Jobbande jyckar

Aftonbladet lyfter tanken om att ta med vovven till jobbet igen. I artikeln rör det sig om ett äldreboende och en mycket liten hund:

Mina chefer är väldigt positiva, säger Sussie Björklund, 52, som tar chihuahuan Julle med sig till jobbet på ett äldreboende […]

Mina chefer vill ha in djur i verksamheten, säger hon och berättar att chihuahuan Julle är populär både bland personalen och de boende […]

Enligt SLU:s undersökning är Sussie Björklunds chefer inte unika. Hela 59 procent av de tillfrågade arbetsgivarna tyckte att en hund kunde bidra till en mer social och trivsam arbetsmiljö.

– För mig är det väldigt bra att kunna ha med Julle. Men jag ser även att det ger mycket till de äldre, säger Sussie Björklund.

Visst förstår jag att det är kul och gulligt med en lite söt vovve för de äldre, och framförallt förstår jag att matte tycker det är trevligt att slippa hasta hem på lunchen för att hinna rasta sin fyrbente vän.

Jag nämnde detta för inte så länge sedan, och funderade då över ett antal problem:

Det är redan idag problematiskt att vara allergiker i arbetslivet – rökare som kommer in med röklukt i kläder och hår, parfymer och tvättmedel kan ställa till det. Att dra in pälsdjur i detta gör inte saken lättare.

Hundar hårar, det är oundvikligt, och de drar in grus, slask, salt och annat med tassar och päls. Att Fido får följa med gör jobbet tyngre för städpersonalen.

Många är hundrädda, men drar sig för att säga det högt. Det är inte alltid man vill utsättas för andras välmenande råd, eller rent av ‘träna’ på andras hundar. Istället drar man sig undan, och undviker företaget eller avdelningen där hundar tillåts i lokalen.

Och sen har vi ju den här detaljer med att alla jyckar faktiskt inte är små söta väluppfostrade miniatyrhundar. Somliga är bara bortskämda eller illa uppfostrade, andra är väldigt dominerande. Jag föreställer mig att på en arbetsplats där det rätt som det är dyker upp två dominerande hanhundar som börjar konkurrera om reviret påverkas produktionen och effektiviteten i arbetet en hel del.

Terapeutiska hundar, pedagogiska hundar och, givetvis, jobbande hundar som blindhundar är en sak. Privata hundar som bara är husdjur eller hobby är en annan sak, och hör inte hemma på jobbet, lika lite som den tämligen tama boan eller den pratsamma aran gör det.

Tycker jag, mycket bestämt.