Biblioteken, bokförlaget och pengarna

Ordet bibliotek har vi från det grekiska βιβλιοθήκη och det betyder helt prosaiskt boksamling. Det finns många olika slags bibliotek, somliga storslagna andra mer anspråkslösa i sin utforming.

E-böckernas genomslag har i någon mån ändrat villkoren för den som vill låna en populär bok. Det händer ofta att det blir lång kö till pappersutgåvan av en särskilt populär bok, eftersom biblioteken inte kan köpa in hur många exemplar som helst av samma bok. I elektronisk utgåva, däremot, behöver ivriga läsare inte köa utan alla kan få låna samtidigt. Den populära boken om Zlatan har t ex lånats av minst 13 000 människor i elektronisk utgåva, berättar Aftonbladet. På detta har förlaget Bonniers, det förlag som lyckats vinna den goda affären boken är, tjänat 130 000 kronor, eftersom de får 10 kronor för varje elektronisk utlåning. Och utlåningen fortsätter.

Det kan man tänka sig att Bonniers borde glädjas åt. 130 000 kronor är mycket pengar, men, tycker Bonniers, inte tillräckligt mycket. Man föreställer sig nämligen att om färre kunde låna den samtidigt skulle fler i iver att få läsa den i stället köpa den, och förlaget tjäna tio gånger så mycket:

För varje e-bok som köps i en nätbokhandel tjänar förlaget cirka 100 kronor. För varje e-bokslån på ett bibliotek tjänar förlaget cirka 10 kronor.

Enligt Magnus Nytell överväger Bonniers nu flera metoder för att minska gratisutlåningen. En modell är att licensiera bara ett fåtal e-böcker till varje bibliotek, så att bara ett visst antal personer kan ”låna” en e-bok åt gången.

– Man kan också tänka sig att vi väntar lite med att låna ut titlarna som säljer mest, där vi förlorar mest pengar, säger Magnus Nytell.

Jag är inte helt säker på att Bonniers räknar rätt när de räknar potentiella inkomster. Många av de som läst boken har aldrig någonsin läst en bok tidigare. De har sannolikt köpt mycket få böcker, åtminstone till sig själva, och att då föreställa sig att deras första bokinköp skulle medföra ett utlägg på 150 kronor eller mer tycks mig aningen naivt. Det är mycket pengar att lägga på en bok man inte är säker på att man kommer att orka ta sig igenom, hur mycket man än beundrar huvudpersonen. Det kan vara så att Bonniers önskan om att optimera inkomsterna i stället skulle leda till raka motsatsen – de skulle bli utan även en rejäl del av de 130 000 utan att öka försäljningen i sån mängd att det ens kommer i närheten.

Konceptet bok

En bok vet vi hur den ser ut, inte sant? Vi känner igen den vare sig den är stor eller liten, blank, styv hårdpärmutgåva eller smidigare pocketutgåva. Många hem ståtar med välfyllda bokhyllor, och i skolan pratar vi, trots att läromedelsförlagen strävar med att lansera begreppet ”läromedel”, glatt vidare om ”boken” – matteboken, svenskaboken, bänkboken etc. Boken är helt enkelt en självklar del av vår verklighet, vare sig vi räknar oss som passionerade läsare eller föredrar film.

Att tryckpressen med lösa typer var ett gigantiskt informationsteknologiskt utvecklingssteg kan ingen förneka, plötsligt blev det möjligt att massproducera böcker och trycksaker i kvantiteter ingen tidigare kunnat föreställa sig, men frågan är om inte steget från skriftrulle till det betydligt mer lätthanterliga, lättransporterade  bokformat var ännu mer betydelsefullt.

.

I dag tar vi ytterligare steg – ljudböcker som har funnits tillgängliga i många år, visserligen i en mycket begränsad utgåva till höga priser, har blivit lika självklart tillgängliga som andra böcker. Detta påverkar givetvis vårt konsumtionsmönster. Folkhögskolebibliotekens blogg belyser denna informationstekniska evolution :

På 1800-1900-talet kom teknik för att spara och återge ljud och röster, vilket gynnat lyssnandet. Den ljudtekniska utvecklingen med till exempel fonograf, mikrofon, högtalare, radio, bandspelare, tal- och ljudböcker samt talsyntes, artificiellt tal med hjälp av datorer, har gett oss nya sätt att ta del av berättelser. Nu lyssnas det på böcker överallt, i bilen, bussen och på tunnelbanan. Ljudboksförsäljningen ökar kraftigt och når också till grupper som annars inte läser så mycket. Nästan hälften av ljudbokslyssnarna är män. Man kan lyssna på en ljudbok samtidigt som man gör något annat menar förlagen i sin marknadsföring, som ett uttryck för den moderna livsstilen.

Och som om inte detta vore nog har vi fått e-böcker, elektroniska böcker som vi kan läsa på våra datorskärmar, mobiltelefoner eller läsplattor. Jag äger ingen läsplatta, och står inte i kö för den nya Kindle Fire (men visst är den lockande? Så lätt, så nätt, så läcker! Tomten, om du grubblar, nu vet du) men anar att det bara är en tidsfråga innan man som lärare använder elektroniska läromedel lika självklart som man idag använder pappersböcker i undervisningen.

Fördelarna är alltför många för att bortse ifrån – uppdaterade läromedel, tillgängliga från vilken dator, smartphone eller läsplatta som helst, omöjliga att glömma hemma. Fördjupningsmaterial och ytterligare material tillgängligt på ett ögonblick, och möjlighet för alla att anpassa texten efter sina egna behov, både vad gäller textstorlek och möjlighet att läsa med ögonen eller öronen.

Seth Godin funderar kring det här med prissättningen på elektronisk litteratur. Han förutspår att det, precis som när det gäller papperslitteratur, inom en snar framtid kommer att finnas tre tydliga prisgrupper:

$1.99 ebooks. This is the clearing price for virtually all ebooks going forward.

$5 ebooks. This is the price for bestsellers, hot titles and books you have no choice but to buy because they were assigned in school.

$10 ebooks. This is the price you will pay to get the book first, to get it fast, to get it before everyone else. There might even be a subset of books for $20 in this category.

Han tar biografin om Steve Jobs som exempel – det hade varit möjligt, argumenterar han, att erbjuda den i elektroniskt format tio dagar innan den fanns tillgänglig i pappersutgåva. Det hade då varit möjligt att ta extra mycket betalt för denna exklusiva elektroniska utgåva, eftersom många människor är villiga att betala mer för privilegiet att få vara först, för att sedan halvera (eller rent av sänka mer än så) priset när pappersutgåvan görs tillgänglig.

Jag tror han har rätt. Inom en snar framtid kommer förlagen att erbjuda oss möjlighet att köpa en elektronisk utgåva av en ännu inte utgiven bok till ett pris som får oss att känna oss exklusiva, i synnerhet eftersom de vet att tillräckligt många av oss kommer att vilja ha den signerade pappersutgåvan också, åtminstone i några år till.

Sen får vi ser. Kanske blir pappersboken en dag lika ovanlig och speciell som skriftrullar är idag?