Höstdagjämning

idag. Från och med nu är dagarna kortare än nätterna. Skriver jag att det gläder mig lär jag få höra att jag är pessimist, negativ och allt vad det är igen.

(men gläds gör jag icke desto mindre, även om jag inte säger det högt här på bloggen)

.

8 tankar om “Höstdagjämning

    • Parentes betyder viskar, föreslog en ung man i ett klassrum strax norr om Dalälven en gång i tidernas morgon, och det man viskar fram säger man inte högt. Och natten är ju så vacker, hur kan man låta bli att tycka om den?

    • Hösten är ljuvlig, belöningen efter sommarens klibbigt närgångna värme och flåshurtigt tjatiga attityd. Som friden när de där påfrestande gästerna vi alla råkar ut för någon gång äntligen rest hem.

  1. Jag gillar natten. Måne, stjärnor, nattoväder, mörker. Att treva sig fram längs en stig i skogen när det är så mörkt att man måste använda händerna för att hållas på den, det gillar jag skarpt. Men kyla, snö och vinter – nej tack.

    • Jag gläds åt att fler än jag tycker om natten – jag tycker om tystnaden, telefoner slutar ringa, volymen dras ner på TV-apparater och datorer, man pratar tystare och långsammare, samtalen blir mer eftertänksamma. Jag tycker om att se hur människor går till vila, hur ljuset släcks och bara enstaka fönster förblir upplysta, klara som stjärnor i natten. Jag tycker om att se världen i siluetter, alla färger slätas ut och inte ens den mest skrytsamma villaträdgård blir mer än vaga former och skuggors spel. Natten tillåter det dagen skrämmer bort.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s