Mer om is

Jag vet, jag har pratat om is förut, och jag kommer göra det igen. De snörika, kalla vintrar vi haft här i södra Sverige de senare åren kan förleda en till att tro att det här med att polarisen smälter är rent nys.

Så är inte fallet. Tvärtom.

Isarna smälter, och det går fortare än man någonsin trodde.

Det är lätt att tänka sig att is bara är fruset vatten, och att det största problemet med att den smälter är att vi här nere i södern riskerar att översvämmas av det förorenade havsvattnet med de konsekvenser det medför för odlingsmark och mänskliga levnadsmiljöer. Sommarstugor glider iväg, vackra stränder sköljs ut i havet, alger blommar så att vi knappt kan bada och annat elände. Men så är det naturligtvis inte.

Polarisen är habitat för hela ekosystem, fullkomligt unika för respektive område. När isen smälter krymper dessa oersätterliga habitat ihop och vi riskerar att vakna upp en dag och de är helt borta. Vi kan, eller kommer inom en överskådlig framtid att kunna, göra fantastiska saker. Bygga samhällen där vi kommer att kunna leva bekvämt och hållbart även när isarna är borta och havsnivån stiger. Skapa transportsystem som knappt kräver någon tillförsel av energi för såväl människor som varor. Vi kan rena vatten. Vi kan konstbevattna, vi kan utvinna energi ur solen, ur vinden, ur vattnets rörelse. Vi kan odla upp öknar, vi kan bevara regnskogar och djungler, och vi kan resa ut i rymden.

Men vi kan inte återfrysa den is som smälter. När den är borta är den borta.

Fotografen Paul Nicklen dokumenterar det ekosystem som försvinner när isen försvinner. Han fångar det magiska, unika ljuset, det hisnande vackra landskapet och framförallt dokumenterar han de varelser som lever där.

.

.

4 tankar om “Mer om is

  1. Härligt att se att vi delar samma tro på människans förmåga att anpassa sig och förbättra sin omgivning. Tråkigt att hon använder samma förmåga att förgöra med. Var det Da Vinci som sa att människan kan skapa de mest otroliga saker i hennes egna fantasi, skulpturer, byggnader, städer, ja hela civilisationer. Parallellt kan vi förstöra det vi skapade med enbart en ny tanke. Ungefär något sådant tror jag att han sa 🙂

  2. Människans förmåga att anpassa sig och förbättra sin omgivning, ja. Men också människans förmåga att demolera till och med förutsättningarna för sin egen existens. Jag känner mig rätt pessimistisk på den här fronten.

    • Jag känner djup sorg inför det som händer med och kring de smältande polerna, och innerlig frustration över oviljan att göra vad som göras kan redan nu – fläska på med medel (och eventuellt ny styrelse med lite ryggrad och geist i) till Trafikverket så vi får moderna, högfungerande, vittomfattande järnvägsnät här i landet vore en början, t ex. Folk vill ju uppenbarligen åka tåg, trots att det fungerar så illa som det gör, tänk då vilken skillnad det skulle göra om det faktiskt fungerade!

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s