Tidens hjul

Att jag föredrar pocketböcker framför inbundna böcker har ni antagligen hört till leda nu. Jag föredrar dem av många orsaker. De väger mindre, är smidigare att hantera och transportera, belastar, om jag förstått saken rätt, miljön mindre att trycka och kostar, inte minst, mig mindre i inköp än de tunga, klumpiga inbundna. Det senare är dels en fördel för att jag helt enkelt kan köpa fler om de kostar mindre, dels för att jag tycker om att markera favoritavsnitt genom att vika hörn, stryka under extra tilltalande formuleringar och ibland skriva kommentarer till händelser eller scener i de böcker jag läser.

Detta är också den främsta orsaken till att jag föredrar att köpa böcker framför att låna dem på biblioteket, trots att jag älskar bibliotek passionerat och inte på något vis kan föreställa mig ett samhälle utan bibliotek.

Just nu har jag the Algebraist av Iain M. Banks som bussbok. Den är inte helt idealisk för ändamålet; dels är den lite för stor för att bära i fickan vilket leder till att jag rätt som det är lagt ifrån mig den någonstans (lyckligtvis har det hittills varit på platser där jag får tillbaka den), dels är den aningen för intressant vilket leder till att jag rätt som det är tittar upp och konstaterar att jaha, där passerar vi hållplatsen där jag tänkt kliva av.

.

.

Tro det om ni kan, men jag skriver inte detta inlägg i första hand för att lovsjunga pocketböcker, bibliotek eller Banks, det är snarare positiva bieffekter, utan för att utveckling på senare tid gånggång får avsnittet jag strukit under på sidan 57 att dyka upp i minnet:

However, I will confess to the distinct and unsettling feeling that very large, very ponderous and most momentous wheels have been set in motion. When that happens I believe the lesson of history tend to indicate that it is best not to be in their way. Even without meaning harm, the workings and progress of such wheels are on a scale which inevitably reduces the worth of individual lives to an irrelevance at best.

At best?

At best. At worst, lives, their sacrifice, provide the oil required to to make the wheels move.

Läxan historien lär oss antyder att det bästa är om man kan hålla sig ur vägen när historiens hjul rullar igång. Det är inte alltid lätt, det är inte ens möjligt ibland, men det är lättare för den som håller ögon och sinne öppet och håller sig så välinformerad det går, och ruskigt mycket svårare för den som blundar, stoppar fingrarna i öronen och ropar BINGO så högt h*n kan.

Annonser

13 tankar om “Tidens hjul

  1. Jag tänker på industriella revolutionen i Frankrike, jag tänker på stora maskinhjul och vidare tänker jag på det franska ordet för tofflor vilket i sin tur bidragit till ett ord vars innebörd och konsekvenser sällan uppskattas av det stora maskineriet 🙂

      • Det franska ordet för trätofflor är ”Sabot”. Under industrialiseringen i Frankrike protesterade de franska väveriarbetarna mot de automatiska vävstolarna som infördes, som därmed hotade deras uppehälle. Som protest kastade de in sina träskor i maskinhjulen vilket bidrog till att de stannade eller gick sönder, därav ordet ”Sabotage” 🙂 http://sv.wikipedia.org/wiki/Sabotage

        Min poäng här är att ibland måste man kanske sabotera detta massiva fatalistiska hjul i hopp om att stanna upp en stund och se om man kan ändra dess färdriktning.

        • Tja, somliga hjul kan man sabotera och få stopp på. Ett tag. Men automatiska vävstolar hade kommit för att stanna, och sabotagen förändrade på lång sikt inget alls.

        • Visst går det att argumentera för att utveckling är inget man kan stoppa i längden, det är en naturlig del av universums gång. Men att vi inte skulle kunna påverka den alls ter sig vara allt för deterministiskt i min mening.

        • Vem har sagt att utveckling inte går att påverka? Att den inte går att stoppa är inte synonymt med att den inte går att påverka, för den som är beredd att betala priset.

  2. Morrica, jag läser Steve Jobs biografin inbunden just nu och jag håller så med dig. Den är jobbig bara att hålla och så ska man hålla på och akta ”the dust jacket”. Men intressant läsning är den tveklöst.

  3. Ping: the Algebraist « You're no different to me

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s