Språk är makt

Elever med ett fattigt språk, oavsett om de har svenska som modersmål eller inte, kommer inte lyckas nå skolframgång om inte vi i skolan ger dem verktygen att lyckas. Det är skolans uppgift. Där misslyckas vi.

Anna Kayas sammafattning av den andra delen i Zarembas reportageserie om den svenska skolan är klockren. Den som har en begränsad förmåga att uttrycka sig har en begränsad förmåga att kommunicera, förmedla sitt budskap, övertyga, nå fram. Det är lätt att man blir betraktad som mindre vetande, som en person med begränsad fattningsförmåga, som lite dum om man inte kan uttrycka sig. Om ens språkliga begränsningar gör att man inte riktigt förstår allt som sägs riskerar man att bli manipulerad och lurad. Man missar en massa information och kan hamna i underläge eller rent av utanför all gemenskap på grund av missförstånd.

Jag har varit på föreläsning idag, professorerna Pauline Gibbons och Maaike Hajer talade om vikten av att undervisa språklärande i alla ämnen. Innerligt inspirerande, spännande, viktigt och angeläget! Jag behöver smälta det innan jag skriver mer.

Annonser

17 tankar om “Språk är makt

  1. Såg min granne på planet satt och läste detta i ”gammel mediat”. Ska studera närmare när jag kvicknar till både från förkylning och efter steppandet på Göteborgs Universitet.

    Med det är väl inte något nytt. Den som har skriftspråket i sin hand är väl de som har makten. Så har det väl alltid varit. Frågan är bara kommer dagens uppväxande släkte bli den först generationen som verkligen kan kommunicera skriftspråkligt?

    Min generation tillhör den läsande och muntliga generationen utan makt över språket.

    • Jo, Plura, det är något nytt. Det är något helt nytt, något vi inte kunna föreställa oss skulle hända när vi tittade framåt för sådär tjugo år sedan – elever lämnar grundskolan med godkända betyg i svenska utan att ha kunskaper nog att kunna läsa Metro med behållning.

      • Det håller jag med dig om Morrica. Det är skrämande. Vad jag försökte säga i nattimmen vara att de har lättare till att skriva än vår generation någonsinn haft eftersom du umgås på nätet och för konversationen via det skriftliga språket. Sedan att det är nödtorfigt eller inte innebär att de har förmåga att ta till sig texter du och jag skriver är oroande och allvarligt. Där ska skolan definitivt ha bakläxa.

        • Kära Plura, det är många gånger värre än så. Det handlar om mycket mer än att ha svårigheter med att ta till sig de relativt enkla texter vi skriver här. Många av de unga människor som går ut svensk grundskola med godkänt (eller högre!) betyg i svenska har svårigheter med all form av komplex asynkron kommunikation, oavsett om de är mottagare eller avsändare. Det handlar om mer än språkliga brister, men språket är nyckeln de inte fått tillgång till.

          Det handlar om fattigt vokabulär, det handlar om bristande uppfattning om sammanhang, det handlar om läsförmåga som ligger på en nivå där avkodningen kräver så mycket fokus att sammanhanget går förlorat och mycket mer. Det handlar om att stora delar av en hel generation har berövats demokratiska rättigheter, berövats möjligheten att ta del av samhället, av beslutsprocesser, av information, av utvecklingen.

          En farligt utveckling.

          NB: Det handlar om unga människor minst lika intelligenta och kloka som du och jag, det är inte fattningsförmågan som brister, det är kunskapen, och felet ligger hos skolan, aldrig ungdomarna.

        • Tack för detta klargörandet. Har aldrig tänkt på det som du beskrivert. Det är en kraftig bakläxa för pedagogiken. Allt att jag ibland tyckt att det är ”lite” tunnt talspråk de unga pratar kanske bygger på att man inte fått den träning du just beskrivit.

          Min följdfråga blir. Vad är det som gör att det blivit på detta vis?

        • Din följdfråga kan du få en del av svaret på i Zarembas artiklar, men vad som är höna och vad som är ägg kan jag faktiskt inte svara på, jag är inte tillräckligt insatt, utan har bara mina egna iakttagelser och andras enskilda berättelser att utgå ifrån.

          Men det som har varit har farit. Vi kan inte ändra på det förflutna, bara lära oss av det.

          En viktigare följdfråga är: Vill vi, som samhälle betraktat, göra något åt saken?

        • Den frågan är väl 10.000 kronors frågan!!

          Personligen har jag inget enkelt svar. Kan det bero både på skolan och föräldrarna?

        • Det finns inget enkelt svar på den.

          En del beror på skolan, en på föräldrarna. En del beror på lokalsamhället, och en del på samhället i stort. En del beror på det man kallar zeitgeist, och en del på eftersläpning, man är kvar i det gamla. En del beror på prestige, en del på ideologi, och en del på kortsiktigt tänkande, rätt upp och ner.

          Och det finns fler delar.

  2. Otroligt intressant! Även jag ser fram emot din sammanfattning.

    Språk, om man använder det i fel sammanhang och på fel sätt kan dessutom såra människor och faktiskt bokstavligen utsätta personer för fara. Om man inte förstår konsekvensen av ordens makt och använder ”starka” ord till fel person i fel sammanhang kan man kränka utan att förstå att man gör det och man kan framkalla våld utan att det var syftet.

  3. Ping: Läsa utan skygglappar « metabolism

  4. Föreläsningen låter superintressant, Morrica. Jag läste artikeln i DN med glädje. Det har varit så mycket liv om matte och NO och jag tycker det är så mycket allvarligare att så många av mina elever inte kan läsa en dagstidning med god förståelse.

    • Matte är viktigt och försummat det också, det ska man inte vifta undan, men faktum är att ett fattigt språk spelar in även i matte, i hög grad. I synnerhet i den sortens ‘matematikundervisning’ som erbjuds i många svenska skolor, där eleven är helt utelämnad till matteboken och lärarhandledningen.

      Föreläsningen var superintressant, och jag följer Zarembas artikelserie med en konstig blandning av sorg över bekräftelserna av sakernas läge, lättnad över att det äntligen blir offentliggjort och förvirring inför de som ändå försöker förklara hur den svensk skolan EGENTLIGEN faktiskt fungerar bra. Jag känner ju till både Kävlinge-fallet och Landskrona-fallet och han överdriver verkligen inte. Tvärtom.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s