Ett inlägg till om lärarlöner

 lärare är inget drömyrke för dagens unga.

Bara tre av tio är över huvudtaget intresserade av yrket, enligt en undersökning från Lärarförbundet.

– Lönen påverkar. Det är inte det enda som avgör. Men det betyder definitivt en hel del och det är

kommunernas ansvar nu, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) […]

Enligt honom måste det till en ändring.

– Det är klart att alla yrkesgrupper vill ha högre lön. Men det som skiljer är ju nu att det är så uppenbart att läraryrket har för låg attraktionskraft och de låga lönerna är en del av problemet.

Aftonbladets artikel om lärarlönerna väcker liv i diskussionen om lärares löner igen. Lärare har stort ansvar, lärare har investerat både tid och pengar i en lång utbildning (lika lång som ingenjörer, argumenteras ofta), lärare har, trots sommarlovet, rätt ruttna arbetstider och i många av de kommunala skolorna rätt ruttna arbetsmiljöer också. Det är inte bara eleverna som lider när klassrummen är fula, och långt ifrån alla lärare har hyggliga arbetsplatser i sina arbetsrum (alla har inte arbetsrum heller) .

Det har inte alltid varit så, understryker Aftonbladet. På 60-talet, när de flesta lärare var statstjänstemän i stället för kommunalarbetare som idag, såg det annorlunda ut:

I slutet av 1960-talet tyckte riksdagsledamöterna att de skulle sätta sitt arvode efter adjunktens.

Det vill säga den nuvarande gymnasielärarens.

Men i dag har riksdagsmannen Andreas Carlson (KD), 24, ett grundarvode på 56 000 kronor före skatt.

Dubbelt så mycket om man jämför med merparten av lärarna som jobbar i grundskolan eller på gymnasiet.

– Det viktigaste är att fokusera på att lärarna får upp sin lön. Det är bra att ni uppmärksammar det här, säger Andreas Carlson.

Ja, det låter ju bra, visst gör det? Frågan är bara – vem ska betala? Skolornas huvudmän och lärarnas arbetsgivare är i de flesta fall kommunerna. Redan idag, med den beskedliga lärarlönenivån som råder, är skolan en av de tyngsta utgiftsposterna i de flesta kommuners budget. Är det sannolikt att de, utan vidare, går med att ytterligare öka på denna? Jag är skeptiskt, och Ekonomistas förklarade för knappt ett halvår sedan hur det kan komma sig att det är osannolikt att kommunerna kommer att höja lärarlönerna till något som ens ligger i närheten av de nivåer som nämns i debatten.

Ja, lärare har uselt betalt, men det beror inte på att det ligger högar med guld och bara väntar på att fördelas. Lärarlönerna måste höjas, innan de duktiga lärarna får tummen ur och upptäcker att även de faktiskt kan finna bättre betalda jobb i andra länder, även inom EU, och överger det sjunkande skeppet; men frågan måste besvaras – VEM SKA BETALA?

Annonser

15 tankar om “Ett inlägg till om lärarlöner

  1. Ja, vem ska betala? Det är en sak att tycka att lärare är värda högre lön, men i verkligheten vet vi ju att löneökningarna blir någon ynka procent.

  2. Det finns många akademiker som har för dåligt betalt men som inte gnäller så högljutt som lärarna (tycker de ofta gnäller mycket o ofta).

  3. Och vilka akademiker skulle vara mer underbetalda än lärarna? Sjuksköterskor?? Läkare???

    En indikator för detta vore att jämföra antalet sökande per utbildningsplats.

    En annan intressant fråga är om det ska krävas någon särkild utbildning för att få vara verksam som exempelvis sjuksköterska eller om vilken kvacksalvare som helst ska erbjudas sådana jobb.

    Det är nödvändigt att mer attraktiv arbetskraft söker sig till läraryrket om inte föräldrarna själva ska få ta över undervisningen (vilket en del men inte alla kan och gör). Yrket behöver därmed bli mer attraktivt och där spelar både lön och arbetsmiljö in. För att lönerna ska kunna höjas är det NÖDVÄNDIGT att flytta huvudmannaskapet till staten. Att inte lärarförbundet inser det är obegripligt.

    • @Niklas och @JE, hur andra med akademisk utbildning ligger i löneläge är skenrelevant, dvs det ser ut att vara relevant utan att vara det. Lön sätts inte efter antalet utbildningsår eller antalet akademiska poäng, utan efter helt andra parametrar. Gnällighetsgraden är inte heller relevant.

      Lön handlar om tillgång och efterfrågan – kan man få en ur arbetsgivarperspektiv betraktat tillräckligt bra (och vad som är tillräckligt bra ur arbetsgivarperspektiv är inte alltid detsamma som vad som är tillräckligt bra ur elevperspektiv, fackligt perspektiv, kollegieperspektiv, lärandeperspektiv, föräldraperspektiv etc) lärare för minimilön kommer man givetvis inte att betala mer än så, förrän någon annan bjuder över och man riskerar att stå utan om man inte höjer.

      Så krasst är det.

  4. Det finns flera yrken där tillgången på arbetskraft är mycket god i förhållande till efterfrågan men där lönerna ändå är signifikant högre än lärarlönerna. Om det lönar sig arbetsgivaren att måna om arbetskraftens kvalité så får man ett annat löneläge än om arbetsgivaren har svagare preferenser för kvalitén på verksamhet och därmed (oftast) arbetskraften. Ett yrke där tillgången på arbetskraft begränsas av krav på legitimation och eller utbildning får ett högre löneläge än ett yrke där vilken ex-gymnasist som helst kan gå in och vikariera. Men kanske ska vi se skolan som en förvaringsplats och utbildningsansvaret delas lika mellan elev och dennes förälder? Ang kommunernas lämplighet att ta ansvar för skolorna så har Eva Mörk visat att när staten skickar pengar till kommunerna för skolan så växer antalet kommunbyråkrater men någon positiv effekt för skolan är det svårt att påvisa. Skolfrågorna har diskuteras i riksdagen, se svt play forum /riksdagen för ett lärorikt seminarium. Kommunaliseringen har inte varit bra för skolans kvalité, det har inte friskolereformen eller de pedagogiska tankarna som implementerades i början av nittiotalet. IFAU har gjort en bra sammanställning av forskningen på området, den borde alla skoldebattörer ta del av. Själv är jag ingen skoldebattör och inte heller verksam i skolan nuförtiden. Men skolfrågan är tillsammans med arbetsmarknadsfrågorna de mest centrala för samhället och nu börjar jag få svårt att hålla tyst. Beklagar att jag blev så mångordig.

    • Antalet ord är inget problem, en styckebrytning då och då hade uppskattats och gett ett andrum, när du nu ändå tar upp saken.

      Ja, det finns fler yrken där arbetskraftstillgången är god, där lönen ändå är i princip rimlig eller bättre ändå. Det beror på det där med arbetsgivarens syn på vad som är ”tillräckligt bra”.

      Om arbetsgivaren säger till sig själv ungefär ”vem som helst kan väl räkna och skriva och läsa på lågstadienivå, då kan vi anställa vem som helst som är villig att jobba för nålpengar” hamnar vi i en situation.

      (NB jag säger inget om kompetenta, välutbildade lärare här, utan jag pratar om arbetsgivarattityd)

      Om arbetsgivaren säger till sig själv ungefär ”jahapp, här behöver vi någon som faktiskt kan sina saker. Jag har sjutton sökanden, och jag vill ha den bäste av dem, och jag vill att den bäste av dem ska stanna hos mig också” så har vi en annan situation.

      Lönen som erbjuds blir sannolikt något olika i de två situationerna.

    • Den av Morrica refererade artikeln Ekonomistas belyser varför läraryrket har en så dålig lön och förklarar också varför andra grupper kan ha det bättre. Morricas fråga om hur höjda lärarlöner ska betalas är mycket rimlig och mina förslag handlar nedskärningar på ishallar, ”Turning torso”, törstiga tjänstebilar och kommunala byråkrater. Frågan om varför det inte sker kan besvaras med att outbildade kommunalpampar inte värdesätter kunskap högre än det jag vill att de ska ta pengarna ifrån.

      • Underskatta inte värdet av rekreation, inte minst för inlärandet, Jan. Idrottsanläggningar som bara står tomma slukar en förfärlig massa pengar, men istället för att riva dem vore det rimliga att börja använda sig av dem, inte bara till pojkishockey. Kanske behöver ishallen kompletteras för att locka fler grupper av användare, men att börja skära ner på ungdomars möjlighet till fritidsverksamhet för att få ett blygsamt tillskott till skolans budget är fel väg att gå.

        Detsamma gäller de ”tjänstebilar” du så föraktfullt viftar bort. Vilka är det som använder dessa? I de flesta kommuner handlar det om hemtjänst och fastighetsservice, gatukontor och parkförvaltningar. Det är också tunga utgiftsposter, visst är det så, men börjar vi skära i dem förlorar hela samhället på det.

        Kommunala byråkraters löner, visst kan det finnas lite pengar att hämta där, men knappast så det räcker till de generella femsiffriga löneförhöjningar för lärarkåren det talas om.

        Dessutom undrar jag hur övriga kommuninnevånare skulle reagera inför de förslag du lägger?

  5. Visst håller jag med om att lärare är värda mer i lön (Då vi lever i ett monetärt system). I min åsikt är läraren värd minst lika mycket i lön som en läkare, då jag anser att läraren räddar minst lika mycket liv om inte fler i längden.

    Likväl tror jag det finns en risk att ”fel” typ av akademiker hade sökts sig till yrket om lönen och statusen hade höjts avsevärt. Det är min uppfattning att det inte är helt ovanligt att de som söker sig till läkarutbildningar inte alltid baserar sitt beslut mot bakgrund av humanitära orsaker. Status och monetära orsaker ter sig vara en stark drivkraft för många.

    Dilemmat ligger i att idag kan nästan vem som helst komma in på lärarutbildningen, det krävs inte mycket i betyg. Vilket kan i sig själv bidra till att individer väljer att söka sig till tjänsten enbart för att få någon form av inkomst. Dock anser jag att det finns säkert många individer som inte har de bästa akademiska förutsättningarna, likväl kan det vissa sig att de är den bästa tänkbara läraren.

    Personligen anser jag att det är viktigare att arbeta med något som känns givande och bidrar till förändringar i samhället, än att eftertrakta mer pengar. Sedan har jag stor förståelse för de lärare som vill ha högre lön, då det symboliskt tyder på en större ”jämlikhet” ute på arbetsmarknaden. Visst vill man känna sig uppskattad och respekterad för det krävande arbete som en lärare idag måste utföra. Dock är det upp till var och en hur man väljer att tolka sitt eget värde. Om en individ har tillräckligt med tilltro till sin egen roll, och kan se de förändringar som hon/han de facto bidrar med, då blir kanske det monetära intresset mindre viktigt?

    • Vi bör vara mycket försiktiga med att börja lägga värderingar i lönefrågan – det tycks och känns en ruskig massa i skoldebatten redan som det är, och resultatet blir ett kacklande kaos som inte gör någon människa glad.

      Vad som är en tillräcklig inkomst beror i så hög grad på hur individens personliga liv ser ut – bostad, familjesituation, övriga familjemedlemmars inkomster, förmögenhet och så vidare – att det blir ett meningslöst argument i en debatt om generella lönenivåer. Låt oss lämna det därhän, ok?

  6. Jag håller med om att det är väldigt känsligt. Likväl är jag väldigt tydlig med att påpeka att det är mina värderingar och ingen annans.

    Sedan tycker jag att argumentet om att inte ”lägga värderingar” blir fruktlöst i sig själv, då det är min uppfattning att det inte är möjligt att ha någon debatt, diskussion eller diskurs utan att någon form av värdering genomsyrar dem.

    • ‘Att vara försiktig med’ och ‘att helt avhålla sig ifrån’ är två skilda saker. Och vitsen med att vara restriktiv med känslor och värderingar i en diskussion som denna är dels den att det används en ruskig massa skenrelevanta argument som t ex jämförelser med ingenjörers och läkares löner i relation till utbildningstid, dels att inlägget handlar om den rätt krassa finansieringsfrågan, inte om löneläget i sig.

      Om vi, för resonemangets skull, tänker oss en generell löneförhöjning för lärare med t ex 10 000 kronor i månaden, var ska dessa pengar tas ifrån? Vem betalar?

      • Är lite förvirrad och osäker om allt detta var riktat åt mig eller bara allmänt? 🙂

        Men jag håller med dig om att en löneökning för alla lärare på 10 000 låter inte realistiskt. Det hade ju krävts enorma besparingar från andra delar av kommunerna, vilket kanske skulle kunna tolkas som en indikation att andra yrken inte längre skulle ha samma status, då blir det en annan ojämlikhet? Ergo, någon annan måste alltid få det sämre för någon annan ska få det bättre. Just nu vet jag inte själv om jag ”make sense” 🙂

        • Ja. Det är ju så att allt man skriver på internet skriver man både till den man talar med och till de tysta läsare som kan befinna sig här nu eller om tio år, eller både och 😀

          Jodå, du ”make sense” och du har helt rätt. Status är relativt, dvs beror helt och hållet på i vilken position man förhåller sig till människor omkring. Om en stiger sjunker de omkring i förhållande till den stigande, även om de förblir i samma positioner i förhållande till varandra.

          10 000 på ett bräde är en rejäl, och sannolikt orealistisk, löneökning för en sån stor grupp som lärarna är, men summan förekommer i debatten (på fullt allvar) och är tillräckligt stor för att poängen skall bli tydlig.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s