Löne-agenda

Även jag lyssnar givetvis till debatten i Agenda mellan ordförande i LR, Metta Fjelkner och SKLs representant Ingela Gardner Sundström. Fjelkner förklarar pedagogiskt varför det faktiskt är så att lärarlönerna måste höjas, och att det faktiskt är så att högstadielärare och gymnasielärare haft usel löneutveckling, sämre än de flesta andra tjänstemän. Gardner Sundström himlar teatraliskt med ögonen och säger inte just något trots att hon använder en hel del ord. Fjelkner förklarar en gång till. Gardner Sundström himlar med ögonen igen och valsar ut i en vindlande svängom om att jo kanske och ja det är ju en tanke man kan tänka och så kan man ju säga men… och får en tillsägelse av programledaren när hon försöker byta ämne. Gardner Sundström himlar vidare medan Fjelkner berättar hur hon dagligdags möts av önskemål från medlemmar på att LR bör jobba för ett återförstatligande av skolan.

Och ungefär där börjar jag fundera. Dvs jag började redan igår när programmet gick på TV, och jag började en gång till ikväll när jag såg det igen – högstadiet och gymnasieskolan borde vara en statlig angelägenhet, inte några lokala kommunala historier. Det är det enda rimliga, och att döma av Gardner Sundströms insats kan det vara den enda möjligheten att faktiskt på lång sikt bedriva högkvalitativ utbildning på pre-universitetsnivå, över hela landet.

Max Entin såg också Agenda.

30 tankar om “Löne-agenda

    • Ja. Fjelkner förklarade gång efter gång att 10 000 gäller högstadielärare och gymnasielärare, men att alla grundskolelärare behöver mer i lön. Gardner Sundström himlade med ögonen och sa ungefär att nä, det vore fusk om inte aaaalla lärare får 10 000 men om alla får det så blir det så dyrt så det går inte alls så det kommer inte att bli så.

  1. Om det är önskan att återförstatliga, vad har statliga lärare i lön?

    Är Mats bättre betald än kollegorna i kommunen?

    Tvivlar.

    • Låt oss hålla diskussionen på en generell nivå och inte titta på enstaka personers löner. Fördelarna med statliga gymnasier vore flera – dels skulle faktiskt LR kunna förhandla inte bara löner utan också arbetstid, arbetsförhållanden, arbetsuppifter etc för sina medlemmar utifrån sina medlemmars arbetssituation och verklighet (Lf skulle ju på sitt håll få samma fördel); dels skulle vi få en tydligare gräns mellan vad som är obligatoriskt skolväsen och vad som faktiskt är frivilligt, trots att det i många kommuner används som arbetsmarknadsåtgärd istället för utbildningsinstans.

      • Ursäkta Morrica, skulle det hjälpa de dåliga ingångsvärdena till gymnasieskolorna?

        Problemet som jag ser det är alla ”mellanstadielärare” som kvackar i ämnen på ”högstadiet”.

        För hur du än ser på det hela fordras det ämneslärare i år 7-9 och gymnasieskolan. Och det saknas i 7-9.

        Sedan det här med löner. Det är inte ett spår bättre om det är staten eller kommunerna som är huvudmän. Vad alla möjligen önskar sig tillbaka till är en reglerad löneskala som fanns för 20 år sedan. Och den tiden är borta för alltid.

        • På lång sikt, ja, jag tror det skulle hjälpa att lyfta över skolan redan från sexan från den kommunala omsorgssektorn till den statliga utbildningssektorn. Det skulle ta ett tag innan man såg effekten, och en och annan lärare skulle förmodligen behöva reformera både sitt tänkande och sitt arbetssätt, ja (och en hel skock föräldrar skulle behöva tröstas när den akuta paniken över att deras små barn inte får stanna i ‘tryggheten’ bryter ut, men sånt går över. Ursäkta om jag låter raljant, men faktum är att många föräldrar reagerar så.)

          Lön hit och lön dit. Jo, sant, debatten jag skriver om handlade ju faktiskt om just löneläget, men i grund och botten är lönen bara pengar – var vi lägger fokuset i verksamheten är långt mycket viktigare. Det är precis som du säger, det fordras kvalificerade ämneslärare åtminstone från åk 7, gärna redan från åk 6 (men vart tolvåringarna hör hemma, det är en annan diskussion)

  2. Har ämneslärare längre utbildning än ändar kategorier av lärare? Eller varför ska just LRs medlemmar få 10.000 medan LFs ska få mindre?

    Missförstå mig rätt: jag missunnar inte ämneslärarna 10.000 mer i plånboken, men vi kan behöva se på hur vi principiellt bedömer olika lärare och vilket extra lyft dom bör ha. Om principen inte bli lika för alla.

    • Jag uttryckte mig nog illa – min poäng är att Fjelkner företräder gymnasielärare och högstadielärare, och att hennes uppdrag faktiskt är att föra talan för just gymnasielärare och högstadielärare. Detta förefaller SKL, om man ska döma efter den representant de valde att skicka till debatten, inte ha riktigt förstått.

      Det är en av anledningarna till att ett byte av huvudman vore fruktsamt – inte i första hand för lärarkåren lr lönenivån, jag tror inte det skulle göra ngn dramatisk omedelbar skillnad, men för synen på utbildning, och för elevernas skull. Deras utbildning behöver tas på allvar, inte avfärdas med himlande ögon.

      • Nej, du uttryckte dig inte illa. Jag tolkade det som att Fjelkner företräder LRs medlemmar, inga andra. Och det är den principen som blir skev. Det i sin tur beror ju på att det finns två fackförbund för lärare, när det borde vara ett. Och sedan blir diskussionen vilka som är lärare. Men det är en annan debatt. 😉

        • Varför blir det skevt? Vi har en så omfattande och komplex utbildningsorganisation här i landet, med så många olika grupper som utför så väldigt olika arbeten och ändå kan rymmas under det vida och obestämda paraplybegreppet ”lärare”, två olika fack som företräder olika grupper med vitt skilda arbetsuppgifter tycks mig mycket rimligt.

      • Men Fjelkner företräder ju idag även mig och många andra lärare som varken är ämneslärare eller högstadie- eller gymnasielärare. Menar du att om vi förstatligade högstadie- och gymnasieskolorna (med eller utan år 6) så skulle de lärare bara ha LR att välja på och alla andra lärare, som jobbar från förskola upp till år 5 (eller 6)endast kunna tillhöra Lärarförbundet?

        • Vilket fackförbund man väljer att tillhöra är upp till var och en, lämpligen väljer man det som man tycker företräder en bäst, det har jag ingen åsikt alls om. Det finns ju trots allt en väldig massa aspekter utöver lönen som också väger in när man väljer fackförbund, och lönen är ju kopplad till tjänst och arbetsplats här i landet, inte vilket fack man tillhör.

  3. SKL visar att de inte besinnar sitt ansvar som monopsist och att de behöver arbeta för att hålla upp läraryrkets status. Nu senast skulle de återigen diskutera arbetstiderna och drog sig inte för generella negativa påhopp om bristande elevfokus och ineffektiva arbetssätt. Det verkar helt omöjligt att få dem att inse att yrket behöver locka till sig duktiga lärarstudenter för att få tillräcklig ämneskompetens.

    Det finns en stark majoritet ämneslärare som rent ut sagt avskyr SKL och det borgar inte för ett bra framtida samarbete. Företag som har ett så starkt missnöje med ledningen brukar gå i konkurs för att det nödvändiga samarbetet havererar. Det är dags att byta ledning för skolan enbart av det skälet. Gör skolan ”kunskapskonkurs” blir det en oerhörda mängd elevkatastrofer.

    På lägre stadier är inte missnöjet så utbrett och löneutvecklingen har varit bättre så det kan vara lämpligt att bara förstatliga högstadiet och gymnasiet. Det kan nog finnas några principiella skiljelinjer som gör att kommunerna är bättre för de yngre eleverna.

    • Jan, vad menar du egentligen när du benämner SKL ”monopsist”? Och varför, menar du, skulle det ligga i deras intresse att upprätthålla läraryrkets status? Jag är ledsen, jag förstår verkligen inte hur du menar men skulle gärna vilja förstå vad det är du vill säga, skulle du vilja vara snäll och förklara bleve jag mycket glad?

      • En monopsist är ju en köpare som är ensam och därför kan sätta vilket pris den vill. Långsiktigt kan det däremot slå tillbaka. Ett exempel är ett sockerbruk som betalade så dåligt att jordbrukarna lade ner betodlingen. Sen fick förstås sockerbruket också lägga ner.

        Staten är ofta monopsist och kan betala lägre löner men de har insikten att ifall de betalar för dåligt så kommer det bli stora nyrekryteringsproblem till polis, militär….

        Huvudmannen för skolan måste ha den insikten och om SKL är deras representant så måste det ligga även i deras uppdrag.

        • Jag förstår fortfarande inte riktigt hur du ser på saken. Om du nu ser SKL som en monopsonist, vilka är säljarna, och var kommer friskolorna in i bilden?

  4. Nej Morrica – jag tycker inte det är tydligt att kravet enbart gäller ämneslärare. Fjelkner gör en glidning via mellanstadielärare till alla grundskolelärare – därmed öppnar hon dörren för Gardners Sundströms avfärdande.

    http://lumaol.wordpress.com/2011/05/02/10-000-kronor-men-till-vem/#comment-21813

    Jag ställde de här frågorna på min blogg men har inte fått svar:
    Zoran (eller LR) har svarat på twitter att kravet gäller alla lärare i grundskolan och gymnasiet. (Vi har haft svårt med kommunikationen förut, men jag kan inte tolka hans text på annat sätt)

    Jag är nyfiken på hur LR ser på de grundlärare som utbildar sig med inriktning mot förskoleklass och grundskolans tidigare år. Blir deras arbete 10 000:- mer värt för att barnen har fyllt sju år?

    Dessutom har vi problemet med alla lärare med dubbla åldersspår i examen. Hur ser LR på deras lönesättning? Idag jobbar många av dem i förskolan eftersom arbetsmarknaden ser bättre ut för fskl och behovet är större.

    Marknadskrafterna och lönesättning borde alltså tala för ett motsatt förslag – att uppmuntra folk att söka till en utbildning som leder till jobb!

    Ett tredje problem är att en del kommuner anställer gt-lärare som fskl. Organiserar LR dessa grupper? De har alltså examen men arbetar som obehöriga fskl.

    Jag menar att det är rimligt att förstå omfattningen av kravet innan vi tar ställning till rimligheten i det.

    • Bör man lönesättas efter utbildning, inte efter anställning? Är det inte så att en förskollärare lönesätts som en förskollärare, en lågstadielärare som en lågstadielärare och en rörmokare som en rörmokare, oavsett om rörmokaren har t ex examen i teologi?

      Jag har lyssnat på programavsnittet ett par gånger, och kan inte, hur jag än försöker, tolka det på annat sätt än att Fjelkner talar om att lönerna behöver höjas för lärare i gymnasielärare och grundskolelärare, och ger exemplet 10 000 för just gymnasie- och ämneslärare på högstadiet. Det förtydligas av programledaren, och är ju det enda rimliga i sammanhanget – Fjelkner är där för att tala för de grupper hon företräder, inte för t ex Lfs medlemmar.

  5. Pingback: Lärares lön | Christermagister

  6. Jag vill att man ska kunna diskutera arbetsvillkor och löner i förskolan utan att dra in något annat stadium, och gymnasiet utan att dra in något annat stadium. De här jämförelserna och varför får hon resonemangen är så himla trista.

    Utbildning ska löna sig och det gör utbildning inte i dag. I kvinnobranscher som skolan är utbildningspremien noll. Och ju mer man utbildar sig desto längre näsa får man. Högskollärare har ofta både dåliga arbetsvillkor och dåliga löner. Dem borde vi slåss för av solidaritetsskäl och av kvalitetsskäl. … Vore det inte trevligt med lärargrupper som slåss för andra grupper som omväxling.

    • Visst hade det varit skönt om vi kunnat komma dithän, där vi kan prata om en grupp utan att övriga känner sig ignorerade, och där vi kan prata om en grupp utan att kontrastera den mot andra.

  7. Jag upplever inte att LR fokuserar på ämnes och gymnasielärare. På Lärarutbildningen rekryterar de allt som rör sig och i den här debattartikeln tar LR ställning för tidig skolstart.

    Dessutom lutar de sig mot något som kallas ”riktiga lågstadielärare” – utbildade innan 1991?
    http://www.lr.se/lararnasriksforbund/opinionochdebatt/debattartiklar/arkiv/satsapaskolstartfransexarsalder.5.55a3cce312c2c08e594800013742.html

    P.S. Skriver Metta alltid i pluralis majestätis?

    • Mats, i inlägget skriver jag om den lilla debatten i Agenda, den mellan Fjelkner och SKL-människan, och utifrån den debatten funderar jag över om det inte månne vore en god idé att föra över gymnasiet och högstadiet till den statliga utbildningssektorn istället för att låta dem förkvävas i den kommunala omsorgssektorn, trots att den senare är en ypperlig plats för andra sorters verksamheter. Låt oss inte glida över i någon allmän debatt om LR och tappa bort ämnet.

      • Varför skulle man föra över högstadiet och gymnasiet i statligt huvumannaskap. Har statliga lärare bättre betalt idag än de kommunala? Tvivlar.

        Problemet som jag ser det är att det är mellanstadielärare som kvackar i högstadiet utan erforderlig kompetens. Kanske det blir bot på det med de nya kraven med skollag och ny lärarutbildning.

        • Hmmm, känns som jag svarat på detta en gång, men ok, vi tar en snabbrepris:

          Det handlar om vilket pris vem betalar för saker och ting, snarare än lön.

          Svenska ungdomars (och med detta menar jag ungdomar som är elever i svenska skolor, oavsett var dessa ungdomar och deras förfäder gjorde sin entré i denna värld) utbildningsnivå är en angelägenhet för oss alla, det handlar inte om att hålla dem sysselsatta eller omhändertagna (vi pratar ungdomar, inte små barn, här!) utan om att ge dem den utbildning de faktiskt har rätt till, och behöver i den här världen. Det finns alltför många kommuner som inte klarar detta, och det är ungdomarna, inte skattebetalarna, som betalar det helt orimligt höga priset för detta.

          Lönen blir efter vad som behöver betalas för att få kvalificerade lärare i alla skolor, från Korpilombolo till Kortedala, från Trelleborg till Treriksröset. Och lönen är fackets ansvar att förhandla om, med en motpart som vet vad de pratar om. Att hålla sig med högkvalificerade lärare i ett lands hela skolsystem kostar, men det är värt varenda krona.

        • Statlig huvudman betalar låga löner men då kommunerna och SKL fortsätter att driva ner ämneslärares löner och inte ens kan låta bli att försöka försämra arbetsvillkoren så menar jag att en statlig arbetsgivarpart bara måste inse att det är dags att vända lönetrenden.

          Ingen självklart bra lösning men nödvändig då SKL inte verkar kunna besinna sig.

        • Jag är inte helt säker på att arbetsgivare eller huvudmän skulle se saken riktigt på samma sätt som du beskriver den, Jan.

        • Nej den synen har garanterat inte SKL än men förhoppningsvis närmar sig staten mer insikt snabbare.

          Det behövs inte några 10000 kr men ämneslärares löneläge måste gå åt rätt håll om inte Titanic ska köra in i isberget.

          Den stora andelen kvackande mellanstadielärare är ytterligare en varningsklocka.

        • Det här har vi pratat om tidigare, Jan, men det var ett tag sedan så jag förstår att du har glömt det – alla lärare befinner sig inte i den ekonomiskt fördelaktiga situationen att de lättvindligt kan vifta undan 10 000 på det viset du gör.

  8. Pingback: Sluta diskutera lärares arbetstider | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s