#skolchatt om samarbete mellan skola och lärarutbildning

Kära vänner och kollegor i det utvidgade lärarkollegiet, än en gång har det blivit torsdag och vi möts, traditionsenligt,klockan 20.00 på #skolchatt för en timmes samtal, samtänkande och utbytande av erfarenheter om och kring skolan. Ärtor och punch, pannkakor eller gräddbakelser till är frivilligt, Själv brukar jag dricka kaffe.

Ämnet denna torsdag är samarbetet mellan skolan och lärarutbildningen. Hur fungerar det i dag? Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra? Vad vill skolorna ha ut av samarbetet? Vad kan skolorna ge? Vad vill lärarhögskolorna ha ut? Vad kan lärarhögskolorna ge? Och inte minst – vad vill de studerande ha ut av samarbetet? Hur kan vi utveckla samarbetet så att det blir givande för alla inblandade parter?

Personligen är jag väldigt mycket för det här med professionellt nätverkande, att knyta kontakter, skapa kontaktytor, mötesplatser, öppna dörrar både för att välkomna in och för att kika in hos andra. På lärarutbildningen möts många från det framtida skolsverige, jobbar tillsammans, lär känna varandra, får en känsla för varandras styrkor och intressen. Man går ut på skolor och praktiserar, knyter fler kontakter och en grund för samarbete mellan skolor, med lärarhögskolorna som en nod i nätverket, är lagd.

Det forskas ständigt kring skolrelaterade ämnen, överallt i hela världen, och hur ivrigt en lärare än tar del av de forskningsrön som kommer i hens väg så är det svårt att hinna med att sätta sig in i allt som kommer, att få en överblick över hur den nya forskningen passar in i eller helt förändrar de mönster vi orienterar oss efter.  Kanske skulle lärarhögskolorna kunna fungera som en akademisk stöttning här, och tillsammans systematisera de rön som strömmar in och erbjuda kontinuerlig fortbildning för alla lärare så att ingen behöver sitta på en skola långt ute i landet och känna att man är hänvisad till den forskning som var aktuell när man själv utbildade sig, för kanske tjugo eller trettio år sedan?

Det finns många områden där ett ökat samarbete skulle vara till gagn för alla svenska elever, i dag och i morgon, och jag ser fram mot att ta del av de tankar kring ämnet som kommer komma upp i kväll.

20.00 på Twitter, glöm inte tagen #skolchatt

Annonser

Lärarutbildning i höst?

Söktrycketlärarubildningarna är i år svagare än tidigare, och flera utbildningar ställs in i brist på sökanden.

En rad universitet och högskolor har tappat mellan 30 och 50 procent i antal sökande jämfört med i fjol, visar en sammanställning Högskoleverket gjort för TT. Som en konsekvens ställs flera planerade utbildningar in i höst. Andra utbildningar har inte ens gått att söka, då lärosätena valt att lägga dem på is till 2012. Orsaken till det är att lärosätena först i juni fick examensrätt för dem.

Vilka konsekvenser detta får för svensk skola på lång sikt är svårt att sia om. För lärosätena får det konsekvenser direkt, varje student genererar pengar och varken lärareutbildare, forskare eller lokaler är gratis. Jag har hört viskas i vinden om specialsydda kortkurser för ämneslärare, kanske blir det ett alternativ, vi får se. Från politiskt håll var det låga intresset för lärarutbildningarna väntat:

Den politiska intentionen med ny lärarutbildning var att öka dess attraktionskraft. Hittills syns ingen sådan effekt men enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) var det väntat med tanke på att ett antal högskolor hängt på gärdsgården vad gäller examensrätt.
-Det är en engångsföreteelse. Men det svaga intresset för naturvetenskap är ett problem vi haft i många år. Under hösten kommer vi att presentera en strategi för naturvetenskap, matematik och teknik där även lärarutbildningarna fångas in, säger Björklund.

Vi har pratat tidigare om det här med dimensioneringen på lärarutbildningen, utan att egentligen komma fram till mer än att det är ett bekymmer om fokus hamnar på att fylla platserna istället för på innehållet. Jo, vi kom fram till en hel del annat också i den diskussionen, i och för sig, men inte så mycket som hade med frågan om dimensionering att göra. Om jag förstår saken rätt så har vi nu hamnat i ett läge där å ena sidan en del utbildningar inte alls kommer att bli av på grund av för få sökanden, och å andra sidan en del sökanden faktiskt inte kommer att komma in på lärarutbildningen på grund av att just den utbildning de sökt inte blir av. Om de kommer att erbjudas plats på andra utbildningar, eller om det öppnas möjligheter för den att ansöka till de utbildningar som faktiskt blir av får vi se.

Det blir intressant att se hur situationen utvecklas.

Överdimensionerad lärarutbildning?

Jag förvånas lite över hur stor vikt argumentet ‘men då blir det svårt att fylla platserna på lärarutbildningen’ ges, oavsett om det är intagningsprov, särskilda behörighetskrav eller ökade krav som diskuteras.

Ja, det kan tänkas att det blir svårt att fylla alla platser, men är det verkligen syftet med lärarutbildningen? Att fylla alla platser? Är inte syftet att erbjuda högkvalitativ lärarutbildning? Jag ser en risk att man lägger fokus fel om man börjar bekymra sig för vad som kommer att hända om man bara kan fylla tre fjärdedelar av platserna istället för på utbildningens syfte.

Det kan tänkas att den svenska lärarutbildningen är en aning överdimensionerad. Det kan tänkas att antalet platser är aningen för generöst tilltaget. Det är en tanke vi måste reflektera över.

 

Har Waldorf någon framtid?

Mellan år 2001 och år 2008 hade Waldorfskolorna ett samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm så att även Waldorflärare fick en akademisk examen. År 2008 blev Lärarhögskolan en del av universitet och samarbetet avslutades. Anledningen, enligt artikel i SvD, var att Waldorflitteraturen inte var tillräckligt vetenskaplig.

Fram till idag har detta egentligen inte varit något jätteproblem för Waldorfskolorna, eftersom en formulering i skollagen gjort det möjligt för dem att bedriva skolverksamhet ändå. Men förslaget till ny skollag gör saken mer komplicerad för skolorna.

Den nya skollagen gör inget undantag för Waldorfskolor, som riskerar att få stor brist på lärare i framtiden.

Waldorflärarhögskolan är på jakt efter en ny samarbetspartner med examensrätt och Södertörns högskola har visat intresse. Men förberedelserna beräknas ta minst två år.

–Sedan tar det ytterligare fem år innan de första tar examen. Det kommer att gå minst sju år utan en enda ny Waldorflärare i Sverige, och om vi inte får ett samarbete nu, då tar det längre tid, säger Caroline Bratt på Waldorflärarhögskolan.

Waldorf är en speciell skolform, inte helt okontroversiell och av många uppfattad som väldigt flummig. Det antroposofiska inslaget får många att höja på ögonbrynen och skolorna är ofta själva noga med att framhålla skillnaden mellan Waldorfskolan och den kommunala svenska skolan:

Det är skolavslutning på Kristofferskolan i Bromma. Klassläraren Katarina Hagberg tar farväl av eleverna i 9D.

På svarta tavlan har de målat två bilder: En är färgglad och harmonisk, den ska symbolisera deras Waldorfskola. Den andra bilden föreställer ett grått, mörkt hus, omgivet av blixtar –”kommunal gymnasieskola” står det på fasaden.

–Vi har en trygg, harmonisk miljö här. Jag har undervisat på vanlig gymnasieskola också, och där var det inte alls så, säger Katarina Hagberg.

Givetvis är det inte bara Waldorf som drabbas i det nya lagförslaget – att det finns friskolor som att i system att anställa obehöriga lärare för att hålla nere kostnaden har väl inte undgått många, och jag tror inte heller det är helt ovanligt att man kontrasterar sig själv mot de kommunala skolorna på liknande sätt.

Artikeln avslutas med att bland annat en av miljöpartiets riksdagsledamöter, Mats Pertoft:

-Det är märkligt att den pedagogiska mångfalden ska hotas när vi har en borgerlig regering, när man trodde att sådant skulle komma från vänster. Men Folkpartiet vill att alla skolor ska vara stöpta i samma form, säger han.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) vill inte uttala sig för SvD. Men han har tidigare skrivit att det är upp till Waldorfrörelsen att söka samarbete med ett lärosäte eller själva ansöka om examensrätt.

På Kristofferskolan i Bromma har eleverna i klass 9D lämnat klassrummet. Läraren Katarina Hagberg sitter kvar på en skolbänk.

–Det finns en sådan brist på kunskap och intresse hos poli- tikerna. Jag förstår inte hur de kan vara så ignoranta, suckar hon.

Och än en gång är vi tillbaka på samma plats där vi varit ett bra tag nu – lärarna äger inte debatten om skolfrågor, och gör mycket lite för att etablera detta ägande. Somliga av oss skolbloggar, somliga skriver långa mail till utbildningsministern, men de allra flesta tycks tiga och sucka över hur politiker och debattörer grundar sin bild av hur skolan fungerar på hur det var när de själva gick där, vare sig det då var nittiotal, sjuttiotal eller artonhundrafrösihjäl.

Sluta klaga och sätt igång och berätta istället. Informera de oinformerade, bilda de outbildade, ge kunskap till de okunniga. Trots allt är det vad vi lärare borde vara bäst på, är det inte?

Helena von Schantz läser samma artikel, och har kloka ord att säga om den.