Så tog då riksdagen idag beslutet om en ny lärarutbildning. Höstens studenter blir, om jag förstått saken rätt, den sista kullen i det nuvarande systemet. Somliga är glada, andra mindre glada, givetvis. Som alltid när system ändras råder viss oro för hur det ska gå, hur det ska bli. Vilka lärarhögskolor kommer att finnas kvar, vilka försvinner? Vad händer efter valet i höst?
akadmisk
Läraren och Internettet
Tog del av en konferens om det Digitala Tåget idag, det Digitala Utanförskapet diskuterades, många intressanta aspekter lyftes men en i synnerhet vill jag lyfta vidare hit: Kan en lärare i svensk skola välja att stå utanför?
Jag svarar nej, tveklöst nej. Av många anledningar.
Främst därför att Internet är en del av verkligheten idag. En del av samhället. Som lärare måste man vara en del av det samhälle man ska undervisa om, och undervisa om det ska man vilket ämne man än råkar undervisa i.
Också för att mycket av det material som finns i pappersform är inaktuellt, och via Internet har vi tillgång till universitet och högskolor, vi har tillgång till andra lärares material och vi har tillgång till nyhetsflödet i stort sett i realtid.
Möjligheten att informellt och formellt utbyta erfarenheter med ämneskollegor långt borta utan att behöva ägna timmar åt att resa är guld värd.
Eleverna interagerar och agerar på nätet. Vi såg i Bjästafallet hur en rektors naiva ‘vi har inte gått kursen’ får konsekvenser långt bortom rimlighetens gräns.
Alla lärare måste inte blogga, alla måste inte finnas på Facebook eller Twitter, men alla lärare i Sverige måste vara internetkompetenta.
Så svarar jag, hur svarar du?
Pedagogisk grundsyn
börjar jag min tanke
You're no different to me 