om Norge

Jag har inte alls skrivit särskilt mycket om den norska tragedin i juli i fjol, och så kommer det att förbli. Vi tänker på den allesammans just nu, många varför och hur och kan det hända igen passerar genom våra medvetanden.

Ändå är det nu som då en helt annan aspekt som strålar tydligare än allt annat, åtminstone för mig. Den 25 juli skrev jag om detta, och de ord jag skrev då är lika aktuella i dag:

Istället vill jag prata om människors okuvliga mod och godhet inför ondskans ansikte. Hur kärleken är större än hatet, hur omtanken finns överallt och lyser starkare än något annat […] Omtanken, kärleken och den tillåtande, öppna gemenskapen. Dessa vill jag prata om istället, ty de är så mycket större.

Om civila som utan att tveka gick ut med båtar, tog emot med filtar, kramar, kontaktade anhöriga. Om ungdomar som höll om varandra, stöttade och tröstade och fanns för varandra, in till sista hjärtslaget.

Människors ohejdbara omtanke, mod och innerliga mänsklighet vid själva helvetets förgård, det är vad som står fram tydligare än något annat för mig i detta.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s