Mina ord och andras uttryck

Jag finner att jag har anledning att förtydliga skillnaden mellan andras ord och mina egna, efter att ha ställts till svars för en formulering som användes i två citat ur en artikel jag refererat till. Enkelt uttryckt ligger det till såhär: Om jag skriver om en artikel, ett blogginlägg, en rapport eller någon annan form av textmassa, eller om jag refererar till ett videoklipp, t ex från TED, och länkar till den, och sedan skriver ett kolon och det dyker upp en rad eller flera med text som ser ut

såhär

så är man på den säkra sidan om man antar att denna text kommer ur den omnämnda artikeln. Det händer också att jag citerar genom att använda citationstecken som ser ut såhär ” ”, men dessa har, som vi tidigare haft anledning att fundera kring här på bloggen, också andra funktioner (betänkt t ex skillnaden mellan katederundervisning och ”katederundervisning”) varför det kan finnas orsak att fråga vad jag egentligen menar om man är osäker.

Det är överhuvudtaget en väldigt god idé, om man inte är säker på vad jag menar. Jag har en tendens, det har jag flera gånger fått konstatera och jag arbetar ständigt med detta problem, att ibland uttrycka mig mer än lovligt flummigt och otydligt. Jag tar inte illa upp om ni frågar vad jag egentligen menar. Jag kan däremot bli lite irriterad om någon talar om för mig att jag egentligen menar något helt annat än det jag faktiskt sagt, men det går raskt över.

Det är också en god idé att fråga om hur jag tolkar uttryck i citerad eller refererad text om man undrar över detta. Jag kan dock bara berätta hur jag tolkar uttrycken, jag kan inte berätta hur ursprungsförfattaren tänkte.

Ok?

Bra, då återgår vi till det ordinarie programmet.

.

12 tankar om “Mina ord och andras uttryck

    • Ja.

      Och du fick min förklaring på hur jag tolkar begreppet ”demokratiska skolor” i just det sammanhanget. Det innebär inte att du fått någon som helst förklaring på begreppet generellt, utan vi pratade om just det sammanhanget. Förstår du skillnaden?

    • I inlägget I en värld i kaos är skolan trygg citerar jag ur en artikel om en undersökning. I citatet används begreppet ”demokratisk skola”, som du fastnade vid. Begreppet är vitt och lyft ur sitt sammanhang oprecist.

      Jag förklarade för dig hur jag uppfattade att Stattin, som gjort undersökningen, använde begreppet i just detta sammanhang. Det betyder inte att begreppet betyder samma sak i andra sammanhang, men just där, i just det sammanhanget, betyder det, som jag skrev ”en skolmiljö där alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, har goda möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper och förmågor som inte bara ger dem möjlighet att studera vidare utan också att påverka sin egen livssituation”.

      I ett annat sammanhang där du stöter på begreppet kan det ha en annan betydelse. Ordet ”skola” kan till exempel anspela på en enskild, kanske till och med namngiven, skola, men det kan också betyda ett skolsystem eller användas för att beskriva en upplevelse som innebar att en individ lärde sig mer om, i det här fallet, demokrati.

      Du är inte ensam om att tycka det är svårt med homonymer, det vill säga ord ser alldeles lika ut, som stavas och uttalas lika, men ändå betyder så väldigt många olika saker. Många tycker det är krångligt och svårgripbart.

  1. Demokrati är inte en homonym! Får (djur) och får (verb) är homonymer.
    Däremot kan ord ha olika konnotationer, dvs sammankopplas med olika känslomässig eller kunskapsmässiga aspekter.
    ”Polis” betyder inte samma sak för en tjuv som för en laglydig, t.ex.
    Så visst är det svårt med homonymer. Svårare än du anar.
    Så till sist så betyder demokratisk för dig i detta sammanhang
    ung. ”givande”. Kan vi inte ge oss med det?

    • Jag ber om ursäkt, jag uttryckte mig för komplicerat!

      Jag använde mig av ordet ”skola” för att förtydliga hur lätt det blir missförstånd när man använder ett ord och tänker på en sak, medan den andre tänker på en helt annan sak när man använder samma ord. Det var också på ordet ”skola” jag syftade när jag använde mig av begreppet homonym. Jag borde ha varit tydligare med det, i synnerhet eftersom du varit så tydlig med att du lätt missförstår syftningar. Jag ska försöka tänka på det i fortsättningen.

      Vad gäller ordet ”demokratisk” så hedrar det dig att du inte ger upp dina försök att tolka hur jag tolkar begreppet i detta sammanhang, men att tro att det är liktydigt med det obestämt luddiga ”givande” visar att jag misslyckats med att uttrycka mig tydligt.

      Jag ska försöka omformulera min tolkning av hur begreppet användes i artikeln jag citerade från i det ursprungliga inlägget så att den blir mindre komplicerad:

      Stattin skriver om betydelsen av en ”demokratisk skola” för elever i utsatta områden. Jag tolkar ordet ”demokratisk” i detta sammanhang som ‘målmedvetet arbetande både för att lära eleverna om deras möjligheter, rättigheter och skyldigheter i det samhälle de lever i, och för att lära eleverna det de behöver kunna för att ta del av dessa möjligheter, rättigheter och skyldigheter.’

  2. Om man ska diskutera en viss fråga är det inte dumt att veta vilken mening andra debattdeltagare lägger in i vanliga begrepp, om dessa nu inte är de allmänt omfattade.

    Vet du vad? Jag tror att du är inskolad i att tro att det viktiga är vad du känner inför ett ord, inte vad det betyder för gemene man. Ska man prata med andra i dessa privata termer blir snart allt obegripligt och flummigt.

    Skola (som substantiv) är bara homonym med skola (verbet) och inte med sig självt, om du förstår vad jag menar. Slå upp homonym. Fakta finns.

    • Så roligt att du är road av ord! Det finns mycket spännande för dig att upptäcka inom det fältet. Men vet du vad? Homonymer blir inte mer homonyma ju fler alternativa betydelser det finns.

      Och vet du vad en gång till? Det är mycket lättare att få veta vad en annan människa menar om man lyssnar till vad h*n säger istället för att själv tala om att personen menar något helt annat än personen säger sig mena.

    • Aha! Jag förvirrades nog av det faktum att du använde punkt istället för frågetecken när du frågade ”Så till sist så betyder demokratisk för dig i detta sammanhang
      ung. “givande”.” Tänk en sån hönshjärna jag är, som inte förstod att det var en fråga!

      Men du har rätt, det är ett bra tag sen det här blev rent löjligt.

  3. Ping: Skolan måste vårda sina mål | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s