En väderleksrelaterad innehållsdeklaration

Jag tycker om hösten. Jag tycker om att nätterna blir längre, kvällarna och morgnarna mörknar och temperaturen kryper nedåt. Jag älskar den krispiga höstluften. Jag älskar höstdimman, jag älskar hur den gör alla konturer mjuka och får människor att sakta ner. Jag njuter av uppfriskande höstregn och kan till och med fördra de soliga dagarna med klarblå himmel, så länge jag inte förväntas befinna mig mitt i solskenet utan får betrakta det på lite avstånd. Jag älskar att följa hur löven skiftar färg och form, hur de stelnar och faller till marken.

Jag tycker om nätter året om, jag trivs när världen går till sängs och det blir stilla och tyst, när en ensam vandrares steg ekar mot tysta väggar och en ensam lampa syns på kilometers avstånd. Jag föredrar månsken framför solsken, och älskar natthimlen när det blåser och molnen jagar varandra och bara ibland låter stjärnorna glimta fram. Vinternätter, med gnistrande stjärnhimmel och lika gnistrande snötäcke är så vackert att det inte går att beskriva i ord.

Jag trivs inte alls i sol och värme. Sommaren framstår för mig som en enda lång transportsträcka mot den hägrande hösten. Sandstränder gör sig bäst i storm, och en grå himmel kommer alltid vara vackrare i mina ögon än en banalblå. Skarpt solsken ger mig huvudvärk och gör mig på dåligt humör, svettiga halvnakna människor i matvarubutiker får mig att må illa, jag är inte särskilt förtjust i glass utan föredrar te och kaffe. Jag besitter inte förmågan att uppskatta hur värmen, som någon poetiskt beskrev det, får tankarna att sakta ner, istället irriterar jag mig över hur de tycks kämpa sig fram i träsk av klibbiga ruttnande växtdelar.

Då och då försöker jag, här på bloggen och annorstädes, ge uttryck för min glädje över det annalkande hösten, jag försöker trösta mig själv i högsommarvärmen genom att påminna mig om att när väl sommarsolståndet är passerat så går vi mot den årstid jag älskar. Ibland uppfattas detta som att jag klagar, ibland som att jag är en ärkepessimist som bara vill sprida min veklagan. Jag tror det beror på stereotyp-casting – ”alla” älskar sommaren, ”alla” älskar solsken, ”alla” blir tungsinta när höstmörkret sveper in norden i sin mjuka filt. Jag har förmågan åt att glädjas åt andras glädje när sommarsolen skiner, jag förmår inte dela den men unnar alla att njuta. Trots mina preferenser när det gäller väder och årstider är jag ofta rätt glad.

Jag hoppas missförstånden är uppklarade nu, och vi inte behöver trassla in oss i dem vidare.

.

Getting to know you

I morgon träffas vi, 15 skånska folkhögskolor, för projektet Folkhögskola2.0. Kommunikation, hållbar utveckling och entreprenörskap står på programmet, och inte minst nätverkande! Jag ser fram mot det.

Och äntligen hittar jag ett tillfälle att dela denna med er:

.

Ett tidsdokument

En folkhögskollärares sommarlov XIV

Jag älskar vanligtvis åskväder, men just det åskväder som passerade igår kväll tog sig friheten att dels slå ut modemet, dels slå ut den närmaste masten för det mobila bredbandet. Det gör mig lite misslynt, och lite stressad eftersom det händer precis lagom till den vecka när jag skulle behövt min uppkoppling dygnet runt.

Så jag har fått besked om att allt är klart för att skapa elevernas konton nu, men jag kan inte se det med egna ögon eftersom det mobila bredbandet haltar fram tills de få upp masten igen (men jag har Bredbandsbolaget som leverantör, och jag vet att de gnor på allt vad de kan) och jag kan inte börja skapa konton heller.

Jag använder tiden till att läsa Short Stories och förbereda dessa för den bonuskurs som plötsligt landade i mitt knä, och inser att om masten tar lång tid att reparera måste jag återgå till konventionell dygnsrytm och åka in till jobbet och jobba istället för att använda de kreativa, svala och, i de flesta fall, tysta nattimmarna.

För varmt för att tänka!

Jag avskyr värme, jag avskyr hur den saktar ner min hjärna så att jag bara kan tänka en knippe tankar på samma gång. Det känns som att vada genom klibbig gröt!

I natt, när det var lite svalare, tänkte jag skriva om en del av lärarjobbet det talas ganska lite om, dumt nog, eftersom det är en betydelsefull del. Jag tänkte skriva om hur fantastiskt det är med ett jobb där det faktiskt INGÅR som en del av jobbet att lära sig en rasande massa saker, varenda år, varenda månad, varenda dag, får man möjlighet att lära sig mer, att utvecklas intellektuellt, att möta och få del av andra människors kunskap. Det är alldeles fantastiskt!

Men den bortflugna ön kom emellan, och jag tänkte att jag skriver om lärares lärande under dagen, när jag inte är trött.

Jag borde ha tagit värmen med i beräkningen!

En svalare dag ska jag skriva mer om saken, till dess bjuder jag på lite kunskap om diverse spännande saker från TED.com:

.

.

.

Att göra skillnad

Natten i natt var, av orsaker helt utanför min kontroll, alldeles för kort, så det fokus som finns i min hjärna idag får gå till att avsluta de arbetsuppgifter som måste postas ikväll.

Men filmen här är fantastisk, har du inte sett den så lägg en dryg kvart av ditt liv på att faktiskt göra det, jag tror inte du ångrar dig:

.

Folkhögskolläraren och semestern

Oroa er inte, även Morrica kommer att ta ut sin lagstadgade semester, varendaste minut av den. Jag har inte för avsikt att skjuta några avtal i sank.

Men eftersom jag är som jag är, vad gäller det här med väder och sånt, och eftersom jag faktiskt har den sortens jobb där man, under det absurt långa sommarlovet, lägger upp sin tid som man vill, så sparar jag mina semesterdagar till de dagar då det faktiskt är skönt och vilsamt att vara ledig, dvs till gråvädersdagar, till åskvädersdagar och stormdagar.

Förlåt alla som uppfattar detta som okollegialt och illojalt!

.

Fortfarande på semester

I fjol sommar var det varmt, och tanken på att bo i en grotta kändes omåttligt lockande när jag fann SvDs lilla reportage och bloggade om detta. Det blev ett av mina absolut mest lästa blogginlägg det senaste året, i princip varje dag är det minst en, ofta fler, som söker på Kappadokien och hamnar här. Så, eftersom jag fortfarande är på semester och tänker semestrande tankar kom jag på att en liten film från detta häftiga område kanske kunde vara uppskattat.

Titta, visst är det en rätt fantastisk plats?

.

Obemannad

 

 

Jag befinner mig tyvärr inte här:

.

 

.

Men det är ett av mina absoluta favoritbibliotek här i världen. Jag befinner mig inte här på bloggen heller, utan tar nu semester resten av dagen, åter i morgon. Medan jag är borta får ni gärna, om ni vill, berätta om era favoritbibliotek.

.

En folkhögskollärares sommarlov VII

Två paket fyllda med böcker har anlänt. Det är höstens och vinterns böcker som har anlänt, och det är min semesterläsning:

Ja, för det är ju lite det som är poängen med den här serien – sommarlov är ett privilegium, men det är inte synonymt med semester. Elever har sommarlov, och medan de har sommarlov har vi utrymme och tid för det där som vi inte har tid för under läsåret – att planera det kommande, att ta del av forskning och läsa in oss på den kurslitteratur vi planerar att använda. Och semester.