Jag busspendlar till och från jobbet var dag. Det har sina sidor, att endast ståplats finns tillgänglig tillhör reglerna snarare än undantagen, att bussarna är försenade likaså. I synnerhet gäller det bussen från jobbet, den är konsekvent sen, allt mellan fem minuter och en halvtimme. I gengäld, det ska sägas, så finns i princip alltid sittplats.
Vid ett minnesvärt tillfälle frågade en ung kvinna, mycket vänligt, busschauffören hur det kunde komma sig att det är på detta vis? Busschauffören hade kanske fått femton frågor redan under den turen, ty han blev rasande på den unga kvinnan och förklarade för henne att
Det är alla jävlar som ska åka med! Det tar sån tid för folk att komma på och av att det är omöjligt att hålla tiden!
Fram till den dagen hade jag, lite naivt, trott att stora antal passagerare var något eftersträvansvärt, något att glädjas åt, men chaufförens reaktion (i ärlighetens namn är han inte den ende som antytt något liknande, bara den ende som jag sett ryta det i ansiktet på en av dessa irriterande bussåkare) fick mig att inse mitt misstag. Ett litet antal passagerare är nog gott och väl, men när det börjar bli stora mängder pendlare som envisas med att kliva av och på på helt olika ställen, då är vi mer till besvär och borde verkligen inte klaga över de förseningar vi själva orsakar. Att vi varje månad betalar stora summor för att få åka med är inget argument.
DN berättar nu att detsamma gäller på tågen. Antalet passagerare överstiger vad man planerat för, och resultatet blir förseningar och elände. Men när det gäller tågen väljer man ett annat sätt att närma sig problemet:
Efter den första av de två senaste tågkaosvintrarna fick dåvarande landshövdingen Per Unckel i uppdrag att utreda orsakerna och föreslå lösningar. Hans utredning listar åtgärdersom berör alla tre områdena ovan.
Unckel konstaterade att grundproblemet – att järnvägskapaciteten i Sverige blivit för liten för resenärernas behov – i princip måste byggas bort. Men detta tar många år. Innan detta gjorts föreslår utredningen bland annat:
Förstärkta insatser för underhåll.
Bättre väderprognoser för tågtrafiken
Planer för hur trafiken snabbt ska kunna dras ner och vilken trafik som ska prioriteras när yttre påfrestningar ökar.
Bättre samordning mellan alla aktörer på och kring järnvägstrafiken. Det gäller kommunikation, beredskapsplaner och krisövningar.Behovet av samordning har uppstått efter avregleringen av järnvägstrafiken. Numera är en lång rad företag och myndigheter inblandade i verksamheten, och Unckel är inte ensam om att tycka att det har skapat onödiga problem och förvärrat tågkaoset.
Att du kan köpa biljett i en lucka och hålla dig varm när du väntar på tåget är företaget Jernhusens ansvar. Att spåren är i gott skick är Trafikverkets ansvar. Och att du kommer fram i tid är de mer än tio tågoperatörernas ansvar. För godstrafik finns ännu fler operatörer i landet.
”Det går inte att säga att organisationen ser bra ut som den är. Alla är missnöjda”, sade SJ:s dåvarande styrelseordförande Ulf Adelsohn i en intervju i fjol.
Man har alltså kommit fram till inte bara att något behöver göras, utan en bra bit på väg mot vad som behöver göras har man också kommit. Dåså, då är det bara att sätta igång. Ty antalet passagerare lär inte minska.
Vi vill resa. Vi har ett samhälle uppbyggt kring att vi reser, fram och tillbaka till jobbet, skolan, utbildningen, vi reser på semester, på konferenser, på möten, till teatrar och konserter. Vi lever långt ifrån vänner och släktingar och reser för att träffas. Och tåget är det mest långsiktigt hållbara alternativet som står oss till buds idag.
Det är klart att det kostar att rusta järnvägar och vagnar, att investera i nytt och dra nya spår så att det finns utrymme för såväl godstransport som passagerare. Men det är inte direkt gratis att hålla vägnätet i stånd heller, att bygga ut och bygga om och bygga nytt för att hantera allt fler bilar kostar enorma summor. Kan vi få ner de kostnaderna genom att satsa på ett effektivt och väl utbyggt järnvägsnät med stor kapacitet, täta turer och bekväma, välkoordinerade resor vinner vi mycket i det långa loppet.
För resa, det tror jag vi kommer fortsätta med. Vad tror ni?
You're no different to me 
Vänta nu ett ögonblick… Jag tolkar detta som att de ska avveckla tågtrafiken helt och hållet för att få tid att bygga ut utan att där är en massa tåg på rälsen? Är inte det lite korkat? Hur lång tid tar det att bygga ut järnvägsnätet i Sverige? Vi är fjärde största land i Europa till ytan, det kommer ta år. Folk kommer protestera, sen kommer de att finna sig och när tågnätet väl är utbyggt och färdigt så kommer folk ha vant sig vid att inte åka tåg och då är all utbyggnad förgäves. Då kommer järnvägsnissarna klaga på att folk åker för lite och då behövs dyra reklamkampanjer för att få igång folk till resandet igen. Dessutom, tar de bort tågen så kommer allt tågåkande folk att börja ta till bilen, vilket kommer bidra till att de måste bygga ut vägnätet samtidigt som järnvägen. Det här förslaget verkar inte riktigt genomtänkt om jag nu tolkat det rätt…
Det behöver göras saker för järnvägen i Sverige, för let’s face it, det ska inte ta 12 timmar att åka från Malmö till Umeå när det bara tar ca 4 timmar att åka till Stockholm (vilket också är helt uppåt väggarna). Alla de här järnvägsföretagen behöver åka till ett land med en strukturerad och fungerande tågtrafik, typ Japan, Frankrike eller Tyskland, och lära sig vad tusan de kan göra för att bli bra.
Jo, det hade varit ett ogenomtänkt förslag, det håller jag med dig om. Lyckligtvis är det inte så man tänkt, utan man har grubblat över hur man ska kunna få tågen att gå bättre och snabbare och pålitligare över hela landet, även i södra Sverige samtidigt som man renoverar och bygger ut järnvägsnätet. Man försöker helt enkelt komma på ett sätt att öka kapaciteten, dvs göra det möjligt för fler människor att åka tåg till fler platser på fler tider, redan innan utbyggnaderna är gjorda eller ens påbörjade. Ett sätt att göra det bästa av situationen, helt enkelt, för att ännu fler ska vilja åka tåg.
Till skillnad från Skånetrafiken som mest verkar tycka att ökat passagerarantal är besvärligt, tycker SJ och övriga tågbolag att det är bra. Flaskhalsen verkar vara Trafikverket, de som har ansvaret för själva järnvägarna, rälsen och ledningarna och växlarna och sånt (dvs det som krånglar mest) som tycks ha en Skånetrafikinställning till sitt uppdrag och helst verkar vilja slippa göra sin bit alls.