Förskolan betydelsefull för skolresultat

Barn från sämre förhållanden som har gått på dagis har markant högre poäng på kunskapstester och klarar sig bättre i skolan. Goda och allmänt tillgängliga förskolor tycks alltså vara ett av de allra bästa sättet att ge alla rimliga livschanser.
Kanske är vi lite för vana i Sverige vid våra dagis för att vara medvetna om vilken fantastisk institution den allmänna förskolan är.

Isobel Hadley-Kamptz skriver i Expressen om vad hon finner när hon ”korsläser välfärdsforskarikonen Gösta Esping-Andersen och den konservative amerikanske skribenten David Brooks”. Det som gör störst skillnad för barnen är inte främst de direkt skolförberedande aspekterna som lyfts i debatten på senare tid, utan de kulturella och sociokulturella aspekterna som väl närmast går in under begreppt omsorg (Finns begreppet ”barnomsorg” kvar i terminologin, eller är det lika formellt anakronistiskt som ”dagis”?):

Bortom ekonomi ger föräldrar olika saker till sina barn. Vissa föräldrar läser mycket för barnen, stimulerar dem språkligt, intellektuellt. Andra har inte tid eller ork eller ens intresse till det. Tyvärr räcker det inte med aldrig så fantastiska skolor för att motverka den ojämlikheten.
Vid skolstart har barn till föräldrar med det man kallar kulturellt kapital redan sex eller sju års försprång medan andra barn ligger hjälplöst efter. Mönstren i hjärnan är redan satta. Ekonomiskt stöd till fattiga familjer hjälper inte heller så värst.

Betydelsen av väl fungerande, stimulerande och utvecklande förskolor tycks dramatisk, och för ett samhälle som på allvar vill satsa på att bli ett kunskapsamhälle finns allt att vinna på en rejäl och stabil satsning på barnomsorg (jag är i många aspekter en anakronism, så jag använder uttrycket vare sig det är skrotat eller inte) och förskola. Inte för att alla barn måste sträva efter en akademisk karriär, men för att alla barn ska ha möjligheten om de så önskar. Oavsett vilket sociokulturellt sammanhang och vilken kommun de föds in i.

Det vinner vi alla på, som individer, som samhället och som värld. Är inte det en investering värd att göra?

Uppdaterar: Mats och Ordklyverier funderar också kring betydelsen av de kunskaper man får med sig från förskolan.

8 tankar om “Förskolan betydelsefull för skolresultat

  1. Bra att du lyfter den här artikeln! 🙂 Det är klart att tiden före skolstarten har betydelse för skolresultatet.

    Tänk på dom barn som kommer som flyktingar och inte kan någon svenska. Dom ligger efter redan i starten med det antal år dom är när dom kommer. Det handlar om tusentals ord dom måste lära sig för att förstå undervisningen. Och beroende på sociala förhållanden gäller det även rena infödingars barn.

    Sedan kan man sedan mitten på 90-talet undra vad vi verkligen levererar till skolan. Mycket av den forskning som pekar på fördelar gjordes nog på 80-talet, men går fortfarande som sanningar.

    Ser man till barnen från hem som inte kan stötta så bra, så kommer de att halka efter när barngrupperna är så stora som de är idag. De får inte det utrymmet. Tyvärr. Så antagligen brister det i hela kedjan idag, från dagis till skola. Och vad kan vi göra åt det?

    • Vad kan vi göra åt det?

      Granska hur det faktiskt ser ut idag, göra undersökningar som visar på förhållanden i förskolan i dag. Prata om det, påtala de långsiktiga konsekvenserna av en väl fungerande förskola och en mindre väl fungerande förskola. Beforska situationen, och beskriva den i rapport efter rapport. Bjuda in media, och förse dem med faktablad kring hur viktig förskolan är (t ex med lämpliga citat från prominenta, namngivna forskare) redan i dörren och sen visa dem hur verkligheten ser ut. Lobba hos högskolor och universitet så att de också beforskar de aspekter som behöver framhållas. Ta del av internationell forskning och lyfta den.

      Den största otjänst vi kan göra barnen är att tiga om saken.

      • Skolans resultat kan vi mäta på ett annat sätt. Men det vore intressant med en diskussion om den sjunkande kvalitén på de barn vi levererar till skolan. Var nu ”fakta” skulle komma ifrån.

        Men visst kan man önska att de som sitter på forskartjänster skulle ägna sig åt frågan.

        • Förlåt om jag är petig, men det är inget fel på kvalitén på barnen. Det kan finnas brister i hur de förberetts för skolverkligheten, det kan finnas brister i de förkunskaper och förmågor de har, men barnen är det inget fel på.

        • Som du vet så uttrycker man sig lite klumpigt ibland. Det är kanske inte ”fel” på barnen i sig, men om dom inte har fått rätt förberedelser så är ”materialet” (barnen alltså) som skolan har att ”arbeta” med inte klara att klara av skolan på ett bra sätt. Det här var väl också klumpigt uttryckt, men du kanske förstår vad jag menar, typ i alla fall.

        • Jag tror det, men jag är inte säker på att alla de horder *ödmjuk hostning* av människor som kan komma att läsa detta förstår det. Får jag erbjuda en annan angreppsvinkel på det jag tror du avser att säga?

          Om förskolan inte gjort det förskolan bör göra (eller om barnet inte alls gått på förskola) står barnet sämre rustat inför skolstarten, och inför skolan. Detta ställer större krav på skolan än om barnen kommer väl rustade från väl fungerande förskola.

          Förstår jag dig rätt?

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s