I en värld av kaos är skolan trygg

För barn som befinner sig i en utsatt situation – det kan handla om att befinna sig på flykt från krig eller naturkatastrofer, om traumatiska händelser i familjen, det kan röra sig om social utsatthet, om fattigdom, om missbruk eller plötsliga oförutsedda kulturella eller politiska förändringar som orsakar otrygghet i barnets vardag – spelar skolan en oerhört viktig roll. Inte enbart, och inte automatiskt i första hand, som kunskapsförmedlare, utan också som trygghet, stabilitet, struktur och något man kan lita på att det återkommer i en tillvaro där mycket annat är kaotiskt.

Professor Håkan Stattin har i en undersökning kallad Sju Skolor tittat på situationen i sju skolor i Örebro, och har där funnit

att en demokratisk skola i utsatta områden gör att elever känner sig trygga, respekterade och till och med längtar efter att få gå dit. Skolan blir en trygg plats i en annars orolig tillvaro

Tyvärr är det ju inte alltid så att det i svenska kommuner satsas resurser på att skapa goda barnmiljöer i utsatta områden, det gäller skolan såväl som andra områden. Och det är lite synd, för vi som samhälle har allt att vinna och inget att förlora på att göra det. Stattins undersökning visar nämligen detsamma som t ex Gradillas visade med sitt exempel:

Resultaten visar att ungdomar i utsatta områden är mer positiva till skolan och att de upplever skolan som mer demokratisk än sin jämnåriga i privilegierade områden. Ungdomar i utsatta områden känner sig mer tillfreds och har bättre relationer till sina lärare. De längtar oftare till skolan under helger och lov.

Och inte nog med det:

Ungdomar som trivs i skolan presterar bättre än de som inte trivs

Så att inte satsa resurser på skolor i utsatta områden är bara dumt.

Annonser

18 tankar om “I en värld av kaos är skolan trygg

  1. Skulle bara vilja veta vad som behöver uppfyllas för att
    man skall kunna kalla en skola demokratisk.

    Majoritetsbeslut bland alla eller bland eleverna, eller…?
    Jag tycker demokratibegreppet är så utslitet.

    Att ungdomar upplever skolan som mer ”demokratisk” än priviligierade är en kontrasteffekt. De icke besuttna är inte vana att få något inflytande alls!

    torestad.blogspot.com

    • Majoritetsbeslut är inte med automatik särskilt demokratiskt.

      Om jag uppfattat Stattin korrekt använder han begreppet ”demokratisk skola” ungefär i betydelsen ‘en skolmiljö där alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, har goda möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och förmågor som inte bara ger dem möjlighet att studera vidare utan också att påverka sin egen livssituation’

  2. Då har begreppet demokratisk vidgats till att betyda ”bra” eller ”förträfflig”.

    Nu när du talat om för mig att demokratisk betyder bra,
    så kanske du kan säga hur man fattar beslut i enskilda frågor. I en demokratisk skola alltså.

    • Nej.

      ”Bra” och ”förträfflig” är subjektivt värderande uttryck som egentligen inte säger något alls om skolan i fråga, utan bara beskriver talarens åsikt om skolan.

      Frågar du om hur beslut fattas i enskilda frågor i de skolor som ingår i Stattins studie, om hur beslut fattas i enskilda frågor i skolor som stämmer in på Stattins definition på begreppet ‘demokratisk skola’ eller efter min personliga uppfattning om hur beslut fattas i enskilda frågor i skolor som stämmer in på min tolkning av Stattins defintion?

  3. Låt oss inte diskutera ordet demokrati längre. Låt oss bara slå fast att det är långt ifrån vad ordet betydde en gång. Nu är det ett honnörsord och är därmed minst lika värderande som förträfflig.

    Stattin känner jag sedan gammalt, så det är din egen uppfattning om hur skoldemokrati fungerar i praktiken jag skulle vilja höra. Vi är så långt uppe i det postmoderna blå annars.

    • Vi konstaterar att det är din åsikt om ordet demokrati. Är vi också fullständigt på det klara med att de två begreppen ”skoldemokrati” och ”demokratisk skola” inte är synonyma?

      Det enda möjliga svar jag kan ge på dina väldigt allmänt ställda frågor om dels hur beslut fattas i en demokratisk skola, dels om min uppfattning om skoldemokrati är att det ser väldigt olika ut beroende på omständigheterna.

      I begreppet ”enskilda frågor” ryms såväl schemafrågor som budgetfrågor, frågor om vilka leksaker som ska köpas in till lekplatsen, frågor om vad som skall och inte skall finnas till försäljning i skolans kafeteria, ordningsregler, enskilda elevärenden och mycket mer. Beslut fattas på olika nivåer och på olika sätt, olika personer och grupper av personer inom eller utanför organisationen är med antingen som rådgivande eller som beslutsfattande, och ansvaret för att beslutet genomförs eller upprätthålls vilar på olika personer eller grupper inom eller utanför organisationen. Mer specifikt än så kan jag inte svara på den frågan.

      Skoldemokrati i praktiken fungerar väldigt olika på olika skolor och inom olika skolformer. På vissa skolor har t ex elevkårer och/eller elevråd ett visst reellt inflytande, på andra har de en rådgivande befattning och på ytterligare andra är de i realiteten bara en lek, ett rollspel, ett spel för gallerierna.

  4. Som alltid när man rör sig med suddiga begrepp (som du själv knappast kan redogöra för,som här) slutar allt med den defensiva frasen….”det beror på..”

    Tänk om vi i fortsättningen skulle använda ord som vi båda är eniga om betydelsen av. Det gäller de allra flesta, tror jag.

    Det jag försöker göra är att föra dig ner i verkligheten, där demokrati utövas. Då blir det ”olika personer eller grupper” som har ansvar.

    Du närmar dig sanningen när du säger att skoldemokrati bara är ett spel för galleriet.

    torestad.blogspot.com

    På min blogg finns ett inlägg om demokrati. Har du läst det?

    • Är du medveten om att begreppet ”demokratisk skola” i inlägget används endast i citaten från artikeln om Stattins undersökning, och att begreppet ”skoldemokrati” inte alls används?

    • Törestad din gammle räv, är du nu här och styr upp saker också! Det var roligt att se dig och se här, ännu ett bevis på att subjektiviteten råder. Det finns inga sanningar Törestad 🙂

        • 🙂 Bertil, min lille poesiprins!
          Allvarlit talat så vet du som jag att fakta förändras med utveckling och forskning, vad som är sant nu behöver inte vara det om tio år eller ens imorgon. Det som är beständigt är hur vi lär oss saker. Ifrågasättandet av det som vi tar som fakta är det som driver kunskapen framåt, det är den som utvecklar. Om alla bara upprepar samma saker som vi alltid gjort finns ingen utveckling.

      • Den var underbar Törestad! Men det är ett allvarligt problem om det finns människor med inflytande över skolan som inte vill kännas vid värdet av logiska resonemang baserade på erfarenhet. Det är inte elevdemokratin som måste stärkas i skolan utan lärarnas makt och auktoritet. När elev och föräldrar tillsammans med kommunalbyråkrater får styra blir resultatet höga betyg till låg kostnad. Det gagnar vare sig kunskapen eller demokratin i vårt land.

        • Jag vet inte vilken värld du lever i JE men i min värld ingår både föräldrar, elever/barn och skolan i samhället…det finns ingen ”skolvärld”. Lärarna måste öppna upp sina klassrum och vara profesionella och inte vara rädda för att motivera och förklara sin verksamhet för både elever, föräldrar och samhället. Skolan är en del av samhället och kan aldrig bli eller vara något annat.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s