Morricas adventskalender, lucka 16

Det är den sextonde december i dag. Antingen vet ni vad det betyder, eller så är ni av fullständigt obegripliga orsaker inte Star Wars-fans.

 

 

May the Force be with you.

Morricas adventskalender, lucka tolv

En betydelsefull människa kommer flytta till en annan kontinent. Betydelsefulla människor gör så ibland, och jag vet av erfarenhet att människan i fråga förblir lika betydelsefull,  oavsett om den nya kontinenten ligger på andra sidan Atlanten eller Medelhavet eller rakt på andra sidan planeten.

Men tomt blir det ändå,var hen än väljer att slå ner sina bopålar.

Morricas adventskalender, lucka elva

Hawaii, den exotiska sagoön långt ute i Stilla Havet, med fantastiska stränder, palmer, väder som i sagorna, stora hotell, massor med turister och mitt i allt detta, människor som lever sina vardagliga liv.

Den här, Gene, är till dig:

 

Morricas adventskalender, lucka nio

Även julen har sina tangoinslag, och det gläds vi åt, inte sant?

 

Jag hoppas ni fokuserar på paret, trots ölflaskan som nog tyvärr dominerar lite.

Morricas adventskalender, lucka sju

Folkhögskolan Hvilan, Sveriges äldsta folkhögskola, har varit en skola sen 1868. Det är inte förvånande att vi på en så gammal skola har gott om gamla traditioner, och i dag är det dags för ännu en: de traditionella julsångerna för avgångsklasserna i Gröna Salen. Det brukar följa ungefär samma mönster, i början blyghet men så, efter ett par bekanta sånger, sjunger alla för full hals, nyckelknippor kommer fram och illustrerar bjällerkransar, folk står upp för att kunna ta de riktigt utmanande tonerna.

Underbart!

 

Morricas adventskalender, lucka sex

Hemma, det är där hjärtat har sin hemvist. När barnen vuxit upp och flyttat ut upptäcker man snabbt att det där hjärtat, det har förmågan att befinna sig i sin hemvist på flera olika ställen i världen, samtidigt. Tyvärr är kroppen trögare (ännu så länge, men vetenskapen går ju framåt) men denna jul kommer den att tillbringa julen i det hjärtats hemvist som befinner sig på en annan kontinent. Jag längtar!

Morricas adventskalender, lucka fem

Jag har traditionsenligt postat luckorna i denna kalender lite i förväg, så jag vet i skrivande stund inte vilken slags vecka det varit. Men jag vet att de flesta veckor är lördag den dag då jag helst vill slippa göra något, då jag behöver få samla ihop mina krafter som spritts både här och där under veckan. Så låt oss lyssna på en sång som åtminstone ger mig sådana sinnesfrid en stund:

Att jag bara delvis förstår språket bidrar kanske, men jag tror faktiskt jag skulle känna samma frid om jag förstod både ord och nyanser.

En stor komplimang

Jag fick för ett tag sedan en av de största komplimanger jag fått som lärare, och jag blev så innerligt glad.

 

 

Tack!!!!

En snabb fråga

Om jag finner att jag för en stund glömt bloggens namn, är det ett tecken på begynnande senilitet eller på att jag bloggar för sällan?

En normbrytande förebild

Kulturkollo ställer Linda två frågor jag grubblat på ett tag, och nu tänker jag försöka svara:

1. Berätta om någon som vågat eller vågar bryta normer och gränser och som är en förebild för dig. Det kan vara en känd person, eller någon du känner, en verklig person eller en fiktiv karaktär. Det viktigaste är att det är en person som inspirerat dig på något sätt.

En gång hade jag en vän. Han lever i mitt hjärta nu, men tyvärr klarade sig hans vackra kropp inte tillräckligt länge för att bromsmedicinerna mot AIDS skulle kunna rädda honom. Trots att han härstammade från en av de Medelhavskulturer där sexualitet och kärlek mellan fria män en gång var en del av samhällsorganisationen var han rädd för att föräldrarna och släkten skulle få reda på att han förälskade sig i vackra pojkar, och än i dag skyddar jag honom genom att inte nämna hans namn i skrift. Men det är inte därför jag inspirerades av honom, den sexuella läggningen är som den är och inget människor styr över. Nej, det är för hans mod att bryta mot varenda norm han inte hade lust att inrätta sig efter, det gällde kläder, det gällde kultur, det gällde idrott, det gällde vänner, det gällde studier. Han tog stryk så många gånger för sin obändiga vilja att vara sig själv, och av honom lärde jag mig att det finns vissa saker som är värda att ta stryk för, men inga som är värda att ta till våld för.

2. Berätta om en film eller bok som skulle kunna få titeln ”bortom normen”. Förklara gärna vad det är som gör boken eller filmen så bra.

Jane Eyre bryter glatt mot normer, såväl karaktären som boken i sig. Jane är upprorisk, ifrågasättande, medveten om sitt eget värde och stolt över sina förmågor. Hon lämnar två friare bakom sig, så olika som friare kan bli, när villkoren inte passar henne, hon ger sin barndoms plågoandar chansen att be om ursäkt men låter det inte störa henne nämnvärt när de misslyckas. Hon utbildar sig, skapar sig en egen plattform och först när hon har den, och står på egna ben…. ska jag spoila slutet? Nej, läs boken själva om ni inte redan gjort det. Se inte filmen, läs boken, ni kommer inte ångra er.

Det var mina svar. Två frågor, ingen av dem så enkla som de såg ut att vara, men väl värda att tänka över.