I offentligheten

Vi har pratat om detta flera gånger tidigare, och det tycks vara dags igen.

En textsnutt yrar runt på Facebook just nu där användare strävar efter att sätta små skyddande staket kring sina bilder, texter, uppdateringar och material publicerat på plattformen. Det i sig är inget ovanligt, liknande försök att muta in snuttar av Internet i allmänhet och sociala media i synnerhet som Privat Område där enskild användare kan bete sig lite hur som helst med all den frihet nätet innebär, men utan de konsekvenser alltför privat agerande i offentligheten leder till ploppar upp titt som tätt.

Men den som befinner sig på Facebook, Google+, Twitter, Tumblr eller någon annan social media-plattform befinner sig mitt i offentligheten. I lika hög grad som om personen befunnit sig mitt på torget, varit med i en dokusåpa eller blivit intervjuad av Aktuellt-redaktionen. Allt som sägs, skrivs, publiceras, delas, kommenteras, gillas etc sägs, skrivs, publiceras etc offentligt. Öppet. Inför allas ögon. Så snart det sagts, skrivits, publicerats, delats, kommenterats etc har användaren släppt kontrollen över materialet.

På exakt samma sätt som om det som sagts på Facebook sagts på en bar någonstans, snappats upp av någon vid bordet intill och sedan förts vidare. Som om någon tagit en bild av dansgolvet. Som om texten publicerats i en papperstidning.

Nätet är offentligheten. Sociala media är just sociala, inte privata, utan gemensamma.

Ville bara nämna det.

Annonser

Högtidsdagar

Hanna Fahl skriver i DN om hur den högtidliga International Talk Like a Pirate Day plötsligt kommit att bli en osäker företeelse framgent efter National Geographics avslöjande att pirater i själva verket talade som vanliga människor. Jag förstår att detta är mycket att ta in, men det kommer mer. En av de mest älskade och välkända konstanterna i matematiken, det vackra, klassiska pi, givetvis högtidlighållet den 14 mars, är hotat av det dubbelt så stora tau. Tau högtidlighålls självklart den 28 juni, så det finns egentligen inget som hindrar att man firar båda dagarna, men risken att den 14 mars faller ur folkmedvetandet finns, om allt ljus hamnar på den större konstanten.

Hanna Fahl beskriver känslan väl:

Jag kan föreställa mig hur irriterad en väldigt religiös person måste vara över att evolutionsteorin kom och störde en trevlig och fullt tillräcklig skapelseberättelse, som dessutom var mycket roligare rent dramaturgiskt (äpplen, ormar, revben, och så vidare) än det här med aporna.

Lyckligtvis är det fortfarande så att den Internationella Lärardagen högtidlighålls den 5 oktober, trots att den hamnar i skuggan av någon fånig reklamkampanj den fjärde oktober här i Sverige så tycker jag vi bör fira den femte oktober med pomp och ståt. Internationella läskunnighetsdagen firades den 8 september, och på Halloween firar vi den nyligen instiftade All Hallow’s Read genom att skänka vänner och bekanta läskiga böcker och historier. Den 13 oktober firar den som så önskar den internationella kostymdagen, och den fjärde maj högtidlighåller vi Star Wars-dagen på lämpligt sätt. Världsbokdagen firas, som vanligt, den 23 April förutom i Storbritanien och på Irland där de firar den redan den tredje mars.  Det är helt i sin ordning och fullständigt comme il faut att fira båda dagarna. Vårdagjämningen firar vi World Storytelling Day genom att berätta historier för varandra, och på höstdagjämningen föreslår Fahl en FTL-högtid:

Men vetenskapen är naturligtvis inte alltid dålig för fiktionen, i bland jobbar den för oss. I går kom det häpnadsväckande avslöjandet att forskarna i CERN accelererat en partikel till snabbare än ljusets hastighet. Jag kan tänka mig att offra Piratdagen i utbyte mot en FTL-högtid i kalendern. Ska vi enas om den 23 september? Warp speed in 3-2-1, börja jobba på neutrinokostymen redan nu.

Ett utmärkt förslag, tycker jag. Jag undrar vilka högtidsdagar som är speciellt viktiga för den som läser här?