Då och då talas det om att Björklund förespråkar och jobbar för att införa ett mer militäriskt ledarskap i skolorna. Och av en tillfällighet råkade jag snubbla över ett TED-talk där just militärt ledarskap beskrivs. Sharing is caring, så givetvis delar jag med mig:
.
Tyvärr finns ingen svensk textremsa till just detta föredrag, men han är tydlig och pratar rakt på sak, så jag hoppas de flesta hänger med hyggligt ändå.
Jag rekommenderar er att lyssna särskilt noga på hur han beskriver vikten av relationer, av att lita på varandra och ha förtroende för att den andres omdöme.
Ledare är inte bra för att de har rätt. Ledare är bra för att de är villiga att lära, och hyser förtroende. Det är inga lätta saker, och det är inte alltid rättvist. Du kan bli nedslagen, och det gör ont. Och det lämnar ärr. Men om du är en ledare, så kommer människorna du förlitat dig på att hjälpa dig upp. Och om du är en ledare så behöver människorna som förlitar sig på dig ha dig upprätt.
You're no different to me 
Diskussionen har ju redan spårat ur!
Det räcker nu.
torestad.blogspot.com
Förklara, Bertil, vad syftar du på?
Du kanske bara är ironisk. Jag fruktar att så inte är falklet. Att måla upp ett fult spöke till moståndare att sedan håna och ta avstånd ifrån är bara billigt.
Men skulle det vara roligt? Då skrattar jag hjärtligt med.
torestad.blogspot.com
Jag beklagar, Bertil, men jag förstår verkligen inte hur du menar. Skulle du vilja vara snäll och förklara?
1) jag tänkte du var ironisk
2) kom på att du kanske inte var det
3) förstod inte vad beskrivningen skulle i diskussionen att göra
4) begrep att man skulle tänka på Jan Björklund
5)försökte le
6)tänkte: menar h*n allvar
7( det gör h*n!
8) ah, h*n försöker skapa en jätteläbbig
motståndare att hata
9) vad lustigt!
10) vad dumt!
Jag beklagar innerligt att jag uttryckt mig så otydligt att du missuppfattade mig så kapitalt. Jag är varken ironisk eller ute efter att skapa någon motståndare att hata. Vad vore vunnet på det?
Utan att lyssnat på TED måste jag säga att UGL är en ytterst bra förklaringsmodell för ledarskap.
Allt för ofta ser vi bara bojarna på vattenytan (attityder). Sällan det svåra under vattenytan kedjan till ankaret. Kedjan = våra beteenden och ankaret = våra värderingar. Det är det som är svårt i ledarksapet. Att som ledare själv flytta på sina egna samtidigt som man ska få andra att röra sig.
Lyssna på det då, han är värd en investering på de tjugo minuter hans tal tar.
Många kloka tankar! Väl investerade minuter. Han beskriver det moderna ledarskapets kärna – det bygger på relationer och förtroende. En del erfarenheter kan vi överföra andra skapar vi tillsammans.
Verkligen vackert.
P.S. Tror du att Jan Björklund är skolad i den här andan? Jag citerar Tim Ekberg: ”Ingen styr Jan”
Allt han säger och hans sätt att styra sin stab tyder på det. Alla kränkta och sårade tolkningar av vad han säger ger en annan bild.
Egentligen tror jag att alltför många ledarskapstankar har fått leta sig in i debatten om lärare-elev-relation. Ledarskapsbranschen är ju lönande för vissa individer med ofta knappast färdigsmälta idéer. Har man framgångsrikt lett ett forbolltslag, så håller man i nästa ögonblick kurser i ledarskap.
Jag tror vi i stället skulle skapa en särskild nisch;
samvaroskap(?), där lärare i nära samspel med eleverna
hyllar och tar del av befintlig kunskap. Där kan läraren stå i katedern såväl som entusiasmera grupper av i elever. Men lärarnas sociala kompetens och deras kunskapsdjup blir vägledande kriterier för hur väl de bedöms som lärare – och avlönas.
torestad.blogspot.com
Jag läser omtentor och försöker förstå hur studenterna tänker om begreppet RELATIONSKOMPETENS utifrån Juul Jensen bok. Det finns många olika tolkningar av det som danskarna beskriver som positivt assymetriska relationer.
Det kan vara ett sätt att drapera en auktoritär relation i modern dräkt?
Ett vanligt problem med tentor som den du beskriver ovan är ju att läraren inte bara ber studenterna beskriva hur författaren tänker, utan också ber dem ta till sig dessa tankar som sina. Problem uppstår ofta när någon student ställer sig kritiskt till hyllad författares tankegångar.
Det som prövas i det läget är kanske inte bara om studenten läst och förstått boken, utan också lärarens grad av förtroende för studentens förmåga att reflektera? En mångbottnad situation.
Ja, om du skriver att Boyes dikt ”Visst gör det ont….” uttrycker livsglädje ligger du nog lite risigt till!
torestad.blogspot.com
Jag är ledsen, Bertil, än en gång måste jag be dig förtydliga. Vad svarar du på, och vad menar du?
Begriper du inte nu så får det vara.
Givetvis, välkommen tillbaka när andan faller på