verksamheter.

        • Jag sitter precis och skriver mitt slutarbete på kursen för att bli verksamhetsförlagd lärarutbildare och hittar i ett av högskolans dokument om bedömningskriterier en fotnot till meningen ”Kursens övergripande mål är att studenten utvecklar och fördjupar den ämnesdidaktiska grunden för pedagogiskt arbete med fokus på barns och ungdomars lärande och lärares yrkesutövning i skolan”.

          Fotnoten lyder som följer: ”Med skola avses förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.”

          Det och skollagen är de definitioner jag lutar mig mot när jag benämner förskola som skola.

        • Formuleringen innebär att i just detta sammanhang förstås begreppet skola enligt given definition. Det används alltså som ett samlingsbegrepp, där förskola ingår som en skolform, och samtidigt sägs att det finns fler vedertagna tolkningar som dock inte ingår i hur det används här.

          Ungefär vad jag sa, alltså.

          Är vi överens här nu?

        • Det är fullt möjligt att vi båda hela tiden hävdat att förskola kan ingå i samlingsbegreppet skola, men att vi formulerat detta på så olika sätt att vi inte förstått varandra.

        • Det är fullt möjligt, och just därför är det väl värt att ägna en stund åt ett samtal som detta. Vi behöver veta, inte bara anta, att den andre faktiskt menar samma sak om vi ska kunna kommunicera.

  4. Ping: Förtroendetiden – ett försvarstal! | Björn – om skola och utbildning

  5. ”Nu ger professor Alison Gopnik Alagic delvis rätt i sin artikel Why Preschool Shouldn’t Be Like School (varför förskolor inte bör vara som skolor)”

    Jag tycker nog att artikeln delvis underkänner Zorans motsättning mellan omsorg och undervisning. Det måste finnas fler sätt att se på barns lärande!

    • Jag uppfattar inte hans tweet som en motsättning mellan omsorg och undervisning, utan som en reaktion mot klassrumsliknande undervisning på förskolenivå. Just sån som prof Gopnik visar att små barn visserligen tar till sig, men begränsas av.

        • Ah! Där kom vi in på ytterligare en dimension av det hela.

          Femåringarna ska ju börja skolan till hösten och det förväntas (eller så inbillar vi oss i alla fall) att vi innan dess har tränat dem i skolaktiga saker, som att räcka upp handen och ha viss vana vid just ”klassrumsliknande undervisning”.

          Det där är en väldigt spännande och minst lika het förskolepotatis som själva undervisningsfrågan! 🙂

        • Vem förväntar sig det? Är inte själva poängen med sexårsverksamhet att man där ska lära sig sådana saker? Om de lär sig det när de går i femårsverksamhet (finns det sån nu?), vad ska de då göra i sexårsverksamheten? Lära sig avkoda? Det låter som om vi smygskiftar hela svenska skolsystemet mot skolstart vid fem års ålder, inte sex års ålder. Ska det va’ så?

        • Det är nog en ganska utbredd uppfattning att smygskiftet redan har ägt rum och att det bara är en tidsfråga innan sexårsverksamheten är obligatorisk.

        • Innan förskoleklassens (sexårsverksamhetens) tillblivelse var det vanligt med sexårsgrupper i förskolan. Där förbereddes barnen på övergången från förskola till skola.

          Idag har vi istället femårsgrupper som förbereder barnen på övergången från förskola till förskoleklass.

          Och förskoleklassen fungerar i princip som ett inofficiellt första skolår.

        • Som inte är obligatoriskt?

          Rent praktiska har vi alltså två år som skolförberedande verksamhet för vissa barn, men inte alla. Jag vet inte, jag är inte insatt i situationen och mina barn är stora, men jag föreställer mig ändå att det kan komplicera tillvaron en aning när de barn som genomgått dessa två skolförberedande åren börjar skolan tillsammans med barn som inte fått denna förberedelse?

        • Ja, eller nej(?), förskoleklassen är inte obligatorisk.

          Och jo, visst kan det bli besvärligt.

          Men en stor majoritet (nästan alla) av sexåringarna går i förskoleklass nuförtiden. Så…

        • Kan man egentligen tala om att ”drabbas” av att inte ha deltagit när det handlar om en frivillig verksamhet? Den måste ju trots allt få ha ett innehåll.

        • Jag hade uppfattningen att den skolförberedande verksamheten var avsedd att underlätta skolstarten? Jag tvivlar uppriktigt talat på att barn som inte går i förskola får t ex den utmärkta grund för läsinlärning som dagliga sång- och rimstunder utgör.

          Menar du att förskolan egentligen inte alls gör någon större skillnad för sina elever, förutom att de har kul och lär sig umgås i grupp (vilket ju också underlättar skolstarten enormt)?

        • Tvärtom menar jag att förskolan gör stor skillnad för de barn som går där, och att det lät konstigt när du antydde att det inte skulle vara ok, eftersom det trots allt finns de som inte går i förskola. (”Att det är en minoritet som drabbas [av att inte ha gått i skolförberedande verksamhet] innebär ju inte att det är ok.”)

          Det är frivilligt att sätta sitt barn i förskola och förskoleklass och det har självklart sina konsekvenser, oavsett vilket man väljer.

        • Ber om ursäkt, jag uttryckte mig illa. Jag menar att om det är så att elever som börjar skolan utan att ha gått i förskola har sämre förutsättningar än elever som gått förskola så är det ett lika stort bekymmer om det rör sig om en handfull elever eller en skrälldus.

        • Ah! Då förstår jag bättre.

          Jag är själv kluven till förskolans påstådda betydelse för det framtida lärandet, just eftersom förskolan är frivillig. Men det är en annan diskussion.

        • Är det inte två olika diskussioner? Dels den kring huruvida förskolan faktiskt har någon betydelse för den framtida inlärningen, dels den kring huruvida förskolan bör vara frivillig eller obligatorisk? Den andra beror av den första, men är inte samma, eller missförstår jag dig?

  6. Ping: Semantik | Skäggig dagisfröken

  7. Livligt och delvis klargörande.

    I England undviker forskare helt uttrycket pre-school som då anses vara underordnande och betona verksamhetens karaktär av att vara FÖR-beredande.

    På ett plan går det att beskriva hela skolsystemet som en utdragen förberedelse inför något som händer sen. Långt senare.

    Samtidigt måste vi lära oss att livet också sker här och nu. Även om Björklund ser skolan som en del av det storsvenska projektet och att hela katederiet verkar vara ett sätt att kapa åt sig exportfördelar – för oss andra handlar det delvis om bildning. Att låta individerna utvecklas utifrån sina förutsättningar till harmoniska människor.

    Det engelska ”early childhood education” står bra för sig själv. Det vore skönt att slippa pseudodiskussioner om vad förskola är i förhållande till skola (eftersom vi inte har någon bra definition av ”skola”)

    • Uppriktigt talat, Mats, de här slängarna mot Björklund förvillar mer än de förtydligar vad du vill säga. Jag har aldrig hört något av det du säger att han säger, och förstår inte alls vad det har med diskussionen att göra.

      Jag är inte heller tillräckligt insatt i den engelska debatten kring förskolan för att kunna prata om den, studien jag skriver om i inlägget är utförd vid två universitet i USA, så jag får tyvärr avböja även den diskussionsinviten.

      Menar du att förskolan och grundskolan inte har något alls med varandra att göra? Att förskolan är en helt fristående verksamhet, och grundskolan en del av en annan verksamhet, och aldrig mötas de två?

      • Läste du referatet från Skolriksdagen idag? Vi behöver skolan för att inte tappa i konkurrenskraft – men kanske inte på det sätt som ministern tror.

        Jag tror vi har talat om verksamheterna historiska rötter tidigare. Hillevi lenz taguchi och Gunilla Dahlberg gjorde i ”Grunden för ett livslångt lärande” SOU 1994:45 ett ambitiöst försök att klargör skillnaderna mellan ”barnet som natur” (förskola) och barnet som kultur (skola) vid genomförandet av förskoleklassen.

        Sedan dess har en stor del av Sveriges förskolor inspirerats av Reggio Emiliainspirerad pedagogik. Jag tror att en hel del lärare i grundskolan menar att det är möjligt att använda detta förhållningssättet.

        Har jag antytt att det skulle vara en avgörande skillnad mellan förskola och skola? Just nu ser jag tyvärr en maktkamp och pinsamt revanschistiska tongångar från LR-bunkern:
        http://forskola.wordpress.com/2011/03/27/semantik/#comments

  8. Ping: ”Undervisning minskar förskolebarns nyfikenhet”? « Tysta tankar

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s