Jag tycks ha överlevt Maya-apokalypsen. Vi befinner oss således nu i Världen Efter. Den påminner åtminstone på ytan en hel del om Världen Före.
.
.
.
Om du kan läsa detta så vet du att du inte är ensam överlevare. Om vi är rädda om vår mänsklighet, samarbetar och hjälps åt kommer vi nog att klara oss även i denna postapokalyps.
.
Inte ropa hej än, kära Morrica. Många timmar kvar innan klockan är midnatt där maya-indianerna huserade. Men det satt fint med litet Iron Maiden, hur det än går. 🙂
Jag tänker lite likadant, Helena 😉
Det finns vinster att göra med att ta ut glädjen i förskott. Om det inte blir som man hoppats hann man åtminstone vara glad en gång. Om det blir som man hoppats för man vara glad två gånger =)
Pingback: 2013 – det alldeles nya året « You're no different to me