Orimligt!

Star Wars i 3D. Visst, absolut, varför inte, tänkte jag när jag hörde talas om det. Lite extra djup, absolut, den visuella upplevelsen är en viktig del av berättelsen.

Men sen hör jag talas om dubbningen. Filmerna skall dubbas till svenska. Har man helt tappat all känsla för vad som är rimligt?!?!?

Jag förstår att de svenska rösterna tycker det är en jättekul grej, men precis som Shakespeare i svensk översättning blir lite taffligare, lite tunnare så blir dubbade filmer, hur väl läppsynkroniserade de än är, sämre, fånigare, tunnare. Tonfallet blir hurtigare, känslan i replikerna urvattnas och med den känslan i berättelsen.

.

.

Efter scenen med jättefästingarna trodde jag inte det gick att sjunka djupare.

Jag hade fel.

I’ve got a bad feeling about this