#skolchatt om läxor

Det är torsdag igen, och torsdag innebär #skolchatt, som vanligt på Twitter klockan 20.00. I kväll pratar vi om läxor – om kvalitativa, meningsfulla läxor som upplevs som värdefulla av eleverna.

Det finns många föreställningar kring läxor – de är absolut oundgängliga eller möjligen fullkomligt förödande för kunskapsutvecklingen. De är avsedda att underlätta för läraren, för repetion, för att göra föräldrarna delaktiga i skolarbetet, för att alla ska ha möjlighet att hålla jämna steg, för att ge utrymme för individualisering. Läxor betraktas ibland som en garant för jämlik skolgång, och som det största hotet mot en jämlik skola. Och så har vi det som numera kallas ‘the flipped classroom’, ett koncept som ibland beskrivs som helt revolutionerande och nyskapande, ett nytt begrepp för det arbetssätt där eleverna förbereder sig inför lektionen genom att ta del av materialet i förväg och sedan jobbar utifrån detta på lektionen.

Det tycks mycket kring läxor, men det forskas också en del, och resultaten tycks antyda att det nog kan vara så att läxor inte bara bör utformas olika i olika ämnen, utan också olika för olika åldrar, att hänsyn behöver tas såväl till elevers förkunskaper, studieteknik och till elevers sociokulturella situation, att läxor ibland fyller en funktion utan att fylla den funktion de tycks vara avsedda att fylla, och ibland kan ställa till mer än de gör nytta, även om de fyller den funktion de fyller. ,

Jag tror det blir ett givande samtal i afton!

Advertisements

12 thoughts on “#skolchatt om läxor

    • Inte i min undervisning *sa hon bistert* men visst är det så att studietekniken har avgörande betydelse för läxutfallet för den enskilda eleven, och precis som den artikel du länkade till antyder betyder såväl den socioekonomiska och den sociokulturella situationen kring elevens tid utanför skolan oerhört mycket i sammanhanget.

  1. Ping: #skolchatt om läxor « Tysta tankar

  2. Intressant det här med läxor. Vet att många elever som går på naturvetarprogram talar om att de har minst tre timmar läxor efter en full dag. Det lär ju påverka deras fritid. Bör inte elevers fritid vara en del av deras utveckling? Om den då kortas ner så pass mycket, blir det inte negativa konsekvenser i en framtida bemärkelse?

    • Den svenska inställningen till fritid är mycket romantisk, och handlar ofta mer om nostalgi än rekreation eller faktiska behov. Tre timmar läxor efter en full dag är en utsaga som säger absolut ingenting – hur ser läxorna ut, vilka uppgifter skall utföras, i vilket syfte, hur krävande är de, på vilket sätt är de krävande? Och vad innebär en full skoldag? Rent handgripligt konkret? Hur många lektioner? Hur lång restid? Mycket spelar in. Hur ser elevens situation ut i övrigt? Vad är det denne får försaka för att hinna läxorna? Vad skulle denne annars ägnat tiden åt?

  3. Ping: Läxor, IKT och Flipped classroom « Fredriks blogg

  4. Mitt i prick där Morrica. På gymnasiet har eleverna betydligt mindre lektionstid och mer självstudier/läxor. Jag har en unge som läser natur nu och en som har gått ut. Aldrig sett något annat än ett rimligt studietempo. 40 timmars arbetsvecka kommer bara de verkliga pluggisarna upp i.

    • Det är ju en högskoleförberedelse i sig, detta med självstudier och läxor, att prioritera studierna och lära sig planera så att man faktiskt hinner och orkar.

  5. Ping: Att lära sig sin läxa « You're no different to me

  6. Ping: Debatten om skolan « Fredriks blogg

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s