I år har vi läst den första Narnia-boken i engelska 5. Det kan tyckas en enkel uppgift, men där finns, som i de flesta läsvärda böcker, många fler bottnar och aspekter att upptäcka. Det är inte självklart enkelt att begränsa sig när uppsatsen skrivs, så mycket är intressant. Julen, t ex, är en kraftfull symbol i berättelsen, och blir än mer betydelsebärande när läsaren minns när och var boken gavs ut första gången.
folkbildning
Somliga dagar
Ni vet hur det kan vara, inte sant? Somliga dagar är det bara så många saker på en gång. Som i dag. Arbetsveckan avslutas med bokcafé med fantastisk föreläsare.
Därefter inleder workshop i förarteknik helgen
Och sedan som grädden på moset rollspel med kära vänner.
Novemberfredagar kan vara helt fantastiska dagar.
Rebecca #blogg100 bakom magin
Ni känner till det här med folkhögskolans uppdrag att bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet vid det här laget, inte sant? I dag är det dags att ge sig ut på äventyr igen. Vi ska besöka Malmö Opera och se Nanne Grönvall gestalta den ikoniska Mrs Danvers.
Folkbildning ninjastyle
Överallt omkring oss på nätet rör de sig – de folkbildande ninjorna. De rör sig på sociala media, på Facebook, på Twitter, på bilchattar, på kattchattar, på receptforum, till och med på föräldrasiter och Flashback finns de. Det är svårt att upptäcka dem, de är väl kamouflerade och ser ut som vem som helst av oss.
Och när vi minst anar det slår de till med sina små, verkningsfulla folkbildande bomber. Vi märker det först långt efter att bomben exploderat – plötsligt sitter vi och diskuterar politik mitt bland recepten, vi googlar fakta och ifrågasätter andras siffror vi tycker verkar orimliga. Vi kommer på oss själva med att diskutera litteratur och knappt titta på de söta kattungarna som hoppar runt på skärmen, mitt bland förgasarsamtalen sitter vi plötsligt och funderar tillsammans över fakta kring hur polarisarna smälter.
Vår uppfattning om var vi befinner oss i världen, i tid såväl som i rum, har blivit lite tydligare i konturerna, vår kunskap om det som händer såväl globalt som lokalt har omärkligt blivit konkretare och vi börjar kunna förutse konsekvenser både av saker som händer, och att någon slänger ur sig en osanning som omgivningen tror på.
Det som har hänt då är helt enkelt att vi råkat ut för folkbildning ninjastyle.
En av de många vackra aspekterna med sociala media.
Regnbågsparaden i Malmö
Det är i morgon det är dags, och givetvis kommer jag vara där. Att människor får leva fritt och jämlikt oavsett kön, och oavsett kön på den eller dem de älskar, är oerhört viktigt. För mig personligen, och för oss som samhälle. Vi har kommit en bra bit på väg i denna del av världen, i andra delar ser det väldigt annorlunda ut. Det vet vi. Det bryr vi oss om. Det försöker vi göra något åt. Vi välkomnar den som flyr, vi stödjer den som kämpar, vi står stolta över det vi har väl medvetna om att det inte är självklart.
Jag vet inte hur många fler folkbildare som kommer att gå, men hoppas att såväl skolan som folkbildningen skall vara välrepresenterad. Det spelar stor roll för unga människors studieframgång att de känner att de är såväl respekterade som accepterade som de människor de är, och kärlek och sexualiteten är en stor del av identiteten.
Vi shoppade lite nödvändigheter inför i morgon, och håller nu tummarna de närmaste timmarna för att åskan håller sig borta och regnet håller sig milt.
Går du med i paraden i morgon? Kom fram och säg hej, vet ja’. Jag är hon med… ja, du ser själv på bilden.
Läsvanor förändras
Böcker är mer än texten, berättelsen, orden, budskapet, formuleringarna, tankegångarna, kommunikation över tid och rum. De är också förpackningen till allt detta, transportmodulen, mediet som gör det möjligt att bära budskapet från en till en annan.
Och här sker ännu en gång en förändring. Länge har skiljelinjen gått mellan hårdpärm och pocket.
Själv har jag alltid föredragit en liten, lättransporterad modul framför en stor, bökig med vassa hörn, och aldrig riktigt förstått poängen med att köpa en bok för samma summa som jag kan få tre eller fyra för om jag väljer pocketformatet, så när valmöjlighet funnits har de stora, blanka, tunga, klumpiga hårdpärmsböckerna fått ligga medan jag glatt fyllt mina fickor och hyllor med pocket. Innehållet, inte formatet, har alltid varit det primära.
Andra ser det annorlunda, upplevelsen av att hålla den tunga boken i händerna, höra prasslet från papperet, känna doften från trycksvärtan och fysisk vända blad är en viktig del av läsupplevelsen, och de finner större glädje i att ta del av en berättelse förpackad på ett sätt som tilltalar även deras estetiska sinne.
Det ena är inte bättre än det andra, det är olika och olikheter är vad som gör världen rik.
I dag finns moduler av fler fasoner. För en sån som jag, mer intresserad av innehållet än formatet, är det en ljuvlig utveckling, och jag ser fram mot nästa steg, och nästa, och nästa….
(Hursa? Söker ni försökspersoner för experminentella implantat för nerladdning direkt in i hjärnan? Där ser man. Kontakta mig via bloggen, Twitter, Facebook, mail, jag är definitivt intresserad)
… medan andra funderar över om en bok i ett elektroniskt format verkligen är en bok? Kräver inte en bok allt det där omkring också? Fysisk form, känslan, doften, ljudet?
Jag älskar fysiska böcker och bokhyllor, kuttrar av förtjusning inför tanken på att jag snart äntligen kommer kunna sitta i mitt bibliotek och höra böckerna i hyllorna viska till mig. Att plocka fram en bok och ge någon, kunna säga att den här, den tror jag du kommer tycka om, den här tror jag kommer att berika ditt liv även om den är jobbig att läsa, eller den här kommer du få kämpa hårt med men åh så det kommer att vara värt det gör mig varm inuti.
Och jag älskar hur t ex Amazon ger mig möjlighet att läsa ett eller ett par kapitel i en bok innan jag köper den till mitt elektroniska bibliotek. Det tog mig en stund att inse hur det förändrat mina läsvanor, hur det i dag är självklart för mig att kolla om böcker som nämns i artiklar, bloggar, föreläsningar, på Twitter eller var det nu kan vara, finns online och ladda ner ett sample för att se om det är något jag är intresserad av att läsa just nu innan jag köper boken. Så oändligt mycket tillgängligare ny litteratur plötsligt blivit, men…
för det är klart det finns ett men…
Samtidigt som den blivit oändligt mycket tillgängligare för en sån som mig, som inte bekymrar mig så mycket om huruvida verklikheten går att ta på eller inte, har den blivit osynligare för den som inte mer eller mindre medvetet söker böcker. Biblioteken är inte alltid självklara mötesplatser längre och unga får allt färre tillfällen att öva upp sina skönlitteraturläsningsförmågor. För det är en förmåga som behöver övas upp innan det blir enkelt. Och det är ju lite synd, vi berövar dem flera dimensioner i livet när vi begränsar dessa tillfällen.
Vi behöver kanske förändra våra fysiska läsvanor också? Göra den nya litteraturen lika lätt tillgänglig i den fysiska världen som den är i den digitala? Vad tror ni t ex om trevliga bokcaféer lite här och där i våra städer? Inte bara caféer med bokhyllor fyllda med gamla tjusiga böcker i imponerande bindning som en lite chique inredningsdetalj, utan i stället en slags biblioteksfilialbokhandelscaféer med böcker avsedda att bläddras i, att läsas medan man dricker sitt kaffe, med bibliotekarier, bokhandlare och baristor i samarbete, törhända med försäljning i stället för utlåning, men med möjlighet att provläsa en bit först så att man vet vad det är man bär med sig hem. Med författarbesök, signeringar, temaveckor, bokcirklar, studiecirklar och… möjligheterna är oändliga!
Hvilan på Tjejmässa
På onsdag är det tjejmässa i Malmö.
Alla Malmös tio stadsdelar jobbar tillsammans med att arrangera mässan, men fältgruppen i Centrum stadsdelsförvaltning samordnar och koordinerar arbetet.
— Tjejmässan drivs av runt hundra flickor från tolv år och uppåt som arbetar aktivt med olika områden. Några fungerar som värdinnor medan andra håller workshops eller i aktiviteter som kompisfoto, frågetävling och cafédisco, säger Fredrika Falk, fritidsassistent i fältgruppen i Centrum stadsdelsförvaltning.
— Alla grupper har vuxna ledare som har det yttersta ansvaret. Meningen är att flickorna ska känna sig trygga och utvecklas både som individer, i gruppen och i rollen som arrangör.
Folkhögskolan Hvilan kommer vara representerad av masserande tjejer från Hälsa-klassen, en universitetsförberedande utbildning med hälsaprofil. De kommer bjuda på massage, och juice, och svara på frågor om skolan. Jag kommer också vara där. Min främsta uppgift kommer att vara att fylla juice i muggarna som tjejerna bjuder den som blivit masserad på efter att den blivit masserad. Eller den som råkar vara törstig när hon går förbi. Jag kommer också att svara på frågor om det behövs, och jag vet svaret. Och ta kort.
Välkomna, titta förbi och säg hej om ni befinner er på mässan, vet ja.
Känslan av att kunna påverka saker
Expressen publicerar en artikel om en man som beskrivs som ”en tidigare så kallad näthatare”. Han får förklara hur han anser att de han gett sig på har förtjänade det, och berättar att det känns nästan skönt att ha gått vidare och lämnat ‘det där’.
Men det intressanta i artikeln är mannens motivering:
Man fick en känsla av att man kunde påverka saker, att man hade en makt som vanliga människor normalt inte har
I mina ögon låter det som om personen upplever sig i praktiken maktlös, upplever sig vara utan såväl makt som medel att påverka världen omkring sig eller ens sin egen situation i nämnvärd omfattning. En person som vill påverka men inte vet hur, som frustreras över att andra tycks veta och kunna, över att andra blir sedda och uppmärksammade medan personen själv förblir obemärkt.
Jag kan så klart ta helt fel, men om jag inte gör det så tycks det som att en av de viktigare nycklarna för att komma till rätta med de ‘så kallade näthatarna’ är just att lära människor vad och hur var och en faktiskt kan påverka såväl omvärld som sin egen livssituation. Även om man inte kan få allt som man vill genom ett magiskt trollslag, och även om man inte kan få andra människor att dansa efter ens pipa precis i den takt och med de steg man önskar så har den som vet hur oändligt mycket större makt och möjligheter att påverka än den som bara kan tjuta nej nej nej men som, likt ett trotsigt barn, inte kan sätta ord på vad hen vill i stället.
Bildning, ett begrepp som i många delar av vårt land betraktas med skepsis, ibland rent av med förakt, kan det vara en del av lösningen? Är i så fall bildningsföraktet en av rötterna till problemet?
Eller är jag än en gång helt fel på det?
I #fbchatt denna vecka: #folkbildning och #utbildningsklyftorna
En text i DN om något så torrt som ett statistiskt påvisat samband svepte över sociala media i söndags. Det visar sig, när man tittar på det nya index som kallas ”mänsklig utveckling”, som är ”en fylligare och mer Sverigeanpassad version av FN:s ”human development index”. Den bygger på 18 olika faktorer och jämför hur olika utfallen är inom fem huvudkategorier: Skolan, Jobben, Hälsan, Pengarna samt en kategori som här kallas ”Hopplöshet och utanförskap” rent krasst byråkratiskt, att den vanligt förekommande föreställningen om invandrartäta områden som problemområden kommer på skam.
I stället visar det sig att det är helt andra aspekter som spelar roll:
Exempel på mått som ingår i indexet är andelen underkända i åk 9, andel avhoppare från gymnasium, ungdomsarbetslöshet såväl som arbetslöshet totalt, andel långtidssjukskrivna och förtidspensionerade, medellivslängd, inkomster, betalningsförelägganden och några till som tillsammans är ämnade att fånga hur det går med utbildning, arbetet och hälsa
I #fbchatt har vi pratat om de två första syftena med statens bidrag till folkbildning:
att stödja verksamhet som bidrar till att stärka
och utveckla demokratin,
att bidra till att göra det möjligt för människor att
påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
Denna vecka står det tredje syftet på planeringen:
bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja
bildnings- och utbildningsnivån i samhället
I artikeln i DN läser vi om hur en av de aspekterna som bidrar till ett svagt index för mänsklig utveckling är många med oavslutade gymnasie- eller rent av grundskoleutbildningar – just precis det som beskrivs i det tredje syftet.
I morgon pratar vi i #fbchatt om hur vi arbetar med just detta – i olika folkhögskolor, men också i folkbildning överlag. Vilka möjligheter erbjuds den som lever och bor i ett samhälle med lågt index, där det kanske är långt till närmsta folkhögskola?
Välkomna!
#folkbildning och livssituationen i #fbchatt
I morgon är det onsdag igen, och därmed dags för #fbchatt klockan 20.00 till 21.00. Förra veckan inledde vi temat syften med statsbidrag, då vi pratade om hur folkbildning arbetar med att stärka och stödja demokrati. Den här veckan är det dags att titta närmare på det andra syftet med statens bidrag:
att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom t ex politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete),
Vi hör människor uttrycka att världen blir kallare och hårdare, arbetslösheten är hög, sjukskrivna hamnar i den fruktade Fas3 och utförsäkras, människor får gå från gård och grund för att de inte längre har möjlighet att försörja sig, klimatet och miljön förändras framför våra ögon. Polarisar smälter, havsyta stiger, oavsett om det går fortare eller lite långsammare än man förutsatt stiger den obönhörligen.
Det är lätt att bli förtvivlad, rent av lamslagen inför allt detta oerhörda, att känna sig såväl liten som obetydlig och utan möjlighet att påverka.
Kan man som liten enskild människa verkligen göra något för att påverka det som händer? Kan man göra något för att påverka världen? Miljön? Klimatet? Sin egen situation? Trots att man varken är kändis, stjärna eller betydelsefull politiker? Hur gör man då? Måste man gå med i en förening, ett politisk parti, en grupp och anpassa sig efter en hel uppsättning värderingar? Eller kan man göra något som individ?
Frågorna hopar sig.
Hur arbetar vi med att ge människor större möjlighet att hitta svaren, vägarna och verktygen de behöver för att kunna ta del av alla de olika möjligheter att påverka som faktiskt står till buds? Om det pratar vi i #fbchatt sista onsdagen i januari.
Välkomna!
You're no different to me 