B-skola

..

.

.

Det är inte friskolorna. Det är inte bristen på datorer. Det är inte bostadsområdena.

Och det är inte eleverna.

Jag säger det igen, lyssna på mig:

Det är inte eleverna.

15 tankar om “B-skola

  1. Du har rätt. Det handlar absolut inte om eleverna. Det handlar om oss.

    Jag har träffat några ”Escalante” i de områden jag arbetat i. De måste vara det man kallar eldsjälar, som har höga förväntningar på eleverna samtidigt som de ger, ger och ger av sig själva och sin tid, empati och energi. Människor med en positiv grundsyn som förmedlar att människor kkarar allt bara man tror på dem och ger dem rätta verktyg.

    Frågan, dock, är om detta är något våra lärarutbildningar kan lära ut eller om det handlar om personlighet? Vad tror du?

    • Jag tror det går att lära ut, till stor del. Det handlar om ett förhållningssätt, det handlar om etik, det handlar om perspektiv, och om fokus. Och det handlar väldigt mycket om att axla sitt ansvar.

      Men det kräver en synvända, hos lärare, rektorer och övrig skolpersonal.

  2. Men har någon på allvar skuldbelagt eleverna!?
    Lika lite som en patient ses som medskyldig till en misslyckad operation, lika lite ska eleverna få stå med någon skam och skuld.
    Att lära ut positiv grundsyn (optimism) innebär ofta en grundläggande personlighetsförändring och går nog bara inte.

    torestad.blogspot.com

    • Det är skillnad på förhållningssätt och grundsyn, Bertil, precis som det är skillnad på att lägga ansvar på och att lägga skuld.

      Men ja, eleverna skuldbeläggs på allvar. Givetvis inte enskilda elever, men se på retoriken i debatten:

      Man formulerar sig som om eleverna hade ansvar för ghettoskolornas utarmning, som om det faktum att de placerats i en annan skola av sina föräldrar vore orsaken till eländet. Man talar med domedagsstämma om utebliven kamrateffekt, och lägger skulden för det oinspirerande arbetsklimatet på de kvarvarande eleverna.

      Elever läser också tidningar, de läser till och med en och annan blogg! Till och med de svaga eländiga själar som lämnats kvar i de sönderfallande ghettoskolorna läser tidningar, och ser hur såväl politiker som skolpersonal, lärare och rektorer förklarar sig oskyldiga. Detta påverkar dem!

  3. Jag har aldrig sett ett seriöst skuldbeläggande av eleverna. Du blandar inte ihop disciplinproblem och skuld?
    Skulle andras oskuld göra att eleverna själva tycker att de bör känna skuld. Näranog okänd psykologisk princip!

    torestad.blogspot.com

    • Nej, Bertil, jag blandar inte ihop disciplinproblem och skuld.

      Jag pratar om skoldebatten. Jag pratar om hur man uttrycker sig i media, på bloggar, i sociala media, när man pratar om den svenska skolan. Man säger till exempel ”eftersom de duktiga och ambitiösa eleverna gick till en annan skola, en friskola, så är den här kommunala skolan nu en dålig skola. Det beror på att eleverna valde bort den här skolan. De elever som är kvar är de som inte är duktiga och ambitiösa” Man säger alltså att skälen till att den kommunala skolan är en dålig skola är dels att de duktiga och ambitiösa eleverna inte gör sin plikt och stannar kvar och är duktiga och ambitiösa, dels att de eleverna som är kvar är motsatsen till ambitiösa och duktiga.

      Man lägger skulden för skolraset på de elever som bytt till en annan skola, och på de elever som är kvar.

      Jag beklagar innerligt att jag uttrycker mig så illa att det blir svårt för dig att förstå vad jag menar, jag ska sträva efter att uttrycka mig tydligare i fortsättningen.

  4. Jag har inte märkt något direkt skuldbeläggande av eleverna. Dock är det väldigt mycket indirekt skuldbeläggande. Det var inte så länge sedan jag gick i skolan (hoppsan det är 5 år sen jag va i högstadiet), men vad jag märkt är att det görs och gjordes väldigt mycket förändringar för att förbättra situationen för eleverna. Det handlade om schemaändringar, bättre fasciliteter, nyare böcker och ombyggnader av klasser. Men aldrig rördes lärarna. Förrän för 1½ år sen då min hemkommun fick för sig att sparka en del lärare (tror det hade med Krisen att göra). Problemet var att de ville sparka de yngre och nyare lärarna. De som eleverna kunde relatera till, de som var gamla nog att få respekt men unga nog för att de skulle kunna relatera till dem. Istället behöll dem de äldre lärarna som hade arbetat fler år. Visst, years of service borde räknas. Men samtidigt är det eleverna som ska dras med lärarna. Det är eleverna som behöver lärarna. Det borde vara de som fått välja. Det är det inte bara jag som tycker. Eleverna på högstadieskolan gick till kommunhuset och demonstrerade för att få behålla sina favoritlärare.
    Det är inte elevernas fel att de är unga. Det är skolsystemets och regeringens fel att det är föråldrat och inte passar i dagens samhälle. Barnen vill alltid ha roligt. En lärare som inte kan undervisa och göra det på ett underhållande men lärorikt sätt tappar barnens förtroende och uppmärksamhet. Så enkelt är det. Men att skuldbelägga lärarna skulle innebära en ombyggnad av lärarutbildningar och skolpersonal över hela landet… Jag antar att det återigen är plånboken som klämmer.

    • Även äldre lärare kan hålla sig uppdaterade med det som händer i samhället, med forskning och utveckling både inom pedagogik, lärande och sina ämnesområden.

      Du formulerar det så väl. Det är inte elevernas fel att de är unga, det är systemet som är föråldrat och behöver uppdateras till att vara kompatibelt med dagens samhälle.

      Och det är inte elevernas ansvar, det är lärarnas. Rektorernas. Huvudmännens. Politikernas. Alla har sin del av ansvaret, och alla måste axla sin del, annars blir det bara luftslott av hela alltihop.

      • Min favoritlärare i högstadiet var min SO-lärare. Han var över 60 men alla i klassen hade extrem respekt för honom. Inte för att han var särskilt respektfull, men så fort han kom in i klassrummet var alla tysta och lyssnade. Han var en sådan som kunde göra det medryckande att t o m dra ner kartan 🙂
        Min NO-lärare å andra sidan hade ingen respekt för. Hon var en liten, liten kvinna på ca 50. Med extremt magnifying glasögon. När vi inte var tysta skrek hon åt oss, vilket hade direkt motsatt effekt.
        En sak som många lärare verkar glömma när de kommer upp i högstadiet/gymnasiet är att barnen tror sig vara så vuxna. De tror sig ha blivit världsvana och att de vet en massa. Det gör dem förbannade när de vuxna behandlar dem som småbarn. De tycker om när de vuxna pratar med dem på jämställd nivå (som min SO-lärare gjorde under diskussioner, och som många yngre lärare gör). Men samtidigt får de vuxna inte glömma att de faktiskt fortfarande är barn och det lättaste sättet för barn att lära sig är att leka in det. Jag lärde mig en massa engelska och franska genom att sjunga barnvisor på de språken och mattegåtorna var roligare än matteboken. Höjdpunkterna på NO-lektionerna var när vi själva fick experimentera. Det är ett vanskligt vågspel det där, men något som alla lärare, både yngre och äldre, borde komma ihåg.

        • @Elin Det du tar upp här är nyckeln till mycket, tonåringar är inte barn, även om de inte är vuxna, och bör bemötas med samma respekt som man bemöter vuxna, inte fostras som vore de små barn.

    • Du nämnde något som nästan aldrig tagits upp i debatten om lärarkompetens; humor. Nu vet jag inte om det är humor du direkt menar men förmågan att presentera ett ämne på ett medryckande sätt, att behålla elevernas intresse, det är en gåva som man inte får på lärarutbildningarna.

      Det är bra att du är med i debatten, Elin! Åsikter från de unga behövs verkligen!

      torestad.blogspot.com

      • @Bertil Alla kan inte lära sig bli gudabenådade presentatörer och estradörer, men att lära sig lägga upp en lektion och presentera ämnet på ett engagerat och medryckande sätt är ett hantverk, och går att lära.

        Om man är villig att lägga ner den möda som krävs.

  5. Pingback: Mer skoldebatt « Rektorns blogg

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s