En folkhögskollärares sommarlov VIII

Det är klibbigt varmt, så jag lägger det här med semester åt sidan ett tag tills vädret blir bättre.

I det bokpaket jag fick häromdagen, det som utlöste hela semestern, låg också en ny kopia av Anne Rice Interview with the Vampire. I Engelska 7 kommer vi att inleda läsåret med den och Jane Austens Northanger Abbey. Dvs och för mig, eller för eleverna som får välja vilken av romanerna de föredrar att läsa, och så delar vi in gruppen utifrån hur de väljer. Det är lättare och roligare att läsa en bok på det närgångna och omständliga vis som man gör i skolan, med utvikningar och invecklingar och detaljgranskningar och överblickar i ett enda virrvarr, om man gör det tillsammans med andra som läser samma bok. Eftersom grupperna följer vilken roman man föredrar hoppas jag att de kommer att se lite olika ut under året, jag inbillar mig att det blir mer givande så, men skulle det falla sig så att de följs åt så har det sina fördelar det också.

I arbetet med litteratur i Engelska 7 börjar vi dels med att fokusera på handling och karaktärer i dessa första romaner, dels (hoppas jag) att vi i viss utsträckning, i synnerhet när det gäller skrivandet, kommer att kunna följa svensklärarnas upplägg av kursen så att det blir hyggligt sammanhang för eleverna.

Northanger Abbey ligger färdig, lilla romantiska Catherine med huvudet i det blå har…. nej, nu går jag saker och ting i förväg. Jag vet att en och annan som kommer att gå kursen i höst läser här, och jag vill inte förstöra upplevelsen för er.

Så, Interview with the Vampire tar sin början idag. Bandspelaren är startad och det är många timmar kvar till gryningen.

.

Skönlitteratur som kurslitteratur – bearbetningsprocessen

Jag är inte helt säker på att jag valde rätt rubrik på inlägget – jag tvekade mellan ‘bearbetningsprocessen’ och ‘förberedelseprocessen’. Båda tycks mig passande, men bearbetning känns mer generellt, så det får stå kvar.

Så, en hög med böcker, det var där vi var, inte sant?

En hög böcker som jag har läst igenom ett varv, och bestämt mig för att de har god potential som kurslitteratur.

För att avgöra om de har det tittar jag, medan jag läser dem, på språknivån, hur svåra ord är det, hur komplicerad meningsbyggnad är det? Jag tittar på hur berättelsen är uppbyggd, är den svår att hänga med i? Rakt på sak? Är där många parallellhandlingar? Många berättarnivåer? Jag tittar på teman, tidsspannet och tidsperioden och inte minst miljöerna där berättelsen utspelar sig. Jag tittar på karaktärerna, finns där några som kan locka till analys? Någon man kan irritera sig på?

Det går inte att säga generellt hur en bok ska se ut, det beror helt och hållet på gruppen som ska läsa den.

Jag tittar också på författaren, och omständigheterna under vilka boken gavs ut. Jag tittar på om den haft någon politisk eller samhällelig betydelse, och vilken plats den har i litteraturhistorien.

Sen läser jag den en gång till, skumläser den raskt och ganska slarvigt för att se hur långa avsnitt kan vara lämpliga att läsa för varje vecka. Varje avsnitt bör innehålla någon slags händelseutveckling, gärna något spännande, helst inte avsluta ett skeende, cliffhangers är underbara när det gäller att hålla elevers intresse vid liv, och skulle det vara så att något nytt introduceras är det alltid välkommet.

Jag skriver i det här skedet en tidsplan. Den utgör fundamentet för höstterminen, och eleverna kommer att få ta del av delar av den när boken väl introducerats. I tidsplanen skriver jag in exakt vilka kapitel som skall läsas vilken vecka, jag skriver in vilka moment vi skall ta upp med varje kapitel, jag skriver in vilket kringmaterial vi skall använda och när.

Jag skriver också in vad eleverna kommer att förväntas ha gjort inför varje lektion, och när den skrivövning som utgör den triumferande avslutningen på varje bok skall introduceras, påbörjas, lämnas in och avslutats.

Under den här delen läser jag varje veckas del noggrannare, noterar och stryker under passager vi kan ta upp och diskutera kring, saker jag kan behöva förklara, saker de kan behöva klura på, saker som behöver lyftas fram för att de kommer att återkomma längre fram och saker som jag i största allmänhet känner att jag behöver belysa. Jag gör alla förberedande lektionsanteckningar kring boken i boken, det är det sätt som passar mig bäst. Dessutom är det nu jag letar fram kringmaterialet.

Kringmaterial utgörs av dikter, filmer, musik, artiklar, historia, grammatik, samhällsorientering och allt vad mer som dels ger en bakgrund mot vilken bokens historia utspelas, dels kompletterar de kursmoment som inte kommer naturligt ur boken. Jag har hela tiden styrdokumenten med i arbetet, de är skelettet i kursen, och mitt arbete är att bygga upp en fungerande kropp kring detta.  Så småningom kommer sen eleverna att blåsa liv i denna kropp, men där är vi inte framme ännu.

När jag läser igenom vad jag just skrivit inser jag att det låter som en enorm arbetsinsats, och faktum är att de två veckorna innan terminen börjar är väldigt arbetsintensiva. Två saker underlättar enormt – jag har rutin på att arbeta på detta sätt, jag har gjort det i många år nu. Och jag har en ruskig massa kringmaterial tillgängligt.

Men låt inte detta avskräcka dig om du tycker det känns spännande. Börja med en bok, med en grupp. Ta en bok du redan läst, så är halva jobbet gjort redan innan du börjar. Många av momenten går i varandra, och mycket av kringmaterialet har du också tillgängligt, även om du inte tänker på det på det viset ännu.

Dessutom är det så att dessa arbetsintensiva veckor betalar sig. Du behöver inte ägna helgen åt att förbereda veckan som kommer, det gjorde du redan i augusti. Du behöver bara slänga ett öga på tidsplanen och fortsätta där ni slutade veckan innan.

Två saker till tror jag kan vara bra att nämna – hur jag introducerar boken och eleverna för varandra, och hur vi avslutar det hela.

Det tar vi i morgon.