För lite stress i svenska skolor!

I en diskussion på bloggen Tysta Tankar presenterar en kommentatör den revolutionerande tanken att svenska elever behöver stressas mer för att öka sin framtida anställningsbarhet. Ursprunget till kommentaren är en diskussion kring listan ”7 obvious things in education that are ignored”, ungefär ”7 självklarheter inom utbildning som ignoreras” (jag tror dubbelmeningen är avsiktlig), där det i punkt ett hävdas att barn lär sig sämre när de är stressade.

Jag måste säga att jag personligen har svårt att se hur tanken om att svenska skolelever behöver stressas mer för att bli framgångsrika skulle kunna bli en prioriterad fråga, i synnerhet som vetenskapliga undersökningar tycks indikera motsatsen.

Det adrenalintillskott vi får vid stress fyller definitivt sin funktion om vi t ex möter en sabeltandad tiger som verkar vara ur humör, men i stora doser under lång tid får det oss lätt att agera en aning irrationellt, påverkar våra sociala relationer, våra prioriteringar och vår hälsa. Att utsätta elever för detta för att eventuellt öka deras anställningsbarhet på en framtida arbetsmarknad som vi strängt taget inte har en aning om hur den faktiskt kommer att se ut känns inte helt genomtänkt.

Hur ser ni på saken?

.

24 tankar om “För lite stress i svenska skolor!

  1. Läroplanen betonar ”trygg rolig och lärorik”. Det verkar förhastat att överge den positionen.

    Samtidigt är det väl svårt att inte se problem i alltför mycket trygghet. Utmaningar är en del av livet.

    • Utmaningar är en sak. Stress en annan. För mycket trygghet kan vara stressframkallande, för låg nivå på undervisningen lika stressframkallande som för hög. Den sortens stress sökanden som efterfrågas i dagens jobbannonser förväntas ha högtoleransnivå mot har jag väldigt svårt att se skulle påverka lärandet och kunskapsutvecklingen positivt.

  2. Nej, stress ä r en annan sak. Stress är en mycket ospecifik reaktion på en mängd ting; glädje, sorg, hot,
    uppmuntran, dvs. en höjning av kroppens och hjärnans aktivitetspotential. Stress existerar således på en löpande skala från helt ostressad (apatisk) till oerhört stressad (fara för döden). Både hypo- och hyperhabituering är stressande (dvs. att man för lätt anpassar sig till miljöns låga stimulans resp.har svårt att vänja kropp och själ vid nya påfrestningar).
    Jag tycker knappt att man har anledning att tala om stress i svenska skolor. Vid undersökningar jag gjort i skolor i olika länder i Europa var Sverige det land där mycket få skolbarn kände att skolan på minsta sätt var skrämmande. Annat var det t.ex. i Ungern.

    • Jaha? Menar du att vi bör arbeta på ett sånt sätt att vi närmar oss stressnivån i ungerska skolor under den period du gjorde den undersökning du pratar om här?

  3. Nej, i Ungern upplevdes ju skolan som skrämmande. Det gör inte den svenska skolan och ska inte heller göra. Vi måste vara försiktiga med orden. Ordet stress får inte användas för varje anspänning.

    • Jag vet inte när de undersökningar du refererar till gjordes, men stämningsläget i svenska skolor har förändrats under de senaste 7-8 åren. Fler eleverna är mer stressade, trasigare och mindre självgående, uppvisar mindre självförtroende och drar sig undan kontakten med lärarna. Jag hör detta från alla delar av landet, och så frekvent att det börjar likna ett mönster mer än tillfälligheter.

  4. Jag skulle helst se att man använde gamla hederliga ord som nervös, spänd, rädd, arg etc. i stället för det allt inkluderande begreppet stress.
    Nutiden har alltid haft svårt att uttala sig om sig själv.

    • Men nu var det ju just begreppet ”stress” som lanserades som receptet för att öka ungas anställbarhet. Och jag tror faktiskt inte skribenten avsåg vare sig nervositet, spänning, rädsla, ilska eller aggresion, utan just samlingsbegreppet stress – den där känslan när man börjar glömma saker, får svårt att sova, tappar koncentrationen och humöret, känslorna svajar upp och ner och man går i en konstant rädsla för att ha glömt något viktigt, springer och springer och ändå inte hinner ikapp, alltid ligger ett steg efter medan bördan blir tyngre och tyngre och man knappt vet ut eller in till slut.

    • Nej, men jag vill gärna lyfta fram att det finns människor som faktiskt säger sig vara lärare i svenska skolor som förespråkar en sådan hållning. Med argumentet att härda eleverna och därmed öka deras anställningsbarhet.

  5. Tänk, det tror inte jag. Jag tror att det är ett missförstånd från din sida att tro att finns lärare som vill STRESSA sina elever. Missförståndet beror på den alltför breda och missvisande användningen av ordet stress.

    • Låt oss hoppas att du har rätt, att det är jag som missförstått och att detta förslag om att utsätta eleverna för stress för att härda dem och öka deras anställningsbarhet inte alls hänger ihop med tankegångar om det önskvärda med lydiga medborgare och socialt arv som avgörande urvalsfaktor till högre studier etc.

      Missförståndet beror säkert på den alltför breda och missvisande användningen av ordet stress, vem vet, kanske hade det rent av sin grund i det här med att artikeln som diskuterades inte var skriven på svenska, redan där finns utrymme för missförstånd.

    • Låt oss hoppas det. Att utsätta skolelever för simulerade stressituationer för att öka deras anställningsbarhet istället för att fokusera på kunskapsuppdraget vore en olycklig utveckling, inte bra varken för skola eller samhälle.

    • Tanken att den som har en utbildning och akademiska kunskaper skulle rankas högre på arbetsmarknaden än den som inte har det, är den självklart accepterad i det svenska samhället numera upplever du?

    • Tja, de måste ju få företagare att uppleva att rekryteringsföretagets omdöme är överlägset företagarens, annars får de inte många uppdrag.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s