Onödigt spännande upplösning

.

Bra jobbat, Posten!

Onödigt spännande uppdatering III

Klockan  sex i morse sorterades paketet igen, den här gången på Malmö stora postcentral. Det är för övrigt ett ställe jag har ett gott öga till, de tar väl hand om ungdomar på praktik, ger dem meningsfulla uppgifter och erbjuder (erbjöd åtminstone tidigare?) möjlighet till semestervikariat för den som tar vara på chansen. Nog verkar det som om paketets dramatiska resa genom landet skall kunna komma att krönas med framgång?

.

Onödigt spännande uppdatering II

Paketet är nu sorterat och jag fick ett uppmuntrande sms från självaste Posten:

Ett brev från AdLibris är nu inlämnat till Posten och är på väg till dig. Mvh Posten.

Det här kan gå vägen!

.

Onödigt spännande – uppdatering I

Paketet har skickats från AdLibris, men har ännu inte registrerats hos Posten. Hoppet stiger.

.

Onödigt spännande

Jag lånar ett av Mats klockrena uttryck, det passar så väl för att beskriva min känsla just nu. Jag älskar AdLibris, och har gjort affärer med dem i många år, så givetvis beställde jag bokklapparna därifrån.

AdLibris klagomålsavdelning är lika trevliga som alla övriga jag haft att göra med där, kan jag berätta, men att såhär bara några dagar före julafton få ett paket med någon annans julklappar i och inse att denne person någonstans i Bandhagen fått mina var en inte odelat positiv överraskning. Nu skickas mina en gång till med en försäkran om att de inte kan lova, men kommer att göra sitt bästa för att leverera innan julafton.

Det känns just precis så: Onödigt spännande.

Men hejja brevbäraren!

.

Varför just dessa böcker?

Sitter och komponerar en beställning hos Ad-Libris, tror t ex Writing Workshops kan komma till nytta och glädje, och nästan av sig själv, näst intill magiskt trillar ett par andra böcker också ner i kundvagnen. Jag försvarar detta ansvarslösa boktrillande med att jag kommer åka många mil buss i höst och behöver bunkra upp med läsning.

Så klickar jag upp min kundvagn för att se igenom den innan jag forsätter till kassan. Man gör ju så i de flesta webshoppar, fortsätter till kassan eller rent av går till kassan. Språket är avsett att få oss att känna oss hemma och avslappnade, och det är inte så dumt tänkt. Jag klickar alltså upp kundvagnen och blicken fastnar fascinerad på raden ”tips”.

Och jag undrar hur de kom fram till att just dessa fem böcker skulle de tipsa just mig om? Har Adlibris några superfinurliga parametrar som luskar ut att just dessa böcker, som inte påminner jättemycket om någon av de böcker jag köpt genom åren och dessutom är inbundna, skulle jag faktiskt tycka om, och de skulle vidga min horisont och berika min tillvaro? Eller är det så simpelt att de böcker de tipsar om helt enkelt plockas från någon topplista, typ ”gummor läser”? Det vore trist, jag hoppas på parametrarna men beställer ändå inget från tipslistan, mycket på grund av inbundenheten. Jag gillar inte sånt.

Vad tror ni? Topplista eller parametrar?