Svensk forskning i världen

En svensk forskare förklarar som den naturligaste sak i världen hur h*n och den forskargrupp h*n ingick i skickade in en artikel till en internationell tidsskrift, glada och förväntansfulla att de rön de gjort skulle tas emot med förtjusning. De blev refuserade eftersom tidningen redan publicerat så många artiklar i ämnet att det för läsarna skulle bli en upprepning och inget att tillföra.

Och lo and behold, den svenska forskargruppen upptäckte att internationellt fanns en rik, flödande källa av forskning inom deras område! Det fanns statistik, det fanns rapporter, det fanns erfarenheter, forskarkollegor, konferenser, samarbetsmöjligheter, nätverk… Refuseringen fungerade som ett Sesam Öppna Dig!

Jag tänker inte berätta varken vilket område de forskade kring eller vilken tidskrift det gäller. Jag vill inte hänga ut någon, utan bara stillsamt påpeka något som gäller generellt: Det händer mycket i resten av världen också, och man har mycket att vinna på att ta del av det som händer. Och man riskerar att bli lite efter om man inte gör det.

Annonser

3 thoughts on “Svensk forskning i världen

  1. Bra att du belyser vikten av en internationell utblick! Den saknas ofta i skoldebatten. När betygen har diskuterats har sällan andra länder anförts. När betygsdebatten rasade som värst i ungdomsskolan och på högskolor så framhölls vikten av att inte ha så många betygssteg från flera håll. Då var Sverige det land i världen som hade färst (ordet bör användas flitigare!)
    skalsteg. Argumentet var att kunskaperna då skulle bli snuttifierade och lärandet embart inriktas på s.k. minneskunskaper (whatever that might be?!) och fakta. I Italien hade man då över trettio skalsteg, Finland över tio…..osv.

    Så visst behövs internationella utblickar!

    • Inte bara i skoldebatten, men också i skoldebatten. Vore jag inte på ett sånt alldeles förfärligt positivt och allmänt människovänligt humör idag skulle jag kanske rent av sträckt mig till en subtil antydan om att det finns stråk av viss självgodhet i delar av den svenska forskarvärlden. På grund av rådande filantropiska sinnelag avstår jag, och nöjer mig med att sucka över hur man hellre lutar sig mot tyckande och tro än erfarenheter från andra delar av världen i just skoldebatten.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s